De senaste trenderna inom projektledning

Resan in i det så kallade kunskapssamhället går med högre och högre fart där vår konkurrens-
kraft stavas kunskap och innovationsförmåga snarare än tillverkning och rationalisering.
Förmågan att behålla initiativet och samtidigt klara av en allt högre hastighet i utvecklingen av
nya integrerade varor och tjänster sätter stark prägel på vår kanske vanligaste organisationsform.

Projektområdet är inne i en period av särskilt snabb utveckling och omvandling. I någon mån
kan man spekulera om inte just projekt är lite av en ”perfekt storm”. Vi ser generellt en snabb
omvandling i samhället, i det offentliga såväl som i affärslivet. Projekt är överallt –om allt.
Inventerar man projektröster bland kunskapskonsulter, projektledare, tyckare, bloggare och otaliga
”think-tankers” står vi inför en hel uppsjö nya trender, nu på tröskeln till 2020-talet.
Flera av dessa trender är i allra högsta grad pågående – med det siamesiska tvillingparet digitalisering
och globalisering som dess gigant – har vi levt med i flera decennier redan nu. Deras omvandlingstryck
synes inte minska utan snarast öka.
Utan att tveka kan vi konstatera att den digital-globala revolutionen förmodligen är det mest omvälvande
världen hittills skådat. Och, vi är fortfarande bara i början av vad denna revolution har att åstadkomma
på projektledningsområdet. Då handlar det inte om att Gantt-schemat blivit digitalt och flyttat in i Excel
eller att vi alla fick en dator att spela Tetris på i väntan på nästa e-mailade framstegsrapport.
Det är vad britterna säger: det är inga småpotatis.
Digitaliseringen är en förutsättning för och katalysator av det vi kallar globalisering.
Utan den förra är inte den andra mycket att tala om. Digitaliseringen har i ordets djupaste bemärkelse
inneburit en närmast revolutionär upplösning av både tiden och rummet. Vi kan driva projekt runt hela
jordklotet över alla dygnets timmar med medarbetare i Stockholm, Delhi, Sydney och San José. Ett schysst
höghastighets Wifi gör det möjligt att byta kontoret i Lissabon mot ett strandcafé i Cascais.
Inte nog med det. Vi kan och måste i allt större utsträckning konkurreramed fler potentiella leverantörer
av liknande varor och tjänster på global basis.

De senaste trenderna
Detta leder oss till en annan trend med samma digitala-globala rötter. Projektledning? Lägg ut det på
entreprenad! Varför sitta på sådan dyr kompetens som snabbt blir sur, grinig och förlegad – köp in
en fräsch, uppdaterad projektledare när det behövs. Eller varför inte lite mer avancerad outsourcing?
Lägg ut hela klabbet offshore. Varför betala dyrt hemma när man kan få billigt borta?
Den starkaste trenden just nu inom projektområdet är ändå de nya metoderna. Det skall vara agilt i år.
Alla gör det, påstår att de gör det eller vill i alla fall göra det. Inga mål och ingen projektledare,
ja inte ens ett rekorderligt projekt i många fall. Självorganiserande grupper, kollektiv problemlösning,
användarberättelser och löpande omtag. Ingen tycks vilja ha traditionell projektledning längre.
Så långt från Vattenfallsmodellen man kan komma tycks det. Detta är nu det nya mainstream inom allt
fler branscher. Mjukvara och IT, ja självklart, men också utveckling av radiobasstationer,
högspänningsbrytare och linjäracceleratorer för avancerad strålbehandling kan sättas samman agilt.

Agilt är ett digitalt barn
Det digitala där då? Jo, agilt är faktiskt ett digitalt barn även om det föddes i finmekanikens
utvecklingsvagga. En analog födsel kanske, men uppväxten är digital. De som utvecklade de agila
metodikerna till det de är i dag var ett gäng på sin tid stöddiga, auktoritetsskygga och lite
introverta typer. De kom från ett annat håll, de var programmerare som brottades med föråldrade
och stela chefer med stela och blytunga modeller för programutveckling till de nya underbara datorerna.
Tetris för den trötte projektchefen och styrprogram för den interkontinentala missilen. Bakom nästa
digitala hörn står nu AI. Föreställ dig din nya projektassistent (eller varför inte din nya projektledare).
Säg hej till ”ProjektBot” som utan ansträngning och med matematisk precision planerar, följer upp och
kalkylerar framdrift, kostnadsutveckling och tidsbudgetar. ”ProjektBot” håller i möten, följer upp
aktivitetsplaner, coachar dig och dina medarbetare och förhandlar om förändringar i scope med ”BeställarBot”.
Det är, med Aldous Huxleys termer, till en skön ny värld som vi projektörer mornar oss i just nu.
Men innan vi säger tack och adjö, vill jag som ”la piece de la resistance” avsluta med att lyfta fram den
digitala omvälvningens viktigaste och kraftfullaste gamechanger. Det gäller några riktiga ”enfant terribles”.
Det är – menar jag – alla de unga människor som i dag ger sig in i projektvärlden.

De ungas drömjobb
Förra året toppade projektledare listan för ungas drömjobb enligt Manpowers årliga undersökning.
Det var inte heller något undantag. Projektledare har stadigt legat på den övre tio-i-topp
halvan av drömjobb de senaste åren, nationellt såväl som internationellt. Från universitet och högskolor
över hela världen står horder av högutbildade och hungriga individer och trampar otåligt för att med liv
och lust kasta sig in i projektäventyret. Man borde kanske kalla dem cyborgs en blandning mellan människa
och maskin – de har redan den digitala världen inskriven in sin DNA där obegränsade överföringshastighet,
full mobilitet och digital interaktion är självklarheter. De flesta är också rentav uppväxta med ett
agilt förhållningssätt. Självorganisering, självbestämmande, kollektivt ledarskap och betoning på coaching
– grundstenar i den agila ledningsfilosofin – är ju ganska långt den digitala generationens egna ledord.
Unga kunniga och rastlösa digitalister – välkomna till denna sköna nya värld! Projekten behöver er.
Nu blir det åka av!

TEXT MARCUS LINDAHL

Markus Lindahl är professor in Industriell Teknik vid Uppsala Universitet.
Han bedriver forskning kring ledning och organisation av projekt. Ett större pågående
forskningsprojekt handlar om innovation och utveckling i konservativa miljöer och marknader.