skip to Main Content
08 - 22 14 13 info@projektforum.se
Digitalisering – Ett Kontinuerligt Förändringsarbete

Digitalisering – ett kontinuerligt förändringsarbete

Digitaliseringen transformerar vårt samhälle och påverkar nästan alla processer. Många av de yrken som vi känner idag kommer att vara borta om 20 år, men samtidigt kommer det att finnas ett enormt behov av IT-kompetens. Det blir allt viktigare för medarbetarna att fortsätta att utbilda sig och utveckla sin digitala kompetens kontinuerligt.

 

TEXT KERSTIN ENGLUND

 

Digitaliseringen är en samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon annan del av livet. På 20 år har tillgången till internet i de svenska hemmen ökat från 25 till 98 procent och  människor i alla åldrar hanterar datorer, surfplattor och smarta telefoner. Den digitala tekniken ger oss möjlighet att göra saker på ett helt annat sätt än förr, men också möjlighet att göra nya saker. Forskarna hävdar att hälften av alla jobb i Sverige kommer att vara borta inom 20 år genom digitaliseringen, men samtidigt spår bransch- och arbetsgivarorganisationen IT & Telekomföretagen att det kommer att behöva anställas 70 000 människor med IT-kompetens fram till 2020. Och för att råda bot på den kompetensbristen krävs kraftfulla generella satsningar för att stärka och effektivisera samverkan mellan myndigheter och departement på den ena sidan, och näringslivet och utbildningsväsendet på den andra. Det gäller också att skapa en nationell strategi för att locka kompetens från andra länder och premiera högkvalitativa yrkeshögskoleutbildningar.

 

Smutsiga jobb försvinner

Det är främst de smutsiga, tunga och monotona jobben som försvinner. Där det krävs social interaktion eller kreativt tänkande kan man föreställa sig att en riktig människa även i framtiden kommer att vara efterfrågad. En av talarna på Projektverktygsdagen den 10 maj 2019 var Jan Gulliksen, eller som alla kallar honom – ”Gulan”. Han är professor i människa – datorinteraktion på KTH och sedan 2017 även vicerektor för digitalisering, en helt nyinrättad tjänst. Det senare uppdraget handlar om både KTH:s interna arbete men också om samhällets digitaliseringsprocess. – Jag gillar ordet digitalisering, säger han. Just för att det är ett sådant brett begrepp. Det är precis så brett som den digitala teknikens påverkan är. Vare sig vi pratar i telefon, använder en dator, köper en biobiljett eller åker tunnelbana så påverkas vi av den digitala tekniken.

 

Digitalisering ger nya beteenden

Att vi numera talar mer om digitalisering än om ny teknik tycker han speglar en sund fokusförskjutning. Från fokus på teknikutvecklingen till hur samhället utvecklas med hjälp av de möjligheter den digitala tekniken ger oss. Digitaliseringen för med sig helt nya beteenden. – Titta bara på bankväsendet, fortsätter Gulan. Det fanns en tid när man tog en bunt räkningar och gick till sitt bankkontor för att betala dem. I dag när banken är på datorn eller i telefonen tar man ju inte en bunt räkningar och betalar dem en gång i månaden. Du är förmodligen inne på ditt digitala bankkontor flera gånger om dagen för att boka betalningar eller göra andra transaktioner. Din lokala bankkontakt har blivit mer av en digital rådgivare. Gulan tror att projektledarrollen kommer att förändras i framtiden och bli ännu mer central för att leda förändringsarbetet. – Det gäller ju att arbeta systematiskt med hela organisationen för att genomföra digitaliseringsprocesser, fortsätter han. Och då handlar det inte bara om teknik utan också om kultur och arbetsmetoder. Det kommer att bli viktigt för medarbetarna att fortsätta att utbilda sig och utveckla sin digitala kompetens kontinuerligt. Det är inte som förr när man skaffade sig en yrkesutbildning och sedan arbetade med den som bas hela livet. Jag vill säga att mellan 10 och 20 procent av arbetstiden kommer att behöva läggas på egen kompetensutveckling.

 

Digitaliseringen gick långsamt

Länge tyckte Gulan att digitaliseringen gick för långsamt inom utbildningsväsendet i Sverige. Sedan 2017 är han vicerektor för digitaliseringsarbetet på KTH och har därmed fått ansvaret för att det genomförs lite snabbare. En av hans käpphästar har varit att digitalisera undervisningspedagogiken. – Det var en studierektor för länge sedan som kom till mig och var bekymrad över att det var så få studenter på mina föreläsningar, säger han. Jag gjorde en rundfrågning och fick veta att en elev spelade in och la ut dem på Facebook. En lysande idé tyckte jag, och även de andra studenterna! Någon tyckte att jag talade för långsamt och kunde snabbspola när det blev för långdraget, en annan transformerade det hela till arabiska och visade familjen. En tredje hade lite svårt att ta till sig föreläsningen och kunde stanna och spela om de bitar som var knepiga.

 

The flipped classroom

Det kallas för ”the flipped classroom” och innebär alltså att studenterna förbereder sig genom att streama föreläsningen och se den i sin egen takt. När man sedan träffas i klassrummen eller med arbetsgruppen har studenterna hämtat in baskunskaper och kan diskutera frågor och uppgifter på en helt annan nivå. Gulan är övertygad om de goda effekterna av olika former av e-lärande och ökat utrymme för distansstudier. – Digital teknik förändrar utbildningen alltmer och öppnar också för andra grupper av studenter än de som vanligen söker till KTH. Studenter som befinner sig långt borta rent geografiskt, kommer från andra socioekonomiska grupper eller befinner sig i andra stadier i livet. Folk som redan jobbar men behöver påfyllning av sin kompetens, till exempel. Och det fyller ju ett större syfte när näringslivet har ett skriande behov av ingenjörer med kompetens inom området.

 

Jan “Gulan” Gulliksen

Facebooktwitterpinterestlinkedinmail
Back To Top