Svensk AI-opinion i ett internationellt perspektiv

Hur ser svenskar egentligen på AI – och hur skiljer sig opinionen från resten av Europa och USA?

I takt med att AI blir en allt mer integrerad del av vardag, arbetsliv och samhällsstyrning, ökar behovet av att förstå hur människor uppfattar tekniken. En färsk rapport från Göteborgs universitet visar att svenskar förhåller sig försiktigt nyanserat till AI – men hur står sig denna bild jämfört med opinionen i övriga EU och USA? En internationell jämförelse visar på både gemensamma farhågor och tydliga skillnader i tillit, optimism och förväntningar.

En försiktig men inte rädd svensk opinion

Rapporten Svensk AI-opinion (Weissenbilder, Wessman & Bergström, 2024) visar att cirka hälften av svenskarna ser AI som både positiv och negativ. 63 % är oroade över att AI ska leda till färre jobb totalt i samhället, men bara 7 % tror att deras egna jobb hotas. Förtroendet för AI-utvecklande företag är lågt, och över 80 % vill att AI-utvecklingen regleras genom lagstiftning.

EU: Hoppfullhet med förbehåll

Enligt Eurobarometern (2023) uppger 62 % av EU-medborgarna att de ser AI som positivt för arbetslivet, och 70 % tror tekniken förbättrar produktiviteten. Samtidigt stöder en stor majoritet EU:s nya AI-förordning, AI Act, som trädde i kraft 2024 för att skapa rättsliga ramar kring AI:s användning och risker.

USA: Skepsis och misstro

Enligt en studie från Pew Research Center (2024) ser 56 % av amerikanerna AI som något som gör mer skada än nytta, medan endast 13 % anser att det gör mer gott än ont. Endast 7 % av befolkningen litar på att teknikföretagen hanterar AI på ett ansvarsfullt sätt (The Verge, 2025). Samtidigt visar studier en tydlig optimismklyfta: 56 % av experter tror att AI kommer ha en positiv effekt de kommande 20 åren, men bara 17 % av allmänheten instämmer (Stanford HAI Report, 2024).

Särskilt bland yngre amerikaner och tonåringar finns en stark oro över AI-relaterade risker som desinformation, övervakning och ojämlikhet – 80 % av unga vill att politiker gör mer för att reglera AI (Common Sense Media, 2024).

Likheter och skillnader

Gemensamt för Sverige, EU och USA är en stark vilja att reglera AI och en misstro mot kommersiella intressen som drivande kraft. Samtidigt finns kulturella skillnader:

• I Sverige dominerar försiktig öppenhet, med krav på reglering och transparens.
• I EU finns starkare tillit till institutionell styrning, särskilt efter införandet av AI Act.
• I USA präglas opinionen av djupare polarisering och låg tilltro till såväl företag som stat.

Slutsats

Medan AI-utvecklingen accelererar globalt, formar opinionen i olika länder också hur tekniken kommer att tas emot, regleras och styras. I detta landskap står Sverige ut som ett exempel på balanserad försiktighet: kritisk men inte avvisande, hoppfull men kräver tydliga ramar. I kontrast illustrerar USA en djupare oro och misstro, medan EU försöker positionera sig som globalt regelverksexempel. Hur dessa attityder påverkar framtidens AI kommer att vara avgörande – inte bara för tekniken, utan för samhället i stort.

Weissenbilder, A., Wessman, S. & Bergström, T. (2024). Svensk AI-opinion. Göteborgs universitet. Länk