skip to Main Content

”Vi ska flytta en stad”

Kiruna, mönsterstaden som LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm skapade i början av 1900-talet, måste idag maka på sig. Gruvan kräver mer plats. Kyrkan, stadshuset och arbetarbostäderna från 1900-talets början, alla påverkas de av Kirunas samhällsomvandling. Ett gigantiskt projekt med många intressenter. LKAB är bara en.

Världens rikaste järnmalm

I över 100 år har LKAB brutit världens rikaste järnmalm i Kiruna och Malmberget. Först i dagbrott, sedan under markytan. Allt djupare ner i berget gräver man sig. För när underjordsgruvorna växer, växer de nedåt. Fyndigheten i gruvberget Kiirunavaara är världens största sammanhängande järnmalmskropp och kan liknas vid en gigantisk limpskiva som lutar in under stadens centrum. Idag vet ingen hur djupt fyndigheten går. Men man vet att den påverkar staden. Marken sjunker allteftersom LKAB använder nämligen en brytningsmetod som kallas skivrasbrytning. Det är den säkraste och effektivaste brytningsmetoden just här och innebär att man spränger loss och lastar ur malmen underifrån. När brytningen går neråt friläggs en hängvägg som spricker upp, rasar in och fyller ut tomrummet efter malmen. När malmen lastas ut sjunker alltså marken. Så ska det vara och så har det varit ända sedan 1950-talet då man började med underjordsbrytning i större skala. Rakt ovanför brytningen, inne på avspärrat område, är deformationerna ovan jord stora. Längst bort från gruvan syns de inte alls, men rörelserna mäts kontinuerligt med hjälp av GPS-instrument. Det är malmen, berggrunden och brytningstakten som påverkar deformationernas spridningstakt – och därmed också samhällsomvandlingen. Mycket har redan hänt och många projekt är igång. Här byggs en ny järnväg, den stadsnära sjön Luossajärvi får ännu en damm och krymper med en tredjedel – och några av de gamla byggnaderna har försvunnit för att ge plats för ny bebyggelse på berget Luossavaara.

Arvet vill man bevara

När staden nu måste flytta vill såväl LKAB som kommunen ta med sig en del av Hjalmar Lundbohms arv till framtidens Kiruna. Men det är komplicerat att fastställa vilka byggnader som ska bevaras och vilka som ska rivas. Det är inte första gången som staden måste flytta på sig för att ge plats för gruvan. På 1970-talet tömdes området Ön där det fanns verkstäder och förråd och där det bodde några hundra Kirunabor. Nu när det är dags för ännu en flytt, är det LKABägda bostadsområdet Ullspiran som töms först. Men bostadsområdet står inte ensamt. Här finns ytterligare bostadshus och flera av Kirunas kulturbyggnader. Strax intill ligger också en av Kirunas mest kända byggnader – Stadshuset, som ritades av Artur von Schmalensee och 1964 utsågs till Sveriges vackraste offentliga byggnad. Gruvstadsparken Mitt emellan Stadshuset och Hjalmar Lundbohmsgården ligger också den bortglömda Iggesundsparken, som ska bli den första etappen i Gruvstadspark 1 – ett grönområde som ska fungera som en buffert mellan gruvan och samhället. Det speciella med parken är att den är mobil. Den kommer successivt att växa in mot staden i takt med deformationerna från gruvan. Syftet med parken är att den ska vara ett positivt tillskott i stadsmiljön samtidigt som den innebär att ingen behöver bo granne med gruvan. Anläggandet av den första etappen av parken startade sommaren 2011. Arbetet med kommande etapper sker stegvis. Eftersom parken ska röra sig i takt med deformationerna, använder man sig av flyttbara lösningar och återanvänder material i stor omfattning.
[faktaruta]

Inslag om Kirunaflytten 2011-09-19

[/faktaruta]

Flytt av kulturbyggnader

Inom parkområdet finns ett antal kulturbyggnader som kommer att påverkas av gruvans framdrift. Dessa måste avvecklas i takt med markdeformationernas utbredning. Här finns bl a Hjalmar Lundbohms bostad, LKABs bolagshotell och ett antal arbetarbostäder, de sk Bläckhornen.

– Vi har fram till 2010 gjort förstudier för att få ett underlag för samhällsomvandlingsarbetet. Vårt uppdrag var att utreda hur det tekniskt är möjligt att flytta dessa byggnader och kostnadsbilden för detta, berättar Stefan Holmblad, projektchef för infrastruktur och samhällsomvandlingsprojekt hos LKAB och fortsätter:

– När det är beslutat vilka byggnader som ska bevaras och flyttas, kommer vi arbeta vidare med projekt för avveckling av området och ett successivt bildande av Kirunas Gruvstadspark.

LKABs samhällsomvandlingsprojekt

Idag har LKAB ett stort antal projekt i sin ”projektportfölj”, det är alltifrån förstudier till tunga anläggningsprojekt. På projektavdelning arbetar flera personer heltid med samhällsomvandlingarna tillsammans med konsulter och entreprenörer. – Vi är i stort behov av fler resurser framöver, såväl interna som externa, för att klara av alla projekt som successivt nu kommer. Sedan en tid pågår rekryteringar av projektledare, byggledare och projektkoordinatorer, säger Stefan Holmblad och fortsätter:

– Jag önskar att folk kunde förstå hur roligt det här arbetet är – och vilken utmaning det är att vara med i en samhällsomvandling i en stad mitt i en fantastisk fjällmiljö 20 mil norr om Polcirkeln.

Det är idag sju år sedan Kiruna kommun skickade ut ett pressmeddelande med texten: ”Vi ska flytta en stad”. Mycket har hänt sedan dess – och ännu mer återstår att göra. Samhällsomvandlingarna är en process som kommer att pågå lika länge som gruvdriften i Malmfälten. LKAB har en stark framtidstro och investerar långsiktigt för fortsatt och ökad gruvdrift. Många kommer att beröras av förändringarna och stora resurser kommer att krävas för projektens alla faser – från förstudie till anläggande.

Ny järnväg förbi Kiruna krävs

Ända sedan LKAB startade malmbrytningen har malmen forslats med järnväg. Nu måste sträckningen dras om och en ny järnväg byggas förbi Kiruna. Orsaken är markdeformationerna som närmar sig dagens järnväg. Bygget av den nya järnvägen startade 2009. Då hade planeringen och projekteringen pågått i flera år. För att hitta den bästa dragningen för den nya järnvägen samarbetade LKAB, Trafikverket, Kiruna kommun och andra aktörer. Beslutet blev att dra järnvägen på baksidan av gruvberget Kiirunavaara rakt igenom LKABs industriområde. Järnvägsprojektet sker i nära samverkan mellan de båda huvudaktörerna Trafikverket och LKAB, dessutom tillkommer ett stort antal entreprenörer. Det innebär att det krävs ett väl fungerande och strukturerat samordningsarbete. Inte minst på grund av den stora mängd massor som transporteras i området. Hittills har massor motsvarande tio Globen transporterats i arbetet med järnvägsbygget.

Nya vägar och broar

Inom LKAB ansvarar den interna projektavdelningen för anläggningsprojektet för att möjliggöra den nya järnvägens sträckning genom industriområdet. Det handlar bl a om bygget av nya vägar, upplagsytor och ombyggnation av dammar. I projektet ingår totalt inte mindre än tio broar. En av broarna är en unik viltövergång. Den nya järnvägen dras nämligen även tvärs genom Laevas samebys renflyttningsled.

Under sommaren 2011 lades rälsen på den 18 km långa nya järnvägen. Dessutom byggs en ny sjöbangård för att optimera logistiken via en rundslinga runt sjön Luossajärvi. Hösten 2010 stod den nya södra infarten för den tunga lastbilstrafiken till LKAB klar. Valet av tekniska lösningar och vägens placering påverkades av synpunkter från flera intressenter som Trafikverket, samebyarna och Vattenfall. Den nya infarten minskar den tunga trafiken i centrala delarna av staden med cirka 200 lastbilar per dag.

Ny damm vid sjön Luossajärvi

Södra delen av den stadsnära sjön Luossajärvi ligger ovanför malmkroppens nordligaste del. För att hindra att vatten tränger ner i gruvan, anlägger LKAB en ny damm och avbördningskanal i sjön. Detta för att säkerställa fortsatt brytning av den sk sjömalmen.

– Vi anlägger kontinuerligt gruvdammar som byggs i torrhet.

Nu bygger vi en damm i en naturlig sjö. Det är en utmaning att göra fyllning i vatten, säger projektledaren Pia Lindholm och berättar att sjöns läge innebär att man måste ta extra stor hänsyn under arbetets gång.

– Vi finns på scenen med hela staden på första parkett som åskådare. Folk bor dessutom strax intill sjön och då gäller det att ta extra stort miljöhänsyn – med tanke på buller och damning, säger hon.

Det är tredje gången som sjön Luossajärvi krymper på grund av gruvdriften. Senaste gången LKAB byggde en damm i sjön var under 90-talet. Då väckte arbetet starka känslor hos Kirunaborna. Så är det inte i dag, trots att sjöns yta kommer att minska med en tredjedel.

– Hittills har vi mest mött nyfikenhet. Det är klart att folk tycker att det är tråkigt att vattenspegeln minskar, det tycker vi också. Men man har också en stor förståelse för varför vi gör det här. Jag tror att det beror på att vi har informerat mer om det som händer nu.

Cirka 60 personer arbetar med dammbygget på sjön, där själva anläggningsarbetet startade våren 2011. Projektet avslutas under vintern 2012/2013.

I år skedde den första stora rivningen

Under våren och sommaren i år förändrades Kirunas siluett mot berget Luossavaara i och med rivningen av byggnader på LKABs gamla industriområde. Verkstaden, gruvlaven och sovringsverket har påmint om de nästan femtio år då gruvan på berget var i drift. Nu har de jämnats med marken och området efterbehandlats i den första stora rivningen inom Kirunas samhällsomvandling. Projektet efterlämnar ett område som kan användas fritt för framtida ändamål, ex bostäder, parker och/eller lekplatser.

Facebooktwitterpinterestlinkedinmail
Back To Top