Nu ska projekten lära och förbättra sig själva
Luleå Tekniska Universitet (LTU) genomförde en initial studie år 2011 med fokus på ständiga förbättringar inom några projektintensiva företag. I studien framkom att ett kontinuerligt förbättringsarbete och en lärande organisation är viktigt för att uppnå en effektiv projektverksamhet, men att detta är svårt att uppnå i praktiken. En genomförd litteraturstudie bekräftade de empiriska resultaten och visade samtidigt på att forskning inom området är begränsat.
Olika metoder och verktyg för att stödja lärande och förbättringsarbete är mestadels kopplade till enskilda projekt, inte en projektbaserad verksamhet som sådan. Resultaten från studien väckte frågan om hur projektarbete skulle kunna bedrivas för att skapa bättre förutsättningar för lärande och förbättringsarbete inom en projektverksamhet.
För att försöka besvara frågan har ett forskningsprojekt startats vid LTU, finansierat av Hjalmar Lundbom Research Center (HLRC), i samarbete med LKAB. Målet är att utveckla och införa ett processbaserat arbetssätt i projektverksamheten, som grund för en helhetssyn i avseende på kontinuerligt och effektivt förbättringsarbete.
Ingående delstudier kommer bland annat att fokusera på mätning och uppföljning av effektivt projektgenomförande, tillämpning av processorientering inom en projektverksamhet, ledningsprinciper och stödsystem som främjar lärande och förbättringsarbete.
Forskningsresultaten ska införas, mätas och utvärderas inom ramen för LKAB:s projektverksamhet, med fokus på projektmognad och -effektivitet. Jämförelser med andra projektbaserade organisationer kommer också att göras.
Förhoppningen är att projektet ska leda till ökad kunskap inom området och ge svar på hur projektbaserade verksamheter ska kunna bedrivas mer effektivt, med ökad förståelse för lärande inom och mellan olika projekt. En lärande organisation möjliggör en effektivare projektverksamhet genom att till exempel rotorsaker åtgärdas och positiva exempel spridas till övriga projekt.
Forskningsprojektet kommer att pågå under perioden 2013–2018. Erik Sundqvist är nybliven doktorand i kvalitetsteknik på LTU och kommer att genomföra de olika aktiviteterna i projektet. En del av aktiviteterna kommer att genomföras i form av seniorforskning, då med fokus på projektmognadsmätning och stödsystem. Resultaten av studien kommer att presenteras kontinuerligt i form av rapporter och artiklar, samt slutligen i en doktorsavhandling.
Projekt i fackliga former – att hålla utbildningar!
I Projektvärlden nr 3 2011 beskrev Tapani Kuusela hur fackförbundet Unionen arbetar i ett skarpt projekt som syftar till att öka antalet medlemmar. Med målet att år 2015 ha 600 000 medlemmar ställs det stora krav på såväl anställda som förtroendevalda. Ett av målen i projekt är att använda nya metoder för att öka det fackliga engagemanget på arbetsplatsen bl a genom utbildningar i projektarbete. Här skriver Tapani om hur det är att hålla utbildningar.
Alla, som hållit i eller håller utbildningar, vet vilken kick det är, när det klickar. När du känner att deltagarna får en ahaupplevelse. Det är då du känner dig så där extra nöjd över att ha lyckats förmedla ditt budskap och att deltagarna fått ökad kunskap. Jag brukar inleda varje utbildningsomgång med att göra klart för deltagarna att de går igenom olika faser. Den första fasen är oftast förvirring och osäkerhet medan den andra fasen är känslan av otillräcklighet. Eller, som en deltagare beskrev vid den andra fasen, att ” Jag kan ju ingenting trots att jag jobbat med detta i flera år”. Efter den andra fasen, börjar bitar falla på plats, vilket kan jämföras med att du klickar i pusselbitarna med dina tidigare erfarenheter. När denna nivå är nådd, har du som kursledare fått deltagarna att gå från total förvirring till klarhet. Det är då du nått målet med utbildningen.
När jag som kursledare har utbildningar brukar jag tänka att det oftast är paketeringen av utbildningen som är det intressanta. Om paketeringen av utbildningen är modulär och anpassad till verkligheten via praktikfall och goda exempel, kommer jag att kunna erbjuda deltagarna möjlighet att ta tillvara deras tidigare kunskap. Som kursledare bidrar jag kanske med 10-20% av något nytt i utbildningen. Det nya kan vara ett flöde, en process, ett tankesätt, en metod eller något som underlättar analysen/arbetet/ hanteringen. Det övriga bidrar deltagarna själv med genom sina tidigare kunskaper och erfarenheter. För ju närmare du som kursledare når deltagarnas tidigare kunskap, desto lättare är det för att få till ett lärande.
Men hur gör du som kursledare för att lyckas med det?
Genom att:
- få till en känsla och upplevelse av delaktighet
- bjuda in till dialog och diskussion
- få en förtrogenhet (att ingen behöver vara rädd att göra bort sig)
- bjuda på dig själv som människa och kursledare
- låta deltagarna arbeta med olika exempel som ligger i deras vardag
Alla som har gjort ett logiknät/WBS kan konstatera att det är inte enkelt de första gångerna. Om du däremot tar exempel som är enkla att förstå, t ex tapetsering av ett sovrum eller ha en trerättersmiddag, ökar sannolikheten för att förstå ett logiknät.
Men den största utmaningen för dig som kursledare är:
Men den största utmaningen för dig som kursledare är:
Hur utmanar du dig själv?