skip to Main Content

Gränser och gränsöverskridanden

Ett projekt är i sig en avgränsning. Genom att initiera ett projekt har en gräns skapats mellan det specifika uppdraget och annan verksamhet. Inom varje projekt skapas sedan ytterligare gränser mellan delprojekt, faser, intressenter, ansvarsområden, teknikområden etc. En projektintensiv bransch är således full av gränser, något som givetvis sätter sina avtryck i såväl teori som praktik. Somliga gränser är generella, andra är specifika, somliga gränser är synliga medan andra är implicita och i princip omöjliga för den oinvigde att upptäcka. Att verka i en projektintensiv bransch är synonymt med att verka inom gränser. För några – hittills kanske framförallt för projektledare – är det även synonymt med att överskrida gränser.

En projektintensiv bransch med stor betydelse för svenskt näringsliv och svensk projektutveckling är byggbranschen och byggprojekt är utmärkta empiriska exempel när man vill lyfta fram gränser. Oavsett om det är en förskola, ett sjukhus, ett förortscentrum eller ett flerbostadshus som ska byggas, läggs ett stort arbete ner på att skapa och tydliggöra gränser, t ex kontrakts-, tolerans-, energi- och kostnadsgränser. Dessutom finns organisatoriska, fackmannamässiga och geografiska gränser. De aktörer, som medverkar i ett byggprojekt, arbetar i olika roller, för olika företag, de tillhör olika professioner och de har kontor på olika platser. Det blir ett lager på lager av gränser och följden blir en fragmenterad byggprocess. Syftet med gränser är ofta rationellt, t ex som verktyg för att leda och styra projekten mot de uppsatta målen. Samtidigt finns det skäl att påminna om att gränser skapar trygghet, t ex för att avgöra vad som förväntas av den enskilde i olika situationer och roller.

Byggprojekt är även utmärkta empiriska exempel när man vill lyfta fram gränsöverskridanden, vilket till exempel Ruth Illman gör i sin doktorsavhandling ”Gränser och gränsöverskridanden” från 2004 som handlar om möten mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Ett lyckosamt genomförande av ett byggprojekt beror till stor del på förmågan att överskrida gränser  och gränsöverskridanden och gemensamt hantera det som ofta kallas för ”omgivningen”. De innovativa lösningarna ligger ofta i förmågan hos projektledningen att betrakta olikhet som en möjlighet och att därigenom utmana de förutfattade – stereotypa – meningarna om vem som ska göra vad, hur och när. Det blir allt mer vanligt, men är inte helt okontroversiellt, att arkitekter, projektörer och entreprenörer möts i samverkansprojekt i byggbranschen. Ett aktuellt empiriskt exempel är bygget av Karolinska Institutets nya Aula i Solna där såväl organisatoriska som fackmannamässiga och geografiska gränser medvetet överskridits redan i ett tidigt skede. Ambitionen är att bereda väg för en process, som främjar ledaregenskaper hos projektdeltagarna och tar vara på varandras erfarenheter. Målet är att genom kunskapsuppbyggnad förebygga problem tidigt i processen. I detta projekt är samverkan inte bara ett fint ord, utan det manifesteras i handling genom gränsöverskridanden.

Under de kommande 1,5 åren kommer Aula-projektet och dessgenomförande att studeras vetenskapligt genom intervjuer ochdeltagande observationer. Vi hoppas återkomma med fler tankar och resultat i kommande nummer av Projektvärlden.

Facebooktwitterpinterestlinkedinmail
Back To Top