Att sätta karriärmål

Av Heidi Grant

För att sätta mål som är meningsfulla och motiverar oss själva och andra i dessa konstiga och ofta nedslående tider måste vi sätta dem med ett tillväxttänkande. Att ha ett tillväxttänkande är lite mer nyanserat (och kraftfullare) än att bara tro att förbättring är möjlig, och det gör att du kan bli mer bekväm med osäkerhet och mer villig att underhålla tanken på långsiktiga mål. Författaren presenterar två strategier som hjälper dig att komma dit.

I många organisationer är det säsong för att sätta mål individuellt och för teamen. Att besluta om ett mål är i allmänhet något vi vill ska vara en rationell och evidensbaserad övning som kombinerar ett noggrant övervägande av möjligheter, resurser och hinder med precis rätt mängd stretch. Men vad gör du när du känner att du har en mycket begränsad känsla för vad som är möjligt? När nya hinder verkar dyka upp runt varje hörn och allting alltid skiftar? När tanken på stretch verkar skrattretande med tanke på hur stressade och överväldigade de flesta av oss är?

Att sätta mål i tider av osäkerhet och utbrändhet kan kännas meningslöst, men det är det inte. Forskning visar att för att engagera våra motivationssystem och rikta vår hjärnas energi till rätt handlingar (både medvetet och omedvetet) måste vi ha en tydlig känsla av var vi är, vart vi ska och om vi stänger klyftan mellan de två i rätt takt. Utan mål gör vi dåliga val och missar möjligheter att agera. Men lika viktigt är att vi inte kan känna oss effektiva, vilket många psykologer tror är den mest kraftfulla källan till livstillfredsställelse och välbefinnande människor har.

För att sätta mål som är meningsfulla och motiverar oss själva och andra i konstiga och ofta nedslående tider måste vi sätta dem med ett tillväxttänkande. Och med det menar jag inte bara ”tror du kan förbättra” eller någon av de andra vanliga förenklingarna av tillväxttänkande. Att ha ett tillväxttänkande är lite mer nyanserat (och mer kraftfullt) än att bara tro att förbättring är möjlig.

Ditt tankesätt är vad du tror är den större meningen eller syftet bakom det arbete du gör varje dag. Ett tillväxttänkande handlar om att tro att utveckla och göra framsteg är poängen med vad du gör. Som jag har sagt tidigare handlar det om att bli bättre i stället för att bara vara bra. Och det handlar om att engagera sig i specifika tillväxttänkande strategier och vanor för att hålla dig fokuserad på potentialen för tillväxt i allt du gör.

När du närmar dig målsättning genom ett tillväxttänkande blir du mer bekväm med osäkerhet och mer villig att underhålla tanken på långsiktiga mål. Här är två strategier som hjälper dig att komma dit som du kan använda för dig själv eller med ditt team.

Använd tillväxttänkande utlösande ord för att rama in dina mål.

När forskare vill studera effekterna av ett tillväxttänkande är ett av sätten vi gör detta att beskriva målet eller uppgiften som någon ska utföra med vissa ord som väcker tanken på att bli bättre snarare än att vara bra: förbättra, utveckla, över tid, framsteg, bli och naturligtvis växa.

Dessa ord fungerar som både uttryckliga och implicita ”primtal” för ditt tänkande. Med andra ord flyttar de själva meningen med målet till att handla om att utvecklas, och de förändrar ditt tankesätt tillsammans med det. För att använda dem, börja med att skriva ut ditt mål som du normalt skulle tänka på det. Ditt mål kan till exempel vara att ”vara en effektiv kommunikatör” eller att ”öka försäljningen med 5%.”

Skriv sedan om det igen med hjälp av en eller flera utlösare för tillväxttänkande. ”Var en effektiv kommunikatör” är nu ”bli en effektiv kommunikatör” och ”öka försäljningen med 5%” är ”utveckla vårt nätverk av leads för att förbättra vår försäljning med 5%.”

Det här sättet att rama in dina mål handlar inte om att sänka ribban eller vara okej med dålig prestation. Faktum är att forskning visar att människor som närmar sig sina mål med ett tillväxttänkande sätter mer utmanande stretchmål för sig själva, inte mindre. Till exempel, i en studie av säljare av medicinska förnödenheter, fann forskare att de som närmade sig sitt arbete med ett starkare tillväxttänkande satte mer ambitiösa försäljningsmål, ansträngde sig mer, engagerade sig i mer territorium och kontoplanering och i slutändan sålde fler enheter.

Upprätta framsteg och pivotpunkter.

I dessa osäkra tider är det viktigt att uttryckligen fastställa framsteg och pivotpunkter på en tidslinje redan från början, så att du kan övervaka både dina framsteg och behovet av att ändringar mot bakgrund av ny information på vägen.

Det kan vara alltför lätt att tappa koll på dina mål, eller att inte tänka så mycket på dem förrän du kommer närmare den tid du förväntade dig att nå dem. När det händer kan du misslyckas med att justera när framstegen är långsamma eller hålla fast vid ett mål som du borde ha reviderat när resurser eller kundförväntningar började förändras. Du kan till exempel sätta ett mål för dig själv att utveckla en specifik färdighet eller nå ett visst försäljningsmål vid årets slut. För att lyckas, vad ska du åstadkomma under den första månaden? Vid sex månader? Om du inte vet kommer du inte att kunna kurskorrigera och vid behov prova en annan strategi eller sätta ett reviderat mål för att få den inverkan du vill se för dig själv eller ditt team.

Genom att använda dessa två strategier för att förbereda dig för och delta i dina målsättande konversationer, som ledare eller teammedlem, börjar du med en fast tillväxttänkande grund som du sedan kan upprätthålla när du strävar efter dina mål genom osäkerhet, motgångar och utmaningar av alla slag – något vi alla behöver nu mer än någonsin tidigare.

Heidi Grant är socialpsykolog som forskar, skriver och talar om vetenskapen om motivation. Hennes senaste bok är Reinforcements: How to Get People to Help You. Hon är också författare till Nine Things Successful People Do Differently  och No One Understands You and What to Do About It.