Vad menas med projektnytta – egentligen?

PROJEKTVERKTYGSDAGEN Daniel Jafari var en av de tongivande personerna i e-delegationens rapport om nyttorealisering. En av de viktigare insikterna i arbetet var den begreppsförvirring som finns inom ämnet. Det är något han kommer prata om på projektverktygsdagen 2015, 5 maj.

Det faktum att projektmodeller, utvecklingsmodeller och även många andra standarder har sitt ursprung i engelsktalande länder, har gjort att engelska språket har fått en betydande påverkan på innebörden och användningen av dessa modeller och metoder i icke-engelsktalande länder.

Många av begreppen har inte ens en tydlig och självklar översättning som bär exakt samma innebörd till 100 procent. Et sådant begrepp är ”Business Case”. Avsaknaden av en heltäckande synonym har gjort att många organisationer väljer att använda det engelska ordet istället. Ordet ”Benefits” är inte alltid nytta, utan den kan även betyda socialbidrag. Begreppet realisering, hörde jag någon associsera till realisation ute i affärerna.

Värde, realisering, effekthemtagning, effektrealisering, nyttohemtagning, nyttorealisering och en del andra begrepp syftar till samma sak fast med olika ord. Begrepp som effekt och effektmål blir föremål för långa diskussioner. Vad menas med dessa och vad gäller egentligen?

Svenska myndigheter och konsultbranschen som jobbar med nyttorealisering och de närliggande koncepten skulle tjäna mycket på en förenkling av begreppen. Att på något sätt komma till en begreppsapparat vi är eniga om och att acceptera att använda dessa är grundläggande.

I rapporten ”Vägledning i Nyttorealisering” 2.0 är ett ett försök i den riktningen.

Begreppsmodellen som presenteras i bild talar för sig själv kan man tycka, men för de av oss som föredrar text, kan följande textuella beskrivning vara ett stöd.

Begreppsmodellens resonemang

• Vision och myndighetsuppdraget tolkas i någon sorts verksamhetsmål.
• Verksamhetsmålen påverkas också av omvärlden.
• Verksamhetsmålen styr inriktningen på strategier samt definierar förändringsbehoven.
• Förändringsbehoven ger underlag till strategier och ställer krav på förändringsinsatser.
• Strategier ger inriktning till Portföljstyrningen som styr och prioriterar förändringsinsatserna.
• Förändringsinsatser initierar framtagning av möjliggörare som kan styras med olika styrformer (projekt/uppdrag) för att leverera en slutprodukt (möjliggöraren).
• Möjliggöraren tillsammans med andra förändringinsatser leder till förändrat beteende.
• Förändrat beteende leder till effekter.
• De positiva effekterna värderas i nyttor och de negativa effekterna föranleder kostnader
• Skillnaden mellan Nyttor och kostnader ger oss Nettonyttan.
• Nyttor och kostnader följs m.h.a. Indikatorer.
• Indikatorerna får sitt värde från Mättalen.
• Indikatorerna används för verksamhetsuppföljning som i sin tur påverkar Verksamhetsmålen.