Årets Projektledare 2017
Utmärkelsen Årets Projektledare 2017 har tilldelats Sven Olsson, projekt Operationscentrum, Landstinget i Värmland. Han har varit projektledare för ett operationshus med ett helt nytt flöde och ett arbetssätt som helt fokuserar på patienten. Idag är 15 salar i drift och det genomförs ca 50 operationer varje dag. Totalt jobbar ca 150 personer i huset varav 80 dagtid på operationsavdelningen. Projektet Operationscentrum är en om- och nybyggnation av operationscentrum på Centralsjukhuset i Karlstad.
Lyssna till en intervju med vinnaren här:
http://www.wenell.se/inspiration/podcast-sven-olsson-arets-projektledare-2017/
Foto: Sven Antvik
Projekt handlar om människor
“Fokus på ledarskap och resultat i utvecklad certifieringsprocess och kompetensmodell för IPMA-certifiering i Sverige“.
Enligt flera internationella studier investeras en allt större del av europeiska länders BNP i
projekt. 2007 var andelen 34 procent och idag närmar vi oss 40 procent. I Tyskland blir det
12 000 Mdr kr och i Sverige 1 500 Mdr kr. Dessutom visar en studie från PWC att andelen lyckade projekt
ökar med certifierade projektledare. 80 procent av alla lyckade projekt (majoriteten av intressenterna är nöjda)
har certifierade projektledare. Allt tyder på att certifiering ökar oddsen till ett lyckat projekt och att en av de
viktigaste framgångsfaktorerna för ett lyckat projekt är projektledarens kompetens.
Individuell kompetensmodell för projekt, program och portföljledarskap
Sedan 2002 har Svenskt Projektforum certifierat projektledare enligt IPMA:s internationella standard. Idag finns
det cirka 4 000 IPMA-certifierade projektledare i Sverige och 260 000 i världen.
Under 2017 kommer kompetensmodellen för IPMA-certifieringar att stärkas ytterligare. Representanter från över 60 medlemsländer har tillsammans vidareutvecklat den senaste standarden som fokuserar på en hållbar efterfrågad kompetensdefinition för olika roller inom projektrelaterat yrkesarbete.Kompetensmodellen för projekt, program och portföljledarskap delas in i tre kompetensområden: Perspective (projektets syfte), People (ledarskap, beteende och människorelaterad kompetens) samt Practice (metoder, verktyg och tekniker i praktiken).
Den nya kompetensmodellen är liksom den tidigare oberoende av bransch, metod och projektmodell men nomenklaturen har utökats med begrepp från olika branscher som till exempel produktbacklog för att arbeta med omfattningen i ett agilt IT-projekt.
Vidareutvecklad mognadstrappa för kompetens
Kompetensmognaden delas in i tre steg: kunskap, färdighet och förmåga. För att uppnå färdighet och förmåga krävs att man har tillämpat kunskap i praktiken. Skalan följer numera branschpraxis och omfattar både kunskapsbaserad och erfarenhetsbaserad kompetens. Skalan baseras på en variant av Bloom’s taxonomy tillämpad i en projektkontext med stegen 0-6 mot tidigare 0–10.
Fokus på ”People”
I den stärkta kompetensmodellen kommer ett stort fokus att ligga på området ”People”. Där finns tio kompetenselement och cirka femtio kompetensindikatorer på området som handlar om att kunna arbeta med människor. Till exempel är förmågan att styra och leda sig själv en förutsättning för att kunna arbeta med och leda andra. Andra indikatorer i området People är förmåga att få teamet att både utvecklas, trivas och samtidigt leverera resultat, integritet, pålitlighet, att skapa nya relationer och behålla dem, krishantering och förhandling.
Utvecklad certifieringsprocess
Certifieringsprocessen har utvecklats på flera sätt. Till exempel ges möjlighet att göra om delar av processen som prov, rapport, workshop och intervju. Självutvärderingen blir enklare med mer stöd för kandidaten och skalan blir tydligare, renare och enklare att tillämpa.
Fler får möjlighet till certifiering
De fyra nivåerna A, B, C och D finns kvar med några förändringar. På A-nivå kommer det att, förutom programledare och portföljledare, vara möjligt att certifiera sig som Megaprojektledare det vill säga de som har kompetens på att leda riktigt stora projekt. På B-nivån kommer det förutom projektledare att vara möjligt att certifiera sig som programledare och även som portföljledare. C- och D-nivåerna ligger kvar som tidigare, med certifiering som projektledare och i projektkunskap. Detta betyder att flera personer som arbetar professionellt med projekt kan certifiera sig på Svenskt Projektforum.
Något om övergång från tidigare kompetensmodell och certifikat
Svenskt Projektforum har hittills certifierat nästan 4 000 projektledare. Certifikat utfärdade på den nuvarande modellen gäller, liksom den nya, fem år framåt. Därefter krävs recertifiering för att certifikatet fortsatt ska gälla.
Efterfrågad yrkeskompetens för projektrelaterat arbete 2025
2025 kommer den efterfrågade kompetensen på personer som arbetar projektrelaterat att vara ännu mer personanpassad. För att säkerställa en fungerande arbetsmarknad kommer det att efterfrågas certifieringar på allt mindre och specialiserade områden. En projektledares kompetensprofil kommer att avgöra om projektledaren är valbar eller inte och behovet av certifierad kompetens kommer att öka betydligt. Metoder, verktyg, projektmodeller och utvecklingsprocesser kommer att vidareutvecklas allt snabbare och det är idag omöjligt att förutse vilken metodkompetens som kommer att krävas 2025. Det står dock bortom allt tvivel att ett kompetensområde kommer att efterfrågas oavsett all annan förändring – nämligen ”People”. Framtidens projekt kommer som alltid att kräva ett förstklassigt samarbete mellan människor, ett föredömligt ledarskap med motiverade och inspirerade människor. En hållbar definition av vilken kompetens en projektledare måste ha för att vara valbar 2025 finns i IPMA:s område People. Arbetsgivare, rekryterare och arbetsmarknaden i sin helhet kommer att efterfråga bevis på den påstådda kompetensen. Certifiering av en oberoende organisation är ett sådant bevis.
IPMA-certifiering genom Svenskt Projektforum
– certifiering på riktigt
Svenskt Projektforum certifierar idag projektledare på området ”People”. Varje kandidat bedöms under hela
processen av en assessor på D-nivå och två assessorer på övriga nivåer. Under workshop och intervju visar kandidaten sin kompetens på samtliga kompetensområden, men framför allt på området ”People”. En IPMA-certifiering genom Svenskt Projektforum certifierar hållbar kompetens som kommer att efterfrågas idag och 2025. En IPMA-certifiering på Svenskt Projektforum certifierar ledarskapet på riktigt.
/PER-OLOF SANDBERG
Certifieringsansvarig på Svenskt Projektforum,
IPMA-A certifierad 2006 och styrelserepresentant
för Svenskt Projektforum.
Projektforum 2017
Tack till alla besökare på Projektforum 2017. Vi var 200 projektledare på plats som fick inspireras kring ämnet Innovation och Innovativt ledarskap. Välkommen åter 2018!
Black Weekend
Svenskt Projektforum firar Black Weekend med supererbjudanden för dig som är projektledare. Alla erbjudanden gäller till och med söndag den 26/11. Ange kampanjkoden Black Weekend. Går ej att kombinera med andra erbjudanden.
IPMA-CERTIFIERING
25 % rabatt på IPMA-certifiering för dig som är medlem eller blir medlem i samband med anmälan. Ange kampanjkoden Black Weekend.
Mer info och anmälan
PROJEKTFORUM 1 DECEMBER
50 % rabatt på deltagande på Projektforum den 1 december. Temat för dagen är Innovation. Vad är innovativt ledarskap och hur skapar du en projektmiljö där det är möjligt för innovativa idéer att utvecklas. Köp din biljett från 1495 kr exkl. moms. Ange kampanjkoden Black Weekend.
Mer info och anmälan
IKM
60 % rabatt på IKM 4.0. IKM 4.0 innehåller IPMAs kompetensmodell för projekt-, program- och portföljledning. Nu kostar boken endast 300 kr. exkl. moms och frakt (ord. pris 750 kr). Ange kampanjkoden Black Weekend.
Varmt välkommen med din anmälan eller beställning!
Projektvärlden nr 4 2017
Nu har Projektvärlden nr 4 nått alla Svenskt Projektforums medlemmar. I detta nummer är temat innovation. Är du också intresserad av att bli medlem? Som medlem får du bland annat tidningen Projektvärlden samt möjlighet att gå på nätverksträffar. Läs mer på: https://projektforum.se/medlemskap/bli-medlem/
Framtidens projektledare kommer att göra skillnad
Tatjana Sadkov är certifierad på B-nivå och menar att certifieringen har haft stor betydelse för hennes yrkesmässiga utveckling. Projektledning innebär mycket ledarskap och det är här framtidens projektledare kommer att kunna göra skillnad, säger hon.
Tatjana Sadkov är verksamhetsutvecklare och projektledare i Västra Götalandsregionen IT. Det senaste projektet hon arbetat i handlar om att utveckla ett gemensamt projektledarverktyg. I stället för att köpa in ett färdigt verktyg valde de att utveckla ett eget system med mallar och metoder. Tidigare har hon arbetat med programmet ”Patos” för regionen. Patosprogrammet syftar till att korta svarstiderna, kvalitetssäkra och digitalisera patologiprocessen samt förbättra informationsutbyte via en gemensam infrastruktur och förvaltning för ökat patientfokus.
– Jag älskar mitt jobb, säger Tatjana. Här jobbar man för hela samhället, det är fantastiskt att få driva ett projekt som faktiskt kommer att hjälpa människor. Det kan ju rädda liv!
Tatjana är även certifierad på B-nivå enligt IPMA. Certifieringen gjorde hon under tiden hon arbetade som konsult på Fujitsu Services för några år sedan. Certifieringen ingick i ett projektledarprogram, men var frivilligt.
– Jag tyckte det verkade väldigt bra att få papper på att man kan projektledning, inte bara för min egen del, utan för företaget också, slår Tatjana fast. Processen med certifieringen tog ett halvår och åtskilliga timmars arbete.
– Det var det värt, säger Tatjana. Alla gånger. Framför allt att gå igenom de delar som handlar om en själv, hur man fungerar som projektledare, ens starka och svaga sidor. Att man får ett kvitto på att man är senior projektledare är naturligtvis väldigt bra. Det är inte bara något man säger, jag har papper på det.
– Ett av det bästa med certifieringen är att man har en diskussionspartner under processens gång. Genom den personen fick jag kontinuerlig återkoppling på mitt beteende och mitt sätt att agera som projektledare. Att göra den bedömningen själv är näst intill omöjligt.
– Jag har haft mycket hjälp av certifieringen i mitt arbete som projektledare. Att göra de här reflektionerna om mitt beteende har varit mycket nyttigt när jag utvärderade mig själv i de projekt jag är med. Jag fick fundera mycket över vad jag själv kan göra bättre och min egen roll i gruppen. Tatjana har även gått en UGL-kurs (Utveckling av Grupp och Ledarskap) och ser fördelar med att ha båda erfarenheterna.
– Projektledning är inte bara metoder och verktyg. Det innebär mycket ledarskap, förändringsledning och förståelse för kunden och deras verksamhet. Därför kommer framtidens projektledare att göra skillnad. Jag tror att den ökade digitaliseringen och utvecklingen inom IT gör att det går att styra mindre komplexa projekt med hjälp av AI och automation i större grad. Det som behövs i framtiden är att projektledarna blir duktigare på att leda och driva program, kunna förstå affärs- och verksamhetskrav och styra mot kundens strategier.
– Certifieringen klargör vilka bitar man kan förbättra sig i och det gör att man hela tiden kan utveckla sig. Mina assessorer gav mig återkopplingen att jag nu kan och bör utveckla min yrkesroll som projektledare och bredda mig till andra branscher, inte bara IT, där jag har mina rötter. Tatjana hade ett utvecklingssamtal med sin chef hos en tidigare arbetsgivare och berättade om återkopplingen från IPMA, vilket ledde till att hon fick arbeta med ett stort projekt på Volvo AB inom ett tekniskt område
som hon inte hade kompetens, men eftersom den fanns i gruppen, så blev hennes roll mer att renodla projektledningen.
– Det gjorde att jag blev duktigare på metoder, processer och ledarskap, berättar Tatjana. Det var väldigt
roligt och det ledde till att jag blev mer fokuserad på det coachande ledarskapet.
– Jag hade inte haft möjlighet att kunna ta klivet in i rollen som exempelvis programledare inom digitala transformationer, om jag inte hade haft certifieringen.
– Nästa år är det dags att recertifiera mig. Det ska bli jättespännande, säger Tatjana Sadkov.
Julfrukost 15 december - Från tristess till effektivitet: insikter ifrån Mount Everest
Den 15 december bjuder vi in till julfrukost. Vi får besök av Markus Hällgren, professor i företagsekonomi vid Umeå Universitet. Han kommer att föreläsa på ämnet "Från tristess till effektivitet - insikter ifrån Mount Everest". Fokus kommer att vara på att ge insikter och verktyg du kan använda i din projektgrupp för att undvika uttråkad personal. Varmt välkomna!
https://projektforum.se/events/julfrukost-fran-tristess-till-effektivitet-insikter-fran-mount-everest/
Projektformen bäst för innovationer
Märtha Rehnberg kommer till Projektforum den 1 december för att tala om innovationer och hur man skapar de bästa förutsättningarna för att de ska kunna bli värdeskapande och framgångsrika.
Märtha Rehnberg arbetar med ”Disruptive Technology”, vilket närmast kan beskrivas som radikala innovationer, det vill säga omstörtande teknikkliv som förändrar en marknad eller bransch. Det klassiska exemplet är Kodak, som efter 100 år som marknadsledare i princip försvann, eftersom marknaden ändrade karaktär totalt. Det digitala fotot hade slagit igenom, Kodak hängde inte med.
– Det handlade inte om Kodak egentligen, utan om teknologin bakom, som är spännande att titta på, säger Märtha Rehnberg. Hade vi inte haft den nya teknologin med digitalt foto så skulle vi inte haft självkörande bilar idag. Digitala bilder är i dag en del av tekniken i AI (Artificiell Intelligens) och AR (Augmented Reality).
Om Kodak hade anlitat dig före 2012, vad hade du frågat dem?
– Det är den frågan som alla bör ställa sig är ”Vilken marknad är ni på, egentligen?” Kodak trodde kanske att de var i marknaden för film och kameror och hade byggt upp ett väl fungerande distributionsnät över hela världen. Men de insåg inte att de var i en annan marknad. Deras kunder fanns i bild- och upplevelsemarknaden. De ville ha gratis bilder som de kunde dela med sig var de än var, men hur de skapas är långt ifrån det som Kodaks imperium byggde på.
Vad drivs du av?
– Jag arbetar med teknologisk intuition. Med det menar jag att vi är alla i en tid där vi bör vara intresserade av den nya teknologin. Att sprida intresset för teknologi, gärna till dem som inte har en teknologibakgrund tar en stor del av min tid, antingen som inspiratör, föreläsare, utbildare eller trusted advisor. Jag vill visa på möjligheterna med ny teknik och innovationer.
Och hur menar du att ”disruptive technology” kan hjälpa?
– Disrupt, att störa någonting, riva upp eller bryta upp är livsviktigt om man vill överleva eller om man vill åstadkomma något större än det man gör idag. Det är klart att det kan förändra tillvaron radikalt, men vår filosofi är att det är ett verktyg för att skapa ett mervärde.
– Det besvärligaste frågan som jag brukar ställa till företag är ”Vad händer om er produkt blir gratis?”. Försök leka med tanken, något som är gratis kan man ju inte tjäna pengar på? Men det intressanta är vad som kommer sedan och det är där möjligheterna finns. Man måste våga att utmana sin affärsidé. Disruption handlar egentligen bara om problemlösning. Den som löser problemet bäst vinner.
Var finns morgondagens innovationer?
– Det vet vi så klart inte, men en helt revolutionerande teknik är 3D-printing. Där kan du tillverka en avancerad produkt i ett enda exemplar till en kund, till en mycket låg kostnad. Sedan kan du göra det om igen och igen, var som helst i världen hela tiden. Det är något helt nytt som skapar perspektiv. En annan är AI, en teknologi som i ökande grad finns överallt, i alla branscher och marknader. Den som jobbar med AI kan se möjligheterna med sina kunskaper och produkter i en bransch som tidigare aldrig trodde det var möjligt. Att konstruera och producera en produkt, till exempel en bil med hjälp av AI görs redan. Och det finns AI-teknik som hjälper exempelvis medicinsektorn. Inom medicin är naturligtvis läkaren viktig även i framtiden, men minst lika viktigt är det att känna till alla tusentals, eller miljontals data som finns om sjukdomar, diagnoser och patienter. Det kan en dator lätt ha i minnet, men inte den klipskaste doktorn.
– Läkarvetenskapen ser numera AI som en vän, som kan befria läkarna från en stor del av de rutinartade arbetsuppgifterna och stötta dem i sitt arbete. Det bör ge mer tid till att forska och upptäcka nya mediciner eller behandlingsmetoder, i stället. Specialistkunskaperna behövs fortfarande, men med stöd av AI kan de bli mycket mer effektiva och även ställa bättre diagnoser.
– Om man matar in alla symptom och data från en patient, så kan datorn ge dig ett antal diagnoser med olika sannolikheter. En läkare måste så klart bedöma dessa, men utan datorn hade allt hängt på hans eller hennes erfarenheter, kunskaper och bedömningsförmåga. I somras gjorde IBM Watson Health en databaserad diagnos för en behandlingsplan för hjärncancer på tio minuter istället för 160 timmar, där flera läkare vanligtvis är inblandade.
Var hittar man de områden som har störst potential i framtiden?
– De finns inom det som vi kallar exponentiella tekniker. Det är datadrivna tekniker, som följer Moores lag (lite slarvigt uttryckt att processorkraften fördubblas vart annat år) och som hanterar data, exempelvis AI. Den gemensamma nämnaren är digitalisering. Om det man gör inte går att digitalisera så har det inte denna potential.
Kan inte tekniken utgöra ett hot eller hinder?
– Risken finns att du utvecklar något teknologiskt för teknologins skull. Det måste finnas ett problem som man ska lösa. Därför ska man öppna området där teknologi utvecklas för dem som inte är ingenjörer, till människor som kan dra nytta av teknologin. Ett exempel på 3D-printing som är spännande är när man bygger hus med den tekniken.
Att bygga hus ger vanligtvis enormt mycket spill, är oerhört resurs- och personalkrävande, tidskrävande och dyrt. Det omgärdas av många leverantörer, mycket planering och komplexa processer. Med 3D-printing kan många av dessa delar underlättas och kostnaderna rasar. I Ryssland byggde man nyligen ett hus för 1 000 dollar med 3D-teknik. Det börjar nästan konkurrera med ett tält, vilket kan ge idéer när det gäller flyktingproblem, naturkatastrofer och annat.
Något annat man ska se upp med?
– Ett annat problem är när vi ser på problem med gamla glasögon. Vi är på många sätt partiska och påverkade av vårt arv. Vi ser lösningen med gamla metoder eller så tror vi att produkterna ska se ut som de alltid har gjort. Det kan bli riktigt spännande om tekniken kan hjälpa oss att se ett hus som någonstans att bo, inte som en fyrkantig låda.
Och när är disruptiv teknik som bäst?
– Det bästa exemplet på disruptiv teknisk innovation är nog Internet. Internet har slagit undan benen på allt gammalt tänkande och problemlösning. Det är en enorm informationsbank, där du kan sprida dina tankar eller filmer, du kan skicka ett mejl som inte kostar någonting. Till exempel kan du skicka den där 3D-ritningen till ett hus till en människa eller till 3,5 miljarder människor i världen som har internet. Priset är densamma, den marginella kostnaden är noll. För 23 år sedan fanns det ingen du kunde skicka den till, eftersom det inte fanns ett utbyggt internet. Om fyra år är det dubbelt så många användare, ofattbara 7 miljarder.
Vad tror du att projekt som organisationsform kommer att ha för betydelse i framtiden?
– Projekt kommer att ha en stor betydelse i framtiden. Det är ju viktigt att kunna testa av vad man gör väldigt snabbt. Och för det krävs en lättrörlig och anpassningsbar organisationsform. Den linjära organisationsformen måste också finnas kvar. Det är en effektiv form för att ta hand om och förvalta det företagen gör bra idag. Hela vår struktur är uppbyggd kring detta. Men ett innovativt projekt, ett disruptivt projekt skulle störa denna form så mycket att det inte finns plats för det; det skulle påverka organisationens immunförsvar. Därför är det viktigt att både försvara projekt som form och hålla den utanför organisationen.
Och hur kommer projektledarens roll att se ut i denna nya värld?
– Projektledarens roll är mycket viktig. De behöver ha god överblick. Att kunna se var innovationen kan få bäst möjligheter att skapa mervärde. En projektledare måste vara nyfiken och drivas av en slags idealism. Idealism är bra av den anledningen att man är driven av att lösa problem i första hand och inte att tjäna pengar. Hittar man rätt kommer pengarna in som följd.
Och vilket stöd ska projektet ha?
– Projektet måste ha mandat från projektägaren och linjen att få utveckla sitt projekt på det sätt som de tror att det gynnas bäst. Det måste vara en tillåtande miljö, så att man kan hitta nya kollegor utanför organisationen, i andra branscher eller på andra marknader, som kan realisera innovationen. De stora möjligheterna finns antagligen inte i den egna organisationen. Dina riktiga kollegor finns utanför.
Fem tips för att åstadkomma framtidens innovationer
1. Lek!
2. Omvandla lek till KPI:er (Key Performance Indicator)
3. Använd 90% av din tid att förstå det riktiga problemet
4. Älska teknologin
5. Tänk exponentiellt!
Träffa Märtha på Projektforum den 1 december. Mer info och anmälan här.