Dags att förnya ditt IPMA certifikat?
Ditt IPMAcertifikat är giltigt i fem år. När det börjar bli dags att förnya ditt certifikat behöver du genomföra en recertifiering.
En recertifiering visar att du fortsatt använder din kompetens i praktiken och utvecklas i takt med nya krav och förutsättningar. Den visar också att du är engagerad och aktuell inom projektledning – något som stärker både din trovärdighet internt och din attraktionskraft på arbetsmarknaden.
Här är det viktigaste att känna till.
Hur går en recertifiering till?
Recertifieringen börjar med en digital introduktion på cirka två timmar där du får information om processen, vad som krävs och hur du går tillväga. Därefter arbetar du självständigt med din ansökan i en arbetsbok i Excel, där du sammanställer din erfarenhet och kompetensutveckling under de senaste fem åren. Ansökan lämnas in cirka fyra veckor efter introduktionen. Vid godkänd recertifiering erhåller du ett förnyat certifikat som är giltigt i ytterligare fem år.
Behörighetskrav för recertifiering
Ditt IPMA-certifikat är giltigt i fem år. För att bibehålla ditt certifikat genom en recertifiering krävs att du:
- Påbörjat din recertifiering senast 6 månader efter att ditt certifikat löpt ut.
- Arbetat som projektledare under minst 50 % av tiden sedan din senaste certifiering/recertifiering (nivå A–C)*.
- Utvecklat din kompetens 35 timmar per år (nivå A–D).
Kommande recertifiering startar den 11 september.
Läs mer om IPMA recertifiering på Svenskt Projektforums webbplats.
Missa inte att anmäla dig! - Utbildningsdagen 2026
Varmt välkomna till Projectpartners Utbildningsdag i samarbete med oss på Svenskt Projektforum - en mötesplats för samhällsbyggnadsbranschen där vi tillsammans inspireras, delar erfarenheter och utvecklas inom projektledning.
En komplett inbjudan med detaljerat program kommer men vi kan redan nu avslöja att vinnaren av Årets Projektledarbok 2026 kommer att gästa oss! Spännande och aktuellt med 🏆 Anna Ahrenfelt 🏆, författare till Förändring som håller – Att leda tillsammans.
Gör en notering i kalendern eller säkra din plats redan nu genom att göra intresseanmälan här --- >
Som vanligt kommer vi att hålla till på IVA Konferenscenter mitt i Stockholm och givetvis är deltagandet även på årets Utbildningsdag kostnadsfritt.
Tid: Onsdagen den 23 september 2026, vi startar klockan 13.
Vi ser fram emot att vässa projektledningskompetensen tillsammans!
/Svenskt Projektforum & Projectpartner AB
Årets stora dag för projektledare – Svenskt Projektforum är på plats!
Projektledardagen (tidigare Projektnäring) är årets mötesplats för dig som leder projekt och vill utveckla både din kompetens och din förmåga att skapa resultat. Under dagen får du ta del av inspirerande föreläsningar, konkreta verktyg och värdefulla erfarenheter från projektledare och experter med olika perspektiv. Du får nya idéer, praktiska metoder och inspiration som du direkt kan omsätta i dina egna projekt.
Självklart finns Svenskt Projektforum också med under dagen – som deltagare och utställare.
På scen väntar inspirerande möten med bland andra:
Christer Fuglesang
Astronaut, professor & rymdrådgivare
Att leda i tyngdlöshet – precision, samarbete och beslutsfattande i extrema projekt
Mikael Johansson
Technical Manager AI & Data, TRATON (Scania)
Autonoma fordon – exempel och lärdomar från 10 års AI-utveckling
Therese Engström
Chef utveckling & innovation, Kustbevakningen
Att driva långsiktiga projekt i en föränderlig omvärld
Dessutom utses Årets Projektledare 2026 av Svenska Projektakademien, och Årets Projektledare 2025, Maria Olsson och Viktor Gustavsson, delar med sig av sina erfarenheter av förändringsledning.
Som medlem i Svenskt Projektforum får du 15 % rabatt på eventet.
Ange rabattkoden PROJEKTFORUM vid din anmälan.
Välkommen till Projektledardagen!
📅 26 november 2026
📍 Convendum, Fleminggatan 18, Stockholm
👉 Anmäl dig här>
Arrangör: Wenell Management
Två prisade uppsatser att läsa i höst
I våras utsåg Svenska ProjektAkademien vinnarna av 2026 års uppsatspris. För första gången i tävlingens historia valde juryn att dela priset mellan två uppsatser – båda med tydlig koppling till utmaningar som många projektledare möter i praktiken.
Har du inte hunnit läsa dem ännu? Här kommer två lästips inför hösten.
När det tekniska får all uppmärksamhet
Ebba Karlsson & Julia Lyxell Stålnacke, Luleå tekniska universitet
Attention Please! A Study of NonTechnical Challenges when Scaling Greenfield Projects
Vad händer i stora projekt när det tekniska fokuset blir så starkt att andra avgörande frågor hamnar i skymundan?
I sin studie identifierar Ebba Karlsson och Julia Lyxell Stålnacke 33 icke-tekniska utmaningar och undersöker hur beslutsfattares uppmärksamhet fördelas under olika delar av projektets skalningsresa. Resultatet är bland annat ett konkret ramverk som kan hjälpa organisationer att prioritera rätt frågor vid rätt tidpunkt.
Hur leder man hybridprojekt?
Alice Johansson & Minou Larsdotter, Linköpings universitet
Towards a Leadership Framework for Hybrid Projects
Hybridprojekt, där traditionella och agila arbetssätt möts, har blivit vardag i många projektintensiva organisationer. Men vad innebär det för ledarskapet?
Alice Johansson och Minou Larsdotter undersöker de spänningar som uppstår mellan traditionella och agila krav och hur erfarna projektledare navigerar mellan dem. Studien resulterar i ett ledarskapskontinuum – ett reflektionsverktyg som kan hjälpa projektledare att förstå och sätta ord på de avvägningar de ställs inför i vardagen.
HYBRIT – A Program and Project Management Perspective
Det här är en artikel från IPMA Young Crew Sverige, nätverket för dig under 35 år.
Författare: Mehdi Dehghani, styrelsemedlem i IPMA Young Crew Sverige och Planning Specialist på Integra Management AB
Sweden’s transition towards fossil-free steel production is one of Europe’s most ambitious industrial transformations. At the centre of this transition is HYBRIT – the initiative launched by SSAB, LKAB and Vattenfall to develop a fossil-free value chain for iron and steel production.
But HYBRIT is not only a story about new technology and decarbonisation. It is also a compelling case in program and project management.
In his article “HYBRIT: A Program & Project Management Perspective on Europe’s Green Steel Transformation,” Mehdi Dehghani examines the initiative through the lens of program governance, benefits realization and megaproject risk.
The article follows HYBRIT from research and pilot projects towards industrial-scale implementation and explores the challenges of coordinating several large, interdependent projects involving independently governed organisations. It highlights issues such as permitting and regulatory processes, access to energy and grid infrastructure, financing, workforce capacity and the management of interfaces between projects and stakeholders.
For project and program professionals, the HYBRIT case offers several broader lessons. Governance structures may need to evolve as a program moves from research to industrial implementation; institutional and permitting risks can become as critical as technical challenges; and successful delivery of individual projects does not necessarily guarantee that the intended benefits of the overall program will be realised.
The case also illustrates the importance of managing dependencies across organisational boundaries – particularly when investment decisions, infrastructure, technology and schedules are closely connected but controlled by different organisations.
Read the full article
For the complete analysis, including the project timeline, investment and funding structure, key risks and challenges, and lessons for the project management community, read the full article by Mehdi Dehghani.
Mehdi Dehghani is a Planning Specialist and Project Management Practitioner based in Luleå, Sweden. The views and analysis presented in the article are those of the author.
Framtidens projektledning: Är vi redo för nästa digitala kliv?
Under min tid som ledare har jag alltid intresserat mig för processer och hur vi bäst organiserar oss för att nå mål. Nu när jag fördjupar mig i projektledningsämnet och studerar branschens olika ramverk, är det en specifik paradox jag har reagerat på i de artiklar och studier jag läser: varför brottas så många organisationer fortfarande med en så tung, manuell administrativ börda i sina projekt? Min spaning är att utmaningen för en modern projektledare sällan handlar om brist på metodik – snarare handlar det om att värdefull tid äts upp av att manuellt underhålla och kontrollera den.
När jag granskar hur metodiker och styrande dokument ofta blir till statiska produkter på ett intranät, slår det mig hur lätt projektledaren hamnar i en roll som administrativ grindvakt. Utifrån de strömningar jag ser i branschlitteraturen tror jag att vi har nått en brytpunkt där vi måste börja betrakta projektmetodik på ett helt nytt sätt.
Potentialen i att minska den administrativa friktionen
Att utveckla en stark projektkompetens i dagens komplexa miljöer handlar, utifrån mina observationer, alltmer om att identifiera var tekniken kan stötta och var människan gör störst skillnad. Diskussionen om att automatisera delar av projektvardagen handlar inte om att minska kontrollen – tvärtom. Jag ställer mig snarare frågan: Hur kan vi använda organisationens befintliga digitala ekosystem för att göra styrningen mer sömlös?
När man analyserar skiftet från manuell efterhandsrapportering till smartare digitala flöden framträder flera strategiska fördelar:
- Frigjord tid för ledarskap: Ju mindre tid som krävs för ren datainmatning och statussammanställning, desto mer tid kan läggas på det som faktiskt driver framgång: förändringsledning, intressenter och teamleverans.
- Organisk datafångst: Istället för manuella sammanställningar i elfte timmen, visar modern forskning att projektdata bör skapas naturligt där arbetet faktiskt sker.
- Skalbar kvalitet: Att låta systemen agera stödstruktur säkerställer att organisationens gemensamma standarder följs, oavsett projektets storlek eller komplexitet.
En strategisk diskussion på mötesplatsen
Svenskt Projektforum har länge varit mötesplatsen för Sveriges projektledare, och det är just här som jag tycker att de visionära samtalen om branschens framtid hör hemma. Hur vi väljer och vågar hantera den digitala transformationen inom styrning och portföljhantering kommer att definiera nästa generations projektkontor.
För den som vill ligga i framkant som certifierad projektledare är detta ett kritiskt perspektiv att ta till sig. Att kunna lyfta blicken från det dagliga operativa arbetet och förstå de övergripande, digitala strömningarna är enligt min mening ett utmärkt sätt att bygga vidare på en formell projektledarcertifiering. Framtiden tillhör de som vågar utmana gamla administrativa mönster, och jag ser fram emot att fortsätta den diskussionen med er.
Hälsningar / Emilie de Paula.
Augusti 2026
Källor & vidare läsning
International Project Management Association (IPMA): Individual Competence Baseline (ICB4) – Särskilt fokus på kompetensområdena inom "Styrning, strukturer och processer" (Governance, structures and processes) samt hur digitalisering påverkar projektmiljön.
Direktsida till IPMAs standarder: https://ipma.world/ipma-
Kerzner, H., Zeitoun, A., & Vargas, R. V. (2022): Project Management Next Generation: The Pillars for Organizational Excellence. John Wiley & Sons. (En diskussion om hur digitala ekosystem, agilitet och nya tekniska förutsättningar förändrar projektledarens strategiska roll och styrningsprocesser).