Ulla Frisk

Certifiering som konkurrensfördel – därför väljer allt fler projektledare IPMA

I dagens projektintensiva arbetsliv räcker det inte längre att kunna hänvisa till lång erfarenhet. Marknaden har förändrats. Både arbetsgivare och kunder efterfrågar idag bevisad projektledningskompetens – en kvalitetssäkring som skapar trygghet, struktur och resultat.

Som IPMA certifierad projektledare möter jag dagligen organisationer som ställer högre krav än tidigare. Projekten är mer komplexa, intressenterna fler och riskerna större. I det landskapet blir certifiering inte bara ett personligt kvitto på kompetens – utan en strategisk konkurrensfördel.

Ett oberoende bevis på kompetens
En certifiering via IPMA genom Svenskt Projektforum är mer än en utbildning. Det är en oberoende och internationellt erkänd validering av din projektledningsförmåga. Det innebär att din kompetens granskas och bedöms av oberoende, erfarna assessorer. Processen är gedigen och omfattar såväl tekniska färdigheter som ledarskap och beteendekompetenser. För många blir det en ögonöppnare – ett tillfälle till självreflektion och professionell utveckling.

Varför certifiera sig just nu?
Utifrån mina erfarenheter ser jag flera tydliga motiv till att certifiera sig i dagens marknad:

Strukturerad kvalitetssäkring
Certifieringen ger ett ramverk som stärker projektledningen i alla delar – från riskhantering och intressentengagemang till styrning och leveranssäkerhet. Det skapar stabilitet i en annars föränderlig miljö.

Professionell återkoppling
Att bli bedömd av externa assessorer ger värdefull feedback. Många projektledare vittnar om att certifieringsprocessen i sig är ett utvecklingssteg i karriären.

Ökad trovärdighet på marknaden
Allt fler upphandlingar och rekryteringar premierar certifierade projektledare. Certifieringen signalerar kvalitet, struktur och internationell standard – något som ofta leder till större förtroende, bättre arvoden och fler möjligheter.

En investering – inte en stämpel
Som representant för Projektforum - mötesplatsen för Sveriges projektledare, ser jag tydligt hur synen på certifiering har förändrats. Det handlar inte längre om en titel att lägga till på LinkedIn. Det är en investering – både i den egna professionella utvecklingen och i organisationens långsiktiga projektförmåga.

När projekt lyckas påverkas hela verksamheten. Och när projektledaren har en kvalitetssäkrad kompetens skapas trygghet genom hela kedjan.

Nästa steg
För dig som funderar på certifiering är rådet enkelt: undersök möjligheterna nu. Behovet av professionell projektledning kommer inte att minska – tvärtom. Läs mer om IPMA-certifiering på nivå A–D via Svenskt Projektforum och ta reda på vilken nivå som passar din erfarenhet och dina ambitioner.

Kanske är det just nu du tar steget från erfaren projektledare – till certifierad projektledare.

Författare Ulla Frisk - IPMA certifierad projektledare. Februari 2026.


När projekt inte går som planerat – lärdomar från OS-backen till projektledning

Jag tänker ofta på hur våra projekt speglar elitidrottens topprestationer: mål sätts, planer görs — och vi gör allt vi kan för att lyckas. Men ibland händer det som inte står i planen.

Just nu i vinter-OS 2026 är det många som följt dramat kring skidlegendaren Lindsey Vonn . Hon gjorde en imponerande och modig comeback inför spelen efter en längre tid av skador och operationer. Hon återvände till toppnivå med en partiell knäprotes och tog flera världscupsegrar under vintern, men bara dagar före spelen höll allt på att stoppas av en ny korsbandsskada.  Även det bakslaget lämnade hon bakom sig, men ändå slutade hennes OS-dröm i en dramatisk krasch bara sekunder efter start:  https://apnews.com/article/lindsey-vonn-crash-olympics-cortina-81da72485c0e860aead3fdf91b841f7f

Det är enkelt att se kraschen som ett misslyckande och hennes start som för stort risktagande. Men om vi tittar på Lindsey’s karriär i helhet ser vi något annat — en prestation få kan mäta sig med:

3 olympiska medaljer, däribland guld i störtlopp 2010 — första gången en amerikanska tog guld i den grenen.
84 världscupsegrar och flera världsmästartitlar, med rekord i antal vinster och kristallklot — i flera discipliner.
En comeback i 40-årsåldern där hon vid 41 år gjorde sig gällande i världscupen på nytt — och blev historisk som en av de äldsta att vinna lopp.

Detta är en prestation som påminner mig om vad projektledning, projektledningskompetens och rollen som projektledare handlar om:
- Att definiera mål — men också förstå att vägen dit sällan är linjär.
- Att anpassa sig när faktorer förändras, och att trots motgångar fortsätta framåt.
- Att alltid ha både kompetens och mod att fatta beslut — även när verkligheten inte följer planen.

Att vara en certifierad Projektledare genom en erkänd projektledarcertifiering handlar om just detta:
🏆  Att kunna navigera komplexa situationer
🏆  Att se mönster och risker innan de uppstår
🏆  Att skapa trygghet för team och intressenter
🏆  Att leverera värde — även när utmaningar uppstår

Personligen har jag sett hur min egen projektledning växt genom att kombinera struktur med lärande från verkliga situationer. Och när jag möter andra i branschen, särskilt hos Svenskt Projektforum som mötesplatsen för Sveriges projektledare, blir det tydligt hur mycket vi vinner på att dela erfarenheter — både det som gick enligt plan och det som inte gjorde det.

Oavsett vilket projekt du arbetar med just nu — använd det som en möjlighet att växa, reflektera och utveckla din projektkompetens. De mest inspirerande historierna handlar ofta om modet att fortsätta, inte bara om målet i sig.

Och tillbaka till den inspirerande Lindsey Vonn, vad var hennes första ord efter krashen? "Säg grattis till Breezy (lagkamrat som ledde och vann guld) och bra jobbat" - Även i den mörkaste stunden för sig själv, så tänker hon på laget!

Vilket förebild för oss inom projektledning!

Författare: Herwig Stöckl februari 2026


Webbinarieserie – att leda människor i projekt

Svenskt Projektforum bjuder tillsammans med föredragshållare Magnus Olsen, in till en webbinarieserie i sex delar med ett tydligt fokus: projekt lyckas när vi lyckas med människorna. Utifrån IPMA:s kompetensmodell tar vi en titt på sex avgörande kompetenser inom områdena “People” och “Perspective" som stärker både ledarskap, samarbete och leveransförmåga – oavsett bransch, metod och modell.

Om föreläsaren: Magnus Olsen är IPMA nivå B-certifierad projektledare och Project Excellence Assessor med lång erfarenhet inom projekt-, program- och portföljstyrning. Han är innovatör, entreprenör och expert på lärande och kunskapshantering.

📅När? Torsdagar med start 12/3 kl. 12.00–12.45 (se alla datum nedan)

Vem? Första avsnittet är öppet för alla. Övriga avsnitt är exklusiva för medlemmar i Svenskt Projektforum.  Bli medlem här: https://projektforum.se/medlemskap/

OBS: Du behöver endast anmäla dig en gång. Webbinarierna genomförs i zoom och inbjudan med möteslänk skickas ut till alla anmälda medlemmar inför varje tillfälle. 

Avsnitt 1: Torsdag 12/3 – Självreflektion och att leda sig själv
Det första webinariet fokuserar på kärnan i projektledarskap: att leda sig själv för att kunna leda andra. Vi tar upp självinsikt, prioriteringar och personlig hållbarhet, och ger konkreta verktyg för reflektion, energi, fokus och att behålla riktning när tempot ökar.

Avsnitt 2: Torsdag 19/3 – Ledarskap
Upptäck kärnan i projektledarskap – skapa riktning och framdrift med trygghet utan detaljstyrning. Du får konkreta perspektiv på hur du anpassar ditt ledarskap och bygger mandat genom tydlighet och närvaro.

Avsnitt 3: Torsdag 26/3 – Makt och inflytande
Utforska projektets verklighet – där beslut formas av intressen, relationer och påverkan. Du får konkreta perspektiv på hur du identifierar makt, drivkrafter och det osagda, samt utvecklar politisk skicklighet i styrning och samverkan.

Avsnitt 4: Torsdag 9/4 – Kultur och värderingar
Se hur kultur och värderingar påverkar samarbete, tempo och beslut – ofta mer än vi tror. Du får konkreta perspektiv på hur normer och antaganden styr beteenden, och hur du skapar en gemensam grund i tvärfunktionella och mångkulturella miljöer.

Avsnitt 5: Torsdag 16/4 – Konflikt och kris
Lär dig stå stadigt när det skaver och brinner. Du får konkreta perspektiv på konflikters uppkomst, de-eskalering, svåra samtal och tydlig kommunikation under press.

Avsnitt 6: Torsdag 23/4 – Teamwork, relationer och engagemang
Upptäck hur du bygger ett fungerande team med tydliga roller och psykologisk trygghet. Du får perspektiv på engagemang, ansvar och metoder för att stärka samspel och skapa energi kring gemensamma mål.

 

Föreläsare: Magnus Olsen

Anmäl dig här>>


Tips för datautvinning för bland annat AI-projekt – modellen CRISP-DM

CRISP-DM är en beprövad modell som tillhandahåller en färdplan för projekt och ger god praxis samt struktur för bättre och snabbare resultat vid användning av datautvinning, särskilt när det finns stora datamängder.

CRISP-DM är en branschövergripande standardprocess för datautvinning. Modellen ger ett strukturerat tillvägagångssätt för att planera ett datautvinningsprojekt, bland annat för olika former av AI-projekt. Det är en robust och väl beprövad metodik som har funnits i mer än ett decennium och är utan tvekan den mest använda standarden för analysprocesser.

Det är en öppen standard som vem som helst kan använda. Den är utvecklad av ett konsortium med över 200 olika organisationer och med finansiering från Europeiska unionen. Även om modellen utvecklades specifikt för datamining är den tillräckligt flexibel för att passa även andra analytiska projekt.

Modellen visar ett idealiserat händelseförlopp. I praktiken kan dock många uppgifter utföras i en annan ordning, och det är ofta nödvändigt att gå tillbaka till tidigare steg och upprepa vissa aktiviteter. Modellen försöker inte fånga alla möjliga vägar för datautvinning, utan ger exempel på ett strukturerat arbetssätt.

 

CRISP-DM-processmodellen har sex huvudsakliga faser:

  1. Affärsförståelse:
    Skapa en tydlig förståelse för problemet som ska lösas, hur det påverkar organisationen samt vilka mål som finns för projektet. Vid kundprojekt är det i denna fas man förstår kundens behov, problem och mål.
  2. Dataförståelse:
    Inspektera, beskriva och utvärdera tillgängliga data. I denna fas samlas data in och en första undersökning av datamaterialet genomförs.
  3. Datapreparation/Förberedelser:
    Bearbeta data från dess ursprungliga tillstånd till ett tillstånd som är lämpligt för analys. Under denna fas sker bland annat urval av data, rensning, formatering och sammanslagning av data.
  4. Modellering:
    Använd matematiska och analytiska tekniker för att skapa modeller (till exempel ekvationer eller algoritmer) som kan användas för att stödja projekt- eller affärsbeslut. Modelleringen ska stödja de mål som identifierats i affärsförståelsefasen.
  5. Utvärdering:
    Utvärdera om modellerna håller tillräcklig kvalitet. Har datautvinningen gett de resultat som efterfrågats? Stödjer resultaten organisationens mål? Här fattas beslut om tidigare faser behöver genomföras igen eller om resultatet uppfyller de krav som ställdes i projektets inledning.
  6. Implementering:
    Integrera modellerna i det dagliga affärsarbetet. I denna fas implementeras de framtagna modellerna och en slutlig projektrapport samt projektpresentation tas fram.

Projektledaren och CRISP-DM

Projektledaren har en övergripande roll i varje fas, även om ansvaret är större i vissa faser än i andra. Projektledaren behöver stöd för att få tillgång till relevanta data i rätt form, vilket kräver tydlig involvering från datasägare.

Projektledare har generellt inte de färdigheter som krävs för att utveckla matematiska modeller, men de kan bidra med viktig expertis kring vilka affärsprocesser som ska användas i dataanalysen.

Att bli bekant med CRISP-DM-standarden är särskilt värdefullt för projektledare inom IT. En fråga som ofta uppstår när projektledare hör om dataanalys och datorresurser är: Var är affärsargumentet? CRISP-DM kräver identifiering och dokumentation av affärsfrågor, vilket säkerställer att alla delar en tydlig ram för affärsnytta, mål, arbetsplan och resultat. Projektledaren får därmed god insyn i projektet från början och tillgång till den struktur och dokumentation som krävs för att visa att projektet genomförs av rätt skäl.

En definierad processmodell som CRISP-DM stödjer projektledarens behov av kontroll över data och arbetsprodukter, förutsatt att nödvändiga uppgifter slutförs och dokumenteras. Projektledaren kan – och bör – även ta på sig en viktig men ofta förbisedd roll genom att tillhandahålla system och resurser för korrekt hantering av analysresultat.

Att arbeta gemensamt utifrån en tydligt definierad process underlättar samarbetet mellan projektledare, IT och dataanalytiker. Det förbättrar förståelsen, möjliggör idéutbyte och stärker kommunikationen. CRISP-DM är en etablerad, respekterad och fritt tillgänglig standard som kan anpassas till ett brett spektrum av analysprojekt. Lär känna den – så kan du utföra mer och bättre arbete inom dataanalys.

Om du vill veta mer om CRISP-DM finns det gott om information tillgänglig på internet; ett exempel på var du kan hitta mer information är följande länk: https://www.datascience-pm.com/crisp-dm-2/.

Författare: Camilla Malmer. December 2025.

 


Projektledningens Ai-trender

Trender kan ibland vara lite som mode, de kommer och går. Vi anammar, justerar och går vidare. Men en trend som känns som mer än en trend och kommer att fundamentalt förändra hur vi arbetar är förstås AI.

AI kommer också att påverka projektledare och projektledning. Hur mycket och hur snabbt är svårare att bedöma, men förändringsprocessen är redan här. Mellan 2023 och 2025 fördubblades användningen av AI-verktyg inom projektledning.

AI har potentialen att automatisera många av de arbetsuppgifter en projektledare har. Det kommer primärt kanske handla om repetitiva administrativa uppgifter såsom rapporter, schemaläggning av möten, mötesanteckningar och uppdatering av projekt- och tidsplaner. Ett annat område är resursplanering där ett AI-verktyg utifrån en lista över tillgängliga resurser, kompetenser och projektplan kan optimera allokeringen. På samma sätt kan även riskanalyser bli föremål för AI-assistans. Alla dessa typer av arbetsuppgifter har en sak gemensamt, du hittar dem under kompetensområdet Practice i IPMA:s standard.

Detta skulle i sin tur medföra att projektledarens roll blir betydligt mer strategisk än operativ. Det AI inte lätt kan ersätta är just det. Här ligger ledarskap, beslutsfattande, strategiskt och kritiskt tänkande, kommunikation, skapa engagemang och hantera personal. De ”mjuka frågorna” som i IPMA:s standard hittas under de andra två kompetenselementen; Perspective och People.

Sammantaget ser det ut som att projektledarens roll stärks av AI. Tiden kan läggas mer på det som i slutändan ändå är avgörande: nämligen skapa bästa möjliga förutsättningar för projektmedlemmarna att göra ett bra jobb.

Glaset är halvfullt!

Författare: Anders Södergren december 2025

 


Ledarskapsbeteenden som driver projektsuccé i byggsektorn – lärdomar från Australien

Den australiska byggsektorn präglas av hård konkurrens, komplexa projekt och en rad strukturella utmaningar: kostnads- och tidsöverdrag, leveransstörningar i leverantörskedjan, kommunikationsproblem i multikulturella projektorganisationer, höga krav på säkerhet och regelefterlevnad, kompetensbrist samt ökade krav på hållbarhet och ny teknik. Trots avancerade projektmodeller fortsätter många projekt att misslyckas eller underprestera. Studien som sammanfattas här syftar till att förstå hur projektledares konkreta ledarskapsbeteenden hänger samman med projektsuccé i just denna kontext.

Med en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning med 66 projektledare i den australiska byggindustrin, verksamma i bland annat bostadsprojekt, kommersiella fastigheter, infrastruktur samt vatten- och avloppsanläggningar. Enkäten omfattade 74 påståenden om ledarskap, kommunikation, relationshantering, konflikthantering och projektsuccé, skattade på en femgradig Likertskala. Genom explorativ faktoranalys och multivariat regressionsanalys identifierades vilka beteenden som tydligast bidrog till lyckade projekt.

Resultaten visar fyra centrala framgångsfaktorer för projektsuccé: relationshanteringsjälvledarskapatt leda genom föredöme samt interpersonell känslighet och uppmuntran. Tillsammans förklarar dessa faktorer drygt hälften av variationen i projektsuccé. De mest betydelsefulla beteendena handlar om att bygga och underhålla relationer, lösa konflikter konstruktivt, vara öppen för feedback, kontrollera egna känslor, hålla löften, sätta höga prestationskrav, arbeta uthålligt mot projektmålen, visa goda kommunikations- och lyssnarvanor samt aktivt uppmuntra innovativa lösningar och belöna kreativitet.

Studien visar att framgångsrika projektledare i den australiska byggsektorn i hög grad uppvisar transformativt, transaktionellt och autentiskt ledarskap, med stark betoning på människoorienterade och relationsbyggande beteenden snarare än enbart teknisk och uppgiftsorienterad styrning. Jämförelser med internationell forskning indikerar att mönstret delvis skiljer sig från andra länder, vilket tyder på att nationell kultur och branschpraxis påverkar vilka ledarstilar som fungerar bäst.

Forskningsbidraget ligger dels i att empiriskt bekräfta sambandet mellan specifika ledarskapsbeteenden och projektsuccé i byggsektorn, dels i att peka ut ett antal praktiskt tillämpbara nyckelbeteenden för projektledare. Studien rekommenderar att organisationer satsar på utbildningar och utvecklingsprogram som stärker projektledares förmåga inom relationshantering, självledarskap, föredömligt beteende, emotionell intelligens och uppmuntran till innovation – som ett medel att hantera branschens komplexitet och öka chansen till lyckade projekt.

Författare Joacim Öhman. November 2025.

Källa: An Empirical Study on Project Managers’ Leadership Behavioral Practices Impacting Project Success – The Australian Construction Sector


Ställ tydliga och tuffa krav på projektledare och projektägare

Skulle du tycka att det var ok att köra tung lastbil i tät trafik och dåligt väder utan ett giltigt körkort? Troligen inte. Det borde vara precis lika självklart att ställa krav på att projektledare och projektägare har ”projektkörkort”, det vill säga besitter en verifierad kompetens när stora, komplexa projekt skall beställas, planeras, ledas och genomföras.

Projektledaraspekten

Att vara projektledare är att ses som ett yrke, en profession som ställer tydliga och höga krav på projektledarens kunskap, färdighet och förmåga. Alla projekt kräver inte professionella projektledare men när de gör det, till exempel större och/eller komplexa projekt såsom IT-projekt, byggnadsprojekt, infrastrukturprojekt eller projekt som omgärdas av svåra förhållanden, så måste projektledare väljas med mycket stor omsorg. Det borde vid sådana tillfällen vara ett skallkrav från projektägaren att projektledaren har en verifierad kompetens, det vill säga har genomgått en oberoende granskning och prövning. Detta är precis vad en internationellt erkänd projektledarcertifiering innebär.

En begåvad, duktig och erfaren projektledare är alltid en förutsättning för ett lyckat projekt, certifierad eller ej. Men det handlar oftare om att säkerställa en så hög lägsta-nivå som möjligt i projektet. Saker går aldrig som tänkt och planerat utan en projektplan är ständigt utsatt för risker och förändringar. När komplexiteten är stor och omständigheterna inte är optimala - hur säkerställer vi att projektledare och projektledningen fungerar tillräckligt bra och att projektet, trots svårigheter och störningar, levererar mot uppställda mål? Det är i detta sammanhang som skillnaden mellan en certifierad och en icke certifierad projektledare kan vara som störst, och helt avgörande, till den certifierades fördel.

Projektägaraspekten

Att välja en certifierad projektledare är en del av att maximera en projektägares möjlighet att kunna få ett projekt som levererar på uppställda mål och avsedd funktionalitet, på tid och inom budget. Den andra sidan av myntet är att projektägaren måste även säkerställa att den egna kompetensen matchar och speglar projektledarens.

Ett gott och effektivt samarbete mellan projektägaren (projektets ”styrelse”) och projektledaren (projektets ”VD”) är även det en grundförutsättning för bästa möjliga resultat. Utan denna matchande kompetens så ökar risken för missförstånd, undermåliga underlag eller inriktningsbeslut, som i sin tur får negativa konsekvenser för projektets tidplan, funktion eller kostnader.

Så nästa gång du ska initiera eller upphandla ett projekt – kräv inte bara en certifierad projektledare, ställ samma krav på dig själv/er själva i rollen som projektägare.

Implementering

Hur kan man då som projektägare respektive projektledare få detta att bli verklighet? Börja med att ställa ett antal kontrollfrågor till dig/er själva.

Projektägare

  • Bedömer vi att projektet i fråga är komplext, stort och krävande?
  • Anser vi att det ställer stora krav på projektledarkompetens?

Om svaret är ja på dessa frågor så bör projektägaren ställa skallkrav på internationellt erkänd projektledarcertifiering samt säkerställa att det inom projektägargruppen finns en matchande kompetens, helst också en verifierad sådan.

Projektledare

  • Har jag som projektledare en arbetsgivare som tycker kompetensutveckling är viktigt?
  • Har jag som projektledare en egen ambition och vilja att utvecklas professionellt?

Om svaret är ja på dessa frågor så bör projektledarens arbetsgivare införa möjligheten att kunna certifiera sig inom ramen för kompetensutvecklingsprogrammet och för den enskilda projektledaren att vilja och sträva efter att genomgå en certifiering.

Författare:
Anders Södergren, Svenskt Projektforum - IPMA
Julia Edwall, PMI Sverige
November 2025


Möt en IPMA certifierad

Att certifiera sig enligt IPMA-B är en resa som kräver både erfarenhet, reflektion och engagemang. Genom processen får projektledaren möjlighet att på djupet analysera sitt ledarskap och sin förmåga att skapa resultat – inte bara genom metoder, utan genom människor. Vi på Svenskt Projektforum möter Peter Strömberg,  som nyligen tagit nästa steg i sin professionella utveckling genom att bli IPMA certifierad på Nivå B – Senior Projektledare. Han delar här med sig av sina insikter, lärdomar och reflektioner från certifieringsresan – en process som inte bara har stärkt honom som projektledare, utan också som ledare i stort.

Efter månader av dokumentation, reflektion, rapportskrivning och intervju kom beskedet: Jag är nu IPMA Level B – Certified Senior Project Manager!

Det känns både overkligt och väldigt roligt. Processen har verkligen tvingat mig att stanna upp och analysera hur jag leder projekt – inte bara vad jag gör. Under arbetet fick jag återbesöka flera gamla projekt jag lett tidigare, och det slog mig hur mycket av resultaten i dem som egentligen inte handlade om teknik eller metod, utan om struktur, kommunikation och förtroende. Processen gav också många nya perspektiv på hur jag leder både projekt och människor, och bekräftade värdet av ett ledarskap som kombinerar tydlighet med tillit.

Stort tack till mina assessorer Marcus Jacobson och Camilla Åkesson för konstruktiv feedback, och till Svenskt Projektforum för en seriös och lärorik process. Och stort tack till Fredrik von Homeyer och Marina Gasparius, som varit mina referenser och diskussionspartners. Det känns fint att nu ha båda certifieringarna på plats – IPMA-B inom projektledning och Prosci® inom förändringsledning – två pusselbitar som tillsammans stärker helheten.

Vi på Svenskt Projektforum vill gratulera Peter Strömberg till en lyckad IPMA certifiering och önska stort lycka till i det fortsatta arbetet med att utveckla projekt och ledarskap.


”The only constant is change”

I alla verksamheter arbetar vi med förändring – förändring som utveckling för bättre tjänster och produker och förändring som i storlek eller fokus eller omfång. Utmaningen när vi arbetar med ständiga förändringar är hur vi kan kalibrera oss i verksamheten så att vi drar mot samma mål. När det funkar dåligt blir vi frustrerade, upplever otydlighet i ansvar, riktning, prioriteringar, och den önskade förändringen tar lång tid, kostar blod, svett och tårar, eller misslyckas ibland helt.

Så vad krävs för att det ska fungera bra?

Det finns flera olika aspekter som är viktiga men en central aspekt för att lyckas med förändring är transparens. Det krävs för att rikta oss mot det gemensamma målet, skapa  trygghet för att bidra med innovation och förbättringsförslag och också för att kunna mäta och bibehålla uppnådda mål och effekter.

För detta krävs en organisation där alla upplever Öppenhet, Tydliga mål och kontinuerlig uppföljning. En ständigt lika aktuell metod för att uppnå detta är att låna en av Toyotas lean-metoder - implementera en ”Obeya” för verksamheten. Obeya betyder ”Stort rum” och går ut på att fånga en hel verksamhets riktning och progress mot målet.

The Obeya Association har publicerat många bra artiklar om Obeya metoden, så som A specific Obeya for agile Product Development - Obeya Association om att skapa visuella metoder för agil produkt utveckling.

Ser fram emot en fortsatt diskussion om hur Obeya och andra metoder för visualisering hjälper oss att lyckas med förändring och hålla gemensamt fokus på målen vi strävar mot.

Författare Karolina Wikander oktober 2025

Källa: https://obeya-association.com/about-obeya/what-is-an-obeya/


Mötesplatsen för Sveriges projektledare.

Kontakt

Olof Palmes Gata 11
111 37 Stockholm

info@projektforum.se
certifiering@projektforum.se