Det agila manifestet

2015-03-30
Svenskt Projektforum
Okategoriserade, Projektvärlden

Agila metoder är en uppsättning värderingar, attityder och principer som beskriver hur arbete bör organiseras för komplexa uppgifter i en föränderlig omvärld. Agila metoder har hämtat mycket från Lean.

I Agila manifestet formulerade, år 2001, en grupp mjukvaruutvecklare fyra teser som en reaktion mot trögrörliga och komplexa planeringsmetoder. Att ägna mycket möda åt planering upplevdes som bortkastat arbete när målet och vägen dit är okänd och under ständig förändring.

Planeringsmetoderna tog inte heller hänsyn till att kunskap om hur mjukvaran faktiskt ska utvecklas uppstår under processens gång. Syftet med manifestet var att skapa ett ramverk för att öka förmågan att utveckla det som faktiskt är efterfrågat samtidigt som onödigt arbete minimeras.

Agila metoder bygger på arbete i korta cykler med täta leveranser och kontinuerliga feedbackloopar. Det ger möjlighet att snabbt kunna reagera på förändringar och fånga upp det man lär sig under projektets gång. Beslut bör tas så sent som möjligt, eftersom kunskapen då är större.

Beslut bör tas av de som är närmast informationen. Därför är beslutsfattandet decentraliserat till självorganiserande grupper. Team och medarbetare arbetar bäst när de har stor möjlighet att påverka och känner ägande över sina uppgifter inom givna ramar. Allt ansvar delas av alla medlemmar i gruppen.

Agila metoder handlar om att utveckla en strukturerad förmåga att skapa och svara på förändringar i en
föränderlig omvärld och att ständigt balansera mellan flexibilitet och stabilitet. Struktur krävs i många sammanhang för att flexibilitet ska vara möjlig.

En anledning till att agila metoder blivit populära är att omvärlden förändras i allt snabbare takt och att lättrörlighet då blivit en viktig konkurrensfördel för många organisationer.