När är ett projekt lyckat eller misslyckat?

Nyligen kom beskedet att Västra Götalandsregionen (VGR) och Oracle är överens om att bryta avtalet och skrota planen på att införa journalsystemet Millennium. Skrotar kritiserade Millennium – för 657 miljoner.

Sedan det begav sig i november 2024 har det skrivits mycket i media, och det har även kommit en bra och saklig bok: Millenniumskandalen: journalsystemet som havererade av Simon Campanello.

Men från ett projektperspektiv – var det verkligen lika misslyckat som det bedöms vara i sin helhet?

Jag själv var teknikansvarig, vilket innebar att alla 16 tekniska projekt i programmet rapporterade till mig. Bland dessa fanns bland annat ett migreringsprojekt som levererade resultat av hög kvalitet och över förväntan, ett vårdklientsprojekt som trots att det länge låg på den kritiska linjen och hade ont om resurser levererade i tid, samt ett infrastrukturprojekt som skapade stabila förutsättningar för driften. Till detta kom omkring 100 systemintegrationer.

Även om de tekniska projekten levererade helt godkänt blev helheten ändå ett fiasko. Stora summor investerades med otroligt lite nytta som resultat. Minst tio år gick förlorade i arbetet med att modernisera systemlandskapet. Många vårdmedarbetare utsattes för stor stress under införandeförsöket, med mera.

Min reflektion är att vi projektledare måste inse vikten av att inte bara se till projektmålen isolerat. Vi behöver lyfta blicken och försöka förstå vilka nyttoeffekter som organisationen vill uppnå genom projektet. Vi får inte vara rädda för att diskutera förändringar, även när projektet i sig följer planen.

I den allt snabbare förändringstakt vi befinner oss i kommer projektledaren dessutom att behöva tänka längre än bara på sina egna projektleverabler.

Ett projekt som man minns som lyckat är, enligt min mening, ett projekt som både når sina mål och skapar de önskade nyttoeffekterna.

Och om vi hade fått hem nyttoeffekterna hade det antagligen inte ens spelat någon större roll om projekten verkligen hade klarat sina ursprungliga projektmål.

Författare: Herwig Stöckl – företagsledare med lång erfarenhet av mjukvaruutveckling, internationell projektledning och konsultverksamhet samt ledamot i Svenskt Projektforums styrelse.

September 2026