Idéer kring riskhantering
Under senare år har riskhantering i projekt utvecklats bortom de traditionella metoderna och fått nya perspektiv. Ett område som växer är agil riskhantering, där risker inte längre ses som något man en gång för alla identifierar i projektets början. I stället hanteras de löpande, ofta integrerat i sprintar och regelbundna avstämningar. Detta gör att riskerna blir en dynamisk del av projektstyrningen och kan adresseras snabbare.
Samtidigt öppnar AI och dataanalys för helt nya möjligheter. Genom att analysera stora mängder historiska projektdata kan mönster upptäckas som signalerar förhöjd risk, exempelvis sannolikheten för förseningar eller kostnadsöverskridanden. Sådana system testas redan inom bygg- och IT-projekt där de kan ge projektledare ett försprång i att förebygga problem.
Ett annat spår handlar om mänskliga faktorer. Nyare studier pekar på att många projektmisslyckanden inte beror på teknik, utan på beteenden: kognitiva bias, övertro på planer eller konflikter mellan aktörer. Att inkludera psykologiska och organisatoriska aspekter i riskanalysen blir därför allt viktigare.
Samtidigt växer intresset för resilience och antifragility. Här är målet inte bara att undvika risker, utan att bygga projekt som kan stå emot störningar – och i bästa fall till och med bli starkare av dem. Praktiska exempel är redundans i leverantörskedjor eller flexibla tidsplaner som gör det lättare att hantera oväntade händelser.
Slutligen talar man allt mer om “risk sensing”, det vill säga systematiska sätt att fånga upp tidiga varningssignaler. Genom att samla in information från många källor – som sociala medier, leverantörsdata och regulatoriska förändringar – kan organisationer upptäcka risker långt innan de annars skulle ha blivit synliga.
Sammanfattningsvis pekar forskningen mot att riskhantering i projekt inte bara handlar om att minimera problem, utan om att bygga in förmågan att anpassa sig, reagera snabbt och ibland till och med dra nytta av osäkerhet.
Riskhantering
Ett första och avgörande steg i all riskhantering är att identifiera vilka risker som kan påverka projektets mål. Syftet är inte att lösa riskerna direkt, utan att skapa en så heltäckande bild som möjligt av tänkbara hot och möjligheter. För att lyckas krävs ofta flera olika metoder, eftersom olika personer och perspektiv kan fånga upp olika typer av risker. Nedan följer en sammanfattning av några enkla och beprövade angreppssätt för att identifiera risker i projekt.
- Brainstorming & workshops
- Samla projektgruppen och intressenter.
- Lista allt som kan gå fel (eller bra → möjligheter).
- Strukturera på en whiteboard eller i digitalt verktyg.
- Checklistor
- Använd färdiga checklistor från tidigare projekt eller standarder.
- Vanliga områden: tid, budget, resurser, teknik, juridik, externa beroenden.
- SWOT-analys
- Identifiera Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats.
- Hot och svagheter kan direkt omvandlas till risker.
- Intervjuer och enkäter
- Tala med nyckelpersoner (projektägare, leverantörer, användare).
- Fråga vad de ser som potentiella hinder.
- Risk Breakdown Structure (RBS)
- Hierarkisk struktur, liknande en Work Breakdown Structure.
- Exempel: Tekniska risker → mjukvara → integrationer.
- Gör att man inte missar kategorier.
- Lessons Learned / historiska data
- Titta på vad som gick snett i liknande projekt.
- Vanligt i organisationer som gör många liknande projekt (IT, bygg, FoU).
Dags att förnya ditt IPMA-certifikat?
En påminnelse: Glöm inte att anmäla dig till recertifiering av ditt IPMA-certifikat – ett viktigt steg för att behålla ditt internationellt erkända kompetensbevis.
Men recertifieringen är mer än bara ett förnyat certifikat. Det är en möjlighet till självreflektion – att stanna upp och fundera över hur du har utvecklats, vad du har lärt dig, och vart du är på väg i din professionella roll. Ditt IPMA certifikat är giltigt i fem år, för att bibehålla ditt certifikat genom en recertifiering krävs att du:
- Påbörjat din recertifiering senast 6 månader efter att ditt certifikat löpt ut.
- Arbetat som projektledare under minst 50% av tiden sedan din senaste certifiering/recertifiering (nivå A-C)*
- Utvecklat din kompetens 35h/år
Recertifieringen hjälper dig att:
✅ Synliggöra din erfarenhet och ditt lärande
✅ Visa att du håller din kompetens levande och relevant i en föränderlig värld
✅ Stärka din trovärdighet internt och öka din attraktionskraft på marknaden
Du visar inte bara att du har kompetens – du visar att du utvecklar den och använder den aktivt.
👉 Anmäl dig till recertifiering idag – och fortsätt utvecklas som professionell projektledare.
Välkommen åter!
Nyhet: IPMA lanserar Level A Club
Ett exklusivt nätverk för toppcertifierade ledare!
IPMA lanserar nu en ny SIG (IPMA Special Interest Groups) för alla IPMA certifierade på nivå A. Level A Club är ett globalt forum för certifierade på nivå A. Här möts erfarna ledare, strateger och experter för att dela insikter, driva förändring och utveckla framtidens projekt-, program- och portföljledning i komplexa miljöer. Fokus ligger på erfarenhetsutbyte, lärande och ledarskapsutveckling på högsta nivå.
🔗 Läs mer och anmäl intresse här: https://sig.ipma.world/sig-level-a-club/
Glad sommar
Vi önskar dig en Glad Midsommar och vill informera om att kansliet håller sommarstängt under vecka 28–31. Kandidater i pågående certifieringsprocess kan dock räkna med fortsatt stöd via mejl.
Vi vill samtidigt rikta ett stort tack till våra certifieringskandidater, samarbetspartners och medlemmar för ert engagemang under året – och önskar er en riktigt härlig sommar!
Projektledning och vikten av ledarskap
Det som framför allt utmärker framgångsrika projekt eller projektledare är i mångt och mycket de mjuka förmågorna – ledarskapsförmågorna.
Vad gör då någon till en bra ledare, någon som får övriga projektdeltagare att inspireras, motiveras, arbeta effektivt och nå eller överträffa uppställda mål? Som vanligt handlar det inte om tur utan om noggranna förberedelser och ett gedigert arbete.
IPMA:s ramverk och standard för projektledning är framtaget utifrån denna premiss och bygger på kunskapsområdena practice, perspective och people, där just people handlar om ledarskap och de mjuka förmågorna. Genom en IPMA certifiering får du ett kvitto på att du besitter en god ledarskapsförmåga. Igen, det handlar inte om tur utan om hårt arbete och en god medvetenhet.
Det finns mycket skrivet om vad ett gott ledarskap och projektledarskap innebär i praktiken och ett bra, summerande exempel på detta hittar du här – Top 10 Project Team Motivation Techniques For Better Performance
Källa: https://thedigitalprojectmanager.com/
Artikel Top 10 team project team motivation techniques for better performance
Kvitto på kompetens
Under våren genomgick drygt 30 medarbetare från konsultföretaget AFRY en utbildning som ledde fram till IPMA-certifiering inom projektledning. Satsningen är resultatet av ett samarbete mellan Lexicon, som ansvarade för den förberedande utbildningen, och Svenskt Projektforum, som genomförde själva certifieringsprocessen. IPMA-certifiering är en internationellt erkänd kompetensstandrad för att validera kompetens inom projekt-, program- och portföljledning.
I samband med denna satsning har vi intervjuat Ulrika Adlerz-Lind, marknadsområdeschef på AFRY, som berättar varför företaget valt att satsa på denna kombination av utbildning och certifiering.
– För mig handlar det om att ge mina medarbetare möjlighet att utvecklas och samtidigt få ett kvitto på deras erfarenheter och kompetenser, säger hon.
Ulrika Adlerz-Lind leder ett 70-tal medarbetare inom marknadsområdet Project Management, som är en del av AFRYs erbjudande inom byggnation. Uppdragen som konsulterna arbetar med är mycket varierade – allt från att stötta bostadsrättsföreningar i deras byggprojekt, till att driva omfattande infrastrukturprojekt eller renovera kommersiella fastigheter och kontor.
– Det som förenar alla våra uppdrag är projektledning. Därför är det viktigt att vi stärker detta som ett strategiskt kunskapsområde, säger hon.
Intresset bland medarbetarna för att gå utbildningen och bli IPMA-certifierade har varit stort. Ett trettiotal personer erbjöds möjligheten, och responsen har varit övervägande positiv – många upplever att utbildningen inte bara utvecklat dem professionellt utan också skapat en starkare gemenskap inom gruppen.
– Fler var intresserade än vad vi hade plats för. Därför planerar vi att fortsätta satsa på utbildning och IPMA certifiering framöver, säger Ulrika Adlerz-Lind.
Varför är IPMA-certifiering och utbildning så värdefull för AFRY?
– Det höjer kvaliteten i vår verksamhet. På sikt stärker det våra projektledares självförtroende, ökar kundnöjdheten och bidrar till ett ökat förtroende för AFRY på marknaden.
Svensk AI-opinion i ett internationellt perspektiv
Hur ser svenskar egentligen på AI – och hur skiljer sig opinionen från resten av Europa och USA?
I takt med att AI blir en allt mer integrerad del av vardag, arbetsliv och samhällsstyrning, ökar behovet av att förstå hur människor uppfattar tekniken. En färsk rapport från Göteborgs universitet visar att svenskar förhåller sig försiktigt nyanserat till AI – men hur står sig denna bild jämfört med opinionen i övriga EU och USA? En internationell jämförelse visar på både gemensamma farhågor och tydliga skillnader i tillit, optimism och förväntningar.
En försiktig men inte rädd svensk opinion
Rapporten Svensk AI-opinion (Weissenbilder, Wessman & Bergström, 2024) visar att cirka hälften av svenskarna ser AI som både positiv och negativ. 63 % är oroade över att AI ska leda till färre jobb totalt i samhället, men bara 7 % tror att deras egna jobb hotas. Förtroendet för AI-utvecklande företag är lågt, och över 80 % vill att AI-utvecklingen regleras genom lagstiftning.
EU: Hoppfullhet med förbehåll
Enligt Eurobarometern (2023) uppger 62 % av EU-medborgarna att de ser AI som positivt för arbetslivet, och 70 % tror tekniken förbättrar produktiviteten. Samtidigt stöder en stor majoritet EU:s nya AI-förordning, AI Act, som trädde i kraft 2024 för att skapa rättsliga ramar kring AI:s användning och risker.
USA: Skepsis och misstro
Enligt en studie från Pew Research Center (2024) ser 56 % av amerikanerna AI som något som gör mer skada än nytta, medan endast 13 % anser att det gör mer gott än ont. Endast 7 % av befolkningen litar på att teknikföretagen hanterar AI på ett ansvarsfullt sätt (The Verge, 2025). Samtidigt visar studier en tydlig optimismklyfta: 56 % av experter tror att AI kommer ha en positiv effekt de kommande 20 åren, men bara 17 % av allmänheten instämmer (Stanford HAI Report, 2024).
Särskilt bland yngre amerikaner och tonåringar finns en stark oro över AI-relaterade risker som desinformation, övervakning och ojämlikhet – 80 % av unga vill att politiker gör mer för att reglera AI (Common Sense Media, 2024).
Likheter och skillnader
Gemensamt för Sverige, EU och USA är en stark vilja att reglera AI och en misstro mot kommersiella intressen som drivande kraft. Samtidigt finns kulturella skillnader:
- I Sverige dominerar försiktig öppenhet, med krav på reglering och transparens.
- I EU finns starkare tillit till institutionell styrning, särskilt efter införandet av AI Act.
- I USA präglas opinionen av djupare polarisering och låg tilltro till såväl företag som stat.
Slutsats
Medan AI-utvecklingen accelererar globalt, formar opinionen i olika länder också hur tekniken kommer att tas emot, regleras och styras. I detta landskap står Sverige ut som ett exempel på balanserad försiktighet: kritisk men inte avvisande, hoppfull men kräver tydliga ramar. I kontrast illustrerar USA en djupare oro och misstro, medan EU försöker positionera sig som globalt regelverksexempel. Hur dessa attityder påverkar framtidens AI kommer att vara avgörande – inte bara för tekniken, utan för samhället i stort.
Weissenbilder, A., Wessman, S. & Bergström, T. (2024). Svensk AI-opinion. Göteborgs universitet. Länk
Förändra strukturerat
Alla har vid det här laget hört sin ledning säga att ”omvärlden förändras i en allt snabbare takt, och vi måste förändras med den”. Men få ledningar ger medarbetarna strukturerad vägledning i hur det ska gå till. Här berättar Camilla Rothschild Hillborg och Johanna Wiking hur de tog fram ett strukturerat arbetssätt för förändringsledning för ICA Gruppen, ett ramverk som nu används brett inom hela koncernen.
Många av oss arbetar i företag som kämpar med förändringar som ett led i ökad digitalisering, agilisering och robotisering. Alternativet är ju att stanna i utvecklingen – och dö. Men tänk om vi sliter och stressar upp oss förgäves? Tänk om vi…
• … bygger system som ska ge oss mer tid över, men som istället leder till att vi får ännu mer att göra?
• … ritar nya processer, som ingen någonsin kommer följa, för ingen har förklarat varför?
• … skapar nya organisationsstrukturer som ska göra oss mer effektiva, men som slutar med att vi fortsätter som vanligt?
Det vore trist. Och ändå är det precis det som oftast händer. Enligt Gartner är det så många som 70 procent av alla IT-implementeringar som inte når önskade effekter. Och orsakerna till det stavas varken system, processer eller organisationsstrukturer. Orsakerna är vi, människorna, som sällan hoppar av glädje inför nya arbetssätt. På ICA Gruppen förstod man tidigt att man behövde ta människoperspektivet på allvar. Koncernen skulle behöva genomgå ett stort och växande antal förändringar för att fortsatt vara starka på marknaden. Att få medarbetarna att förändras var en nyckel. I slutet av 2016 tog ICA:s koncernledning beslut om att starta ett projekt för att höja ICA:s mognad inom förändringsledning. Och det var där vi kom in, Camilla som projektledare och förändringsledare och Johanna som lösningsansvarig. Ett första steg i projektet var att utveckla en egen förändringsledningsmodell.
En enkel och koncerngemensam förändringsledningsmodell
Ett av ICA:s ledord är enkelhet och det tog vi fasta på. Det var viktigt att modellen skulle ge beställare, styrgrupper, projektledare och chefer ett enkelt och tydligt stöd i förändringsarbetet. Efter cirka två år i drift har flera hundra anställda utbildats i modellen och i ICA:s filosofi inom förändringsledning. Modellen används nu brett, i allt från små förändringar till större transformationer med påverkan på tusentals medarbetare.
• Modellen består av fyra faser med ett stort antal mallar och verktyg för varje fas.
• Modellen är synkad med ICA:s projektmodell och förvaltas och ägs av ICA:s Transformation Office.
• Ett flertal utbildningar finns för medarbetare och ledare, den senare med fokus på vad det innebär att leda i förändring.
• Ett nätverk för förändringsledare har skapats för att främja vidareutveckling, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Read more