Tomas Domberg, styrelsemedlem i Svenskt Projektforum, har ett stort engagemang för projekt som arbetsform. Utöver…
Var ditt arbete ligger kan påverka din hälsa mer än du tror
Har du långt till jobbet? Finns det några barer eller idrottsanläggningar i närheten av ditt jobb? Detta är faktorer som kan påverka hur hälsosamma dina levnadsvanor är, enligt ny forskning från Stockholms universitet. Tidigare studier har visat att vår hälsa kan påverkas av var vi bor, men trots att vi tillbringar en stor del av vår tid på våra arbetsplatser och med att pendla har man inte tagit hänsyn till hur miljön kring arbetsplatsen påverkar folkhälsan. Ett nyligen avslutat treårigt forskningsprojekt har tittat närmare på hur just arbetsplatsens placering påverkar olika hälsosamma och ohälsosamma vanor.
Finns det perfekta pendlingsavståndet?
De omfattande analyserna visade att lång pendling är förknippat med riskfaktorer för hälsan. Resultaten pekar på att långa pendlingsavstånd ökar risken för fysisk inaktivitet, övervikt och störd sömn. De personer som arbetar mer än 40 timmar och pendlar mer än 5 timmar per vecka är mer benägna att vara fysiskt inaktiva och uppleva sömnproblem än de som bara pendlar 1–5 timmar varje vecka. Bland kvinnor är längre pendlingstid också förknippat med problematiska alkoholvanor oavsett arbetstimmar per vecka. När pendlingssträckan var 3 km eller mindre verkade deltagarna vara mer fysiskt aktiva. Lång pendling kan vara förknippat med dåliga hälsovanor, medan ett ”måttligt” avstånd från hemmet till arbetsplatsen kan uppmuntra till att gå eller cykla till jobbet. Att använda tiden i kollektivtrafiken som en del av den dagliga arbetstiden genom att börja jobba där, om det är möjligt. Alternativt kan tiden användas till avkoppling och återhämtning, till exempel genom att läsa en bok eller lyssna på musik.
Socioekonomisk status spelar roll – men kanske inte på det sätt du tror
Analyserna visade också att arbetsplatsens socioekonomiska status påverkar de anställdas hälsobeteenden, särskilt när det gäller alkoholkonsumtion. Deltagarna var mer benägna att ägna sig åt riskfyllt drickande när de arbetade på en arbetsplats i ett område med hög socioekonomisk status (SES) jämfört med när de arbetade på en arbetsplats i ett område med låg SES. Det fanns också en indikation på en ökad risk för övervikt. Detta var inte alls vad forskarna förväntade sig. Tidigare studier har antytt att områden med låg SES kan vara dåliga för folkhälsan och hälsobeteenden, men nu observerade forskarna motsatsen för arbetsplatsens område.
En förklaring kan vara att det i vissa yrken är vanligt att ta en drink tillsammans med kollegor för att till exempel slappna av efter jobbet, fira vinster eller välkomna nya kunder. Det kan anses som viktigt att delta för att klättra på företagsstegen. Tillgången till alkohol kan vara en annan faktor eftersom högre SES-områden ofta har många ställen som säljer alkohol. När deltagarnas avstånd från hem och arbetsplats till närmaste alkoholförsäljning mättes, såg forskarna att det är förknippat med högre sannolikhet för alkoholproblem att jobba nära en bar. På samma sätt var boende nära Systembolaget också förknippat med högre sannolikhet för alkoholproblem.
Sammantaget är det alltså troligt att ett konkurrensinriktat eller stressigt arbete i kombination med sociala normer tillsammans med enkel tillgång till alkohol kan leda till ett riskfyllt drickande.