Hjärnvänlig arbetsplats

Att skapa en hjärnvänlig arbetsplats – Om kognition och kognitiv arbetsmiljö.

Arbetslivsforskaren Gisela Bäcklander, Karolinska Institutet, berättar hur den kognitiva arbetsmiljön samspelar med övriga arbetsmiljöaspekter och vad vi kan göra för att minska belastningen. Kognitionen innefattar arbets- och långtidsminnet, perceptionen och de så kallade exekutiva funktionerna. Det sistnämnda är en benämning på vår förmåga att organisera, planera, fatta beslut, initiera handlingar och implementera det vi har planerat. Det omfattar även impulskontroll och att styra uppmärksamheten åt olika håll. Många av oss är vana att tänka på den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Den kognitiva arbetsmiljön är inte något helt särskilt från dessa, utan ett sätt att studera hur människor påverkas – delvis av de andra arbetsmiljöaspekterna.

Höga kognitiva krav i dagens arbetsliv

Dagens arbetsliv ställer höga krav på vår kognition. Mångas arbete kräver god planerings-, initiativs- och problemlösningsförmåga, att utläsa uppgifter utan instruktioner och att vara tillgänglig på olika sätt.

Det kan man göra för att minska den kognitiva belastningen

Gisela Bäcklander ger rådet att först tänka igenom vad som behöver bäst fokus och sedan gå efter principerna att göra det viktigaste först, göra en sak i taget och att avlasta hjärnan – inte ha saker i huvudet som vi kan ha utanför.  Några av hennes konkreta tips för att minska belastningen:

• Schemalägg egen tid, inte bara möten.
• Gör inte allt alla dagar – ha temadagar.
• Ha mötesfria dagar.
• Ha inte proppfullt i planeringen – då finns inget manöverutrymme.
• Turas om med beredskapsmoment – så att inte hela arbetsgruppen behöver lägga kapacitet på att vara beredda samtidigt.

En annan viktig sak för en hälsosam kognitiv arbetsmiljö är att återställa de exekutiva funktionerna. Det gör vi genom sömn, dagsljus och rörelse. Men även genom att byta miljö, bryta av krävande uppgifter med mer rutinartade.

Källa: Partsrådet