Så hjälper du hjärnan fatta rätt beslut

Katarina Gospic är läkare, har en magisterexamen i fysiologi och är filosofie doktor i neuroekonomi. Hon har arbetat på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och jobbar nu i det egna företaget Brainbow Labs för att sprida och implementera kunskap om hjärnan. Hon har skrivit böcker, är föreläsare och allt detta har hon hunnit med trots att hon inte är äldre än 30 år. 27 maj kommer hon till Projektverktygsdagen.
[faktaruta]

Katarina Gospic, hjärnforskare
”- Forskning
säger att vi bara kan ha sju saker i arbetsminnet
samtidigt. När det blir mer vet vi inte var vi ska börja.” [/faktaruta]Vi lever i en tid av ett stort informationsflöde. Hur påverkar det oss?
– För mycket information gör att vi hindras i beslutsfattandet. Vi fattar inga beslut alls. Det är inte så konstigt, vi kan inte hantera allt. Forskning säger att vi bara kan ha sju saker i arbetsminnet samtidigt. När det blir mer vet vi inte var vi ska börja.

Men hur ska vi då hantera detta överflöd?
– Det är inte lätt, men det handlar om att minska ned antalet saker man måste ta ställning till. Prioritera det viktiga och skär ned så mycket det går så att det blir överskådligt och hanterligt.

Vad är det som händer i hjärnan när vi ska fatta beslut?
– Det finns två system i hjärnan som styr detta. Den ena är pannloben, den del som gör människan unik.
Här sitter vår förmåga att föreställa oss framtiden, planera och hämma impulser. Den andra delen kallas för reptilhjärnan. Den får oss att handla på instinkt, kortsiktigt och emotionellt.
– De olika delarna kan samarbeta eller stå i konflikt med varandra. Om jag står inför valet att sätta mig ner och arbeta med en treårsplan eller sammanställa resultatet från säljtävlingen (där jag vet att jag ligger bra till) så träder reptilhjärnan in och väljer den enklare uppgiften. Inte bara därför att den är enkel, det är också den uppgift där jag snabbare kommer att få belöning. Vi föredrar kortsiktiga belöningar framför de långsiktiga.

[faktaruta position=”höger”]

7 saker du bör ha koll på när du ska fatta beslut

Vi behöver få bättre koll på hur belöningsstyrda vi är i vårt beslutsfattande, säger Katarina Gospic som skrivit boken ”Välj rätt” utifrån sin egen och andras forskning.

1

Väljer du korta eller långsiktiga belöningar?Belöning är motorn i allt mänskligt beteende. Vår hjärna vill ha snabba belöningar. Att kasta sig bort från ett tråkigt jobb eller en ansträngande utbildning kan vara en sån. Långsiktiga mål kräver mer pannlobskraft. Vilket val gör vägen mot ditt mål mest givande?

2

Styrs du av inre eller yttre motivation
Inre motivation är en mer hållbar drivkraft även om snabba pengar, socialt tryck eller prestige lockar till snabb belöning. Vem vill att du ska bli läkare? Varför vill du jobba i finansbranschen? Vad driver dig?

3

Väljer du trygghet eller risk?Rädsla bidrar till flest beslut som blir fel i längden. Rädsla är en stark kraft som alltid försöker föra oss mot en trygg och säker strategi i stället för en riskfylld. Detta leder lätt till beslutsångest och att vi inte väljer alls. Hur bra blir det?

4

Dominerar de förnuftiga delarna i hjärnan eller reptilhjärnan ditt beslut? Lär känna dig själv och hitta din balans. Söker du ofta snabba, kortsiktiga belöningar och lever ut dina känslor? Då ska du träna på mer kortikala, eftertänkta, val. Håller du ofta tillbaka känslor och funderar mycket länge inför beslut är det läge att släppa fram lite känslor

5

Sätter du egot före gruppen? I grunden är vi egoistiska. Hjärnan är inställd på att gynna oss själva för att vi ska kunna göra barn. Men respekt för gruppen och känsla för rättvisa är också inbyggt i våra hjärnor. Balans mellan vad som är bra för mig och för gruppen är eftersträvansvärt.

6

Hur optimerar du dina system? Ät bra, träna och se till att sova tillräckligt så har du en bättre grund för att tänka klokt. När vi är trötta blir vi mer limbiska, ängsligare och riskerar att ta kortsiktiga beslut.

7

Kan du ta en paus? Du har tänkt igenom allt men kan ändå inte ta beslut. När man är väldigt engagerad är det lätt att inte se skogen för alla trän. Tryck på paus, gå ut och tänk på annat så får hjärnan vila från ditt dilemma.
[/faktaruta]När ska vi undvika att fatta beslut?
– Det är naturligt att vi fattar sämre beslut när vi är trötta och hungriga.

Du talar ibland om att man ska reglera sina känslor, ska man inte bejaka sina känslor
– Jo, men det handlar om självinsikt, att man måste förstå sina känslor. Att låta reptilhjärnan reagera och gå på rädslan är inte alltid så konstruktivt. Ibland kan det vara bra att lyssna på rädslan, men man har mycket att vinna på att ta en funderare på vad man känner och varför. Det är sällan fruktsamt att vara arg på någon, även om det är naturligt att känna så ibland.

Kan man skapa en miljö på kontoret för att stödja ett bra beslutsfattande?
– Det kan man faktiskt. Det har gjorts studier på den fysiska miljön och det har visat sig att ett öppet kontorslandskap fungerar sämre när man har arbetsuppgifter som kräver koncentration. För varje gång din hjärna störs av din bordsgranne, en telefon som ringer, en radio som står på i bakgrunden, eller något liknande, så tar de signalerna små delar av din hjärnkraft för att du anstränger dig att stänga ute störningarna. För att du ska kunna fokusera till 100 procent på ditt arbete behöver du ha så lite störande miljö omkring dig som möjligt.

Och hur kan man stimulera en god arbetsinsats? Är det pengar som gäller?
– Nej inte alltid. Där finns det också undersökningar att stödja sig på. Man har till exempel frågat människor om de upplever sig som lyckliga och jämfört med vad de tjänar. Det visar sig att de som har en månadslön på 40 000 kr uppfattar sig som lyckligast. Och det kanske säger sig själv att en löneökning på 5000 kr till någon som tjänar 20 000 kr gör stor skillnad, medan 5 000 kr till en som tjänar 50 000 kr inte betyder lika mycket.
– Nej, den största motivationen kommer inifrån. De som är mest nöjda med sitt jobb är de som upplever tillfredsställelse med arbetsuppgifterna. Lyckas man med något svårt så triggas belöningssystemet. Så företagsledningar gör rätt i att prata om motivation, hålla motivationen uppe och bidra till att medarbetarna känner en mening med sitt arbete livet. Det gör dem lyckliga och glada, vilket gör att de presterar bättre.

Hur ser framtidens datasystem för beslutsfattande ut?
– Jag kan tänka mig att de kommer att baseras på att uppmuntra till självreflektion och ha inbyggda smarta belöningssystem, en typ av gameification.