Sjuknärvaro

Har vi sett slutet på sjukdagar? Har jobba-hemifrån-trenden gjort det svårare att vara sjukledig? Distansarbete har gjort det lättare att jobba sig genom sjukdom snarare än vila, men det kan kosta hälsa, välbefinnande och produktivitet

Zoom-samtal, e-post och Slack-kanaler har underlättat arbetet under lockdowns runt om i världen och gjort det enkelt för anställda att stanna hemma om de haft Covid, men det har också gjort det svårare att ta sjukdagar. Det är inte bara att tekniken gör det lättare att arbeta från våra sjuksängar, utan också att distans- och hybridarbete kan försvaga banden mellan kollegor. Forskning har visat att anställda som har ”socialt stöd” är mer benägna att avslöja sin sjukdom och därmed minska trycket på jobbet. Uppgifter framkommer fortfarande om effekten av utbrett distansarbete på sjukdagar. Förra året i Storbritannien rapporterade Office for National Statistics en rekordlåg i antalet dagar som människor var frånvarande från jobbet. Den minskade från 3,1 procent av den arbetstid som förlorades på grund av sjukfrånvaro år 1995 till 1,8 procent år 2020. ONS sa att permittering och distansarbete, som förhindrade spridning av virus som influensa, sannolikt var orsaker till nedgången medan Chartered Institute of Personnel and Development, ett branschorgan, fann att den överväldigande majoriteten av de svarande (84 procent) hade observerat ”sjuknärvaro” – när människor kommer till jobbet när de är sjuka.

I USA fann en undersökning 2020 att arbetstagare var mindre benägna att ta ledigt på grund av distansarbete och tron att det skulle ”rynkas på pannan” av sina arbetsgivare. Pre-pandemisk forskning om ett kinesiskt företag med arbetskraft på distans fann också att anställda tog färre betalda sjukdagar eftersom de arbetade hemifrån. Vissa arbetsgivare har svarat på det nya trycket från anställda som arbetade på distans under pandemin genom att ge personalen ytterligare lediga dagar för att ta hand om deras välbefinnande, tex LinkedIn och Hootsuite, som båda gav personalen en extra vecka. Sjuklön är nyckeln till att uppmuntra arbetstagare att ta ledigt. Detta underströks i februari, när Boris Johnson, Storbritanniens premiärminister, instruerade arbetare att vara som tyskarna och bli ”disciplinerade med att inte gå till jobbet när du är sjuk”. Han kritiserades för att ignorera det faktum att den lagstadgade sjuklönen i Storbritannien är ringa jämfört med Tyskland, där anställda får full lön under de första veckorna av sin sjukdom. Tidigare forskning har visat att insatser för att minska frånvaron, till exempel genom att minska sjuklönen, kan öka sjuknärvaron och i slutändan ”leda till mer sjukdom och lägre produktivitet”.

Pandemin har förändrat arbetsgivarnas attityder till sjukdom, enligt Laura Empson, professor i vid Bayes Business School, City, University of London. – Det börjar bli möjligt att säga att jag behöver en paus för psykiskt välbefinnande, det är inte så att det är okej att säga men det sägs i alla fall. Saker som var otänkbara före Covid är åtminstone möjliga men ännu inte acceptabla.

Vi måste vara medvetna om att lärdomen från pandemin är flexibelt arbete och inte arbetar dygnet runt. Problemet är att policyer som rör sjukfrånvaro endast är effektiva om de kommuniceras korrekt och förstås. Nyckeln är att få chefer att förstå riskerna med att låta anställda som är sjuka fortsätta arbeta, samt att hantera arbetsbelastningen för att minska trycket på personal som är sjuk. Distansarbete lägger till ytterligare ett lager av komplexitet genom att göra det svårare att övervaka medarbetarnas välbefinnande.

Sam Rope, vice ordförande för Human Resources i Storbritannien och Irland för rekryteringsgruppen Adecco, säger att företaget lämnar individer att avgöra om de är lämpliga att arbeta under de första sju dagarna, vilket ”säkerställer att det inte finns några betungande rapporteringskrav” och uppmuntrar ”chefer och ledare att föregå med gott exempel”.

Maria Karanika-Murray, docent i arbetshälsopsykologi vid Nottingham Trent University påpekar att ordet ”sjuknärvaro” kan vara en för trubbig term för att vara användbar. I en forskningsartikel beskriver hon det som ”ett adaptivt beteende som syftar till att möta arbets- och prestationskrav under nedsatt kapacitet på grund av ohälsa”. Det finns en skillnad mellan ”funktionell sjuknärvaro” och beteende som är skadligt. Hon argumenterar för att utmana antagandet att det alltid är negativt. Precis som organisationer har börjat inse att viss stress är användbar för prestanda, medan för mycket är överväldigande och för lite understimulerande. ”Det finns en optimal mitt för prestanda”, säger hon. I en flexibel hybridarbetssituation beror oundvikligen en del av detta på arbetstagarnas bedömning. ”I en idealisk värld, om det finns tillräckligt med alternativ för flexibelt arbete, kanske vi inte behöver sjukskrivning”, säger Karanika-Murray.

Källa: Financial Times