Tomas Domberg, styrelsemedlem i Svenskt Projektforum, har ett stort engagemang för projekt som arbetsform. Utöver…
Hållbara projekt – vad innebär det?
In 1987, the United Nations Brundtland Commission defined sustainability as “meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” Allt sedan dess har ordet hållbarhet eller hållbart kommit att bli något alla företag och organisationer måste förhålla sig till. Med hållbart avses vidare att det handlar om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, den så kallade triple-bottom line.
Vad betyder då att ett projekt är hållbart? Eller projektkompetens, projektledning eller för den delen, att en projektledare agerar hållbart? Ett komplett och entydigt svar är förstås svårt eller omöjligt att ge men det finns vissa beståndsdelar som alltid bör finnas eller beaktas för att projekt skall kvala in som potentiellt hållbara.
Om vi börjar med det ”enkla” så skall det förstås vara ekonomiskt hållbart, något som är och alltid har varit en självklar förutsättning för alla projekt och därför inget vi behöver prata så mycket mer om här. Projektledare och projektägare är duktiga på att räkna och har hur många modeller och verktyg som helst att hjälpa dem göra just det. Utan det är de andra två aspekterna, ekologisk och social hållbarhet, som är den större utmaningen.
Social hållbarhet innebär att sociala frågor beaktas och hanteras innan, under och efter projektets genomförande. Det handlar om att förstå den sociala effekt projektet får, för de som påverkas, direkt eller indirekt, av det resursutnyttjande som projektet medför (t.ex. den landyta som tas i anspråk för byggandet av en anläggning), till de villkor som gäller för de som arbetar i projektet och slutligen de sociala effekter som projektresultatet skapar. Alla sociala effekter blir sällan positiva och behöver inte vara utan det handlar om att netto-effekten skall vara entydigt positiv. Dessvärre är begreppet social hållbarhet ofta både subjektivt och kvalitativt och kan därför inte lätt mätas men det viktigaste är ändå att det medvetet beaktas och kvalitativt bedöms, före, under och efter. Ett gott exempel är att projektunderlaget innehåller en PIA (Project Impact Analysis) av de sociala effekterna projektet får jämfört med referensvärdet, d.v.s. att projektet inte genomförs) och det finns tydliga mål för social hållbarhet uppställda. En PIA motsvarar kontinuitetshanteringens BIA (Business Impact Analysis). En PIA skapar goda förutsättningar för att social hållbarhet kan följas upp löpande och även risk-hanteras av projektledaren och övriga.
Ekologisk hållbarhet är, precis som social hållbarhet, inte heller lätt att räkna på eller kvantifiera. Men vi vet att vi även här måste beakta de ekologiska effekterna före, under och efter. Det påverkar i allra högsta grad materialval, design och upplägg av det projektet skall genomföra och det ekologiska fotavtryck som det färdiga projektet därmed skapar. Detta skall, precis som i fallet social hållbarhet, beaktas med hjälp av en PIA och vara en naturlig del av riskhanteringsprocessen. Ett exempel på ekologisk hållbarhet i praktiken är de krav på ”ekologisk kompensation” som företag (företrädesvis inom gruvnäringen) kan få som skallkrav från en miljötillståndsansökan. Helt kort innebär det att den mark som skadas av t.ex. gruvdriften måste ekologiskt kompenseras med en mark någon annanstans. Netto-effekten måste vara >0.
Summerat så är det en bra och viktig start att det alltid upprättas en Project Impact Analysis av de bedömda sociala och ekologiska netto-effekterna av projektet. Resultatet av dessa analyser utmynnar i sin tur i sociala och ekologiska effektmål som sedan kan införlivas i projektets löpande riskhantering och uppföljning. Som ni vet så är risk ”effekten av osäkerhet på mina mål”. Finns inga sociala och ekologiska mål så blir det heller ingen riskhantering eller systematisk uppföljning av dessa hållbarhetsaspekter.
Författare Anders Södergren