Martha Rehnberg

Projektformen bäst för innovationer


Märtha Rehnberg kommer till Projektforum den 1 december för att tala om innovationer och hur man skapar de bästa förutsättningarna för att de ska kunna bli värdeskapande och framgångsrika.

Märtha Rehnberg arbetar med ”Disruptive Technology”, vilket närmast kan beskrivas som radikala innovationer, det vill säga omstörtande teknikkliv som förändrar en marknad eller bransch. Det klassiska exemplet är Kodak, som efter 100 år som marknadsledare i princip försvann, eftersom marknaden ändrade karaktär totalt. Det digitala fotot hade slagit igenom, Kodak hängde inte med.

– Det handlade inte om Kodak egentligen, utan om teknologin bakom, som är spännande att titta på, säger Märtha Rehnberg. Hade vi inte haft den nya teknologin med digitalt foto så skulle vi inte haft självkörande bilar idag. Digitala bilder är i dag en del av tekniken i AI (Artificiell Intelligens) och AR (Augmented Reality).

Om Kodak hade anlitat dig före 2012, vad hade du frågat dem?

– Det är den frågan som alla bör ställa sig är ”Vilken marknad är ni på, egentligen?” Kodak trodde kanske att de var i marknaden för film och kameror och hade byggt upp ett väl fungerande distributionsnät över hela världen. Men de insåg inte att de var i en annan marknad. Deras kunder fanns i bild- och upplevelsemarknaden. De ville ha gratis bilder som de kunde dela med sig var de än var, men hur de skapas är långt ifrån det som Kodaks imperium byggde på.

Vad drivs du av?

– Jag arbetar med teknologisk intuition. Med det menar jag att vi är alla i en tid där vi bör vara intresserade av den nya teknologin. Att sprida intresset för teknologi, gärna till dem som inte har en teknologibakgrund tar en stor del av min tid, antingen som inspiratör, föreläsare, utbildare eller trusted advisor. Jag vill visa på möjligheterna med ny teknik och innovationer.

Och hur menar du att ”disruptive technology” kan hjälpa?

– Disrupt, att störa någonting, riva upp eller bryta upp är livsviktigt om man vill överleva eller om man vill åstadkomma något större än det man gör idag. Det är klart att det kan förändra tillvaron radikalt, men vår filosofi är att det är ett verktyg för att skapa ett mervärde.

– Det besvärligaste frågan som jag brukar ställa till företag är ”Vad händer om er produkt blir gratis?”. Försök leka med tanken, något som är gratis kan man ju inte tjäna pengar på? Men det intressanta är vad som kommer sedan och det är där möjligheterna finns. Man måste våga att utmana sin affärsidé. Disruption handlar egentligen bara om problemlösning. Den som löser problemet bäst vinner.

Var finns morgondagens innovationer?

– Det vet vi så klart inte, men en helt revolutionerande teknik är 3D-printing. Där kan du tillverka en avancerad produkt i ett enda exemplar till en kund, till en mycket låg kostnad. Sedan kan du göra det om igen och igen, var som helst i världen hela tiden. Det är något helt nytt som skapar perspektiv. En annan är AI, en teknologi som i ökande grad finns överallt, i alla branscher och marknader. Den som jobbar med AI kan se möjligheterna med sina kunskaper och produkter i en bransch som tidigare aldrig trodde det var möjligt. Att konstruera och producera en produkt, till exempel en bil med hjälp av AI görs redan. Och det finns AI-teknik som hjälper exempelvis medicinsektorn. Inom medicin är naturligtvis läkaren viktig även i framtiden, men minst lika viktigt är det att känna till alla tusentals, eller miljontals data som finns om sjukdomar, diagnoser och patienter. Det kan en dator lätt ha i minnet, men inte den klipskaste doktorn.

– Läkarvetenskapen ser numera AI som en vän, som kan befria läkarna från en stor del av de rutinartade arbetsuppgifterna och stötta dem i sitt arbete. Det bör ge mer tid till att forska och upptäcka nya mediciner eller behandlingsmetoder, i stället. Specialistkunskaperna behövs fortfarande, men med stöd av AI kan de bli mycket mer effektiva och även ställa bättre diagnoser.

– Om man matar in alla symptom och data från en patient, så kan datorn ge dig ett antal diagnoser med olika sannolikheter. En läkare måste så klart bedöma dessa, men utan datorn hade allt hängt på hans eller hennes erfarenheter, kunskaper och bedömningsförmåga. I somras gjorde IBM Watson Health en databaserad diagnos för en behandlingsplan för hjärncancer på tio minuter istället för 160 timmar, där flera läkare vanligtvis är inblandade.

Var hittar man de områden som har störst potential i framtiden?

– De finns inom det som vi kallar exponentiella tekniker. Det är datadrivna tekniker, som följer Moores lag (lite slarvigt uttryckt att processorkraften fördubblas vart annat år) och som hanterar data, exempelvis AI. Den gemensamma nämnaren är digitalisering. Om det man gör inte går att digitalisera så har det inte denna potential.

Kan inte tekniken utgöra ett hot eller hinder?

– Risken finns att du utvecklar något teknologiskt för teknologins skull. Det måste finnas ett problem som man ska lösa. Därför ska man öppna området där teknologi utvecklas för dem som inte är ingenjörer, till människor som kan dra nytta av teknologin. Ett exempel på 3D-printing som är spännande är när man bygger hus med den tekniken.

Att bygga hus ger vanligtvis enormt mycket spill, är oerhört resurs- och personalkrävande, tidskrävande och dyrt. Det omgärdas av många leverantörer, mycket planering och komplexa processer. Med 3D-printing kan många av dessa delar underlättas och kostnaderna rasar. I Ryssland byggde man nyligen ett hus för 1 000 dollar med 3D-teknik. Det börjar nästan konkurrera med ett tält, vilket kan ge idéer när det gäller flyktingproblem, naturkatastrofer och annat.

Något annat man ska se upp med?

– Ett annat problem är när vi ser på problem med gamla glasögon. Vi är på många sätt partiska och påverkade av vårt arv. Vi ser lösningen med gamla metoder eller så tror vi att produkterna ska se ut som de alltid har gjort. Det kan bli riktigt spännande om tekniken kan hjälpa oss att se ett hus som någonstans att bo, inte som en fyrkantig låda.

Och när är disruptiv teknik som bäst?

– Det bästa exemplet på disruptiv teknisk innovation är nog Internet. Internet har slagit undan benen på allt gammalt tänkande och problemlösning. Det är en enorm informationsbank, där du kan sprida dina tankar eller filmer, du kan skicka ett mejl som inte kostar någonting. Till exempel kan du skicka den där 3D-ritningen till ett hus till en människa eller till 3,5 miljarder människor i världen som har internet. Priset är densamma, den marginella kostnaden är noll. För 23 år sedan fanns det ingen du kunde skicka den till, eftersom det inte fanns ett utbyggt internet. Om fyra år är det dubbelt så många användare, ofattbara 7 miljarder.

Vad tror du att projekt som organisationsform kommer att ha för betydelse i framtiden?

– Projekt kommer att ha en stor betydelse i framtiden. Det är ju viktigt att kunna testa av vad man gör väldigt snabbt. Och för det krävs en lättrörlig och anpassningsbar organisationsform. Den linjära organisationsformen måste också finnas kvar. Det är en effektiv form för att ta hand om och förvalta det företagen gör bra idag. Hela vår struktur är uppbyggd kring detta. Men ett innovativt projekt, ett disruptivt projekt skulle störa denna form så mycket att det inte finns plats för det; det skulle påverka organisationens immunförsvar. Därför är det viktigt att både försvara projekt som form och hålla den utanför organisationen.

Och hur kommer projektledarens roll att se ut i denna nya värld?

– Projektledarens roll är mycket viktig. De behöver ha god överblick. Att kunna se var innovationen kan få bäst möjligheter att skapa mervärde. En projektledare måste vara nyfiken och drivas av en slags idealism. Idealism är bra av den anledningen att man är driven av att lösa problem i första hand och inte att tjäna pengar. Hittar man rätt kommer pengarna in som följd.

Och vilket stöd ska projektet ha?

– Projektet måste ha mandat från projektägaren och linjen att få utveckla sitt projekt på det sätt som de tror att det gynnas bäst. Det måste vara en tillåtande miljö, så att man kan hitta nya kollegor utanför organisationen, i andra branscher eller på andra marknader, som kan realisera innovationen. De stora möjligheterna finns antagligen inte i den egna organisationen. Dina riktiga kollegor finns utanför.

Fem tips för att åstadkomma framtidens innovationer

1. Lek!

2. Omvandla lek till KPI:er (Key Performance Indicator)

3. Använd 90% av din tid att förstå det riktiga problemet

4. Älska teknologin

5. Tänk exponentiellt!

 Träffa Märtha på Projektforum den 1 december. Mer info och anmälan här.

Facebooktwitterpinterestlinkedinmail