Andréa Björklund

Framtidens projektledning: Är vi redo för nästa digitala kliv?

by Andréa Björklund

Sommar - återhämtning, inspiration och nya perspektiv.

Om du är projektledare eller ledare finns det flera Sommar i P1-program som kan ge både nya insikter och tankeställare. Här är några tips från årets lista:

• Carolina Dybeck Happe (26 juni) – om ledarskap, förändringsarbete och erfarenheter från några av världens största företag.
• Sebastian Siemiatkowski (8 juli) – entreprenörskap, innovation, motgångar och att bygga organisationer.
• Carl Skau (10 juli) – om att leda i några av världens mest komplexa och utmanande miljöer inom FN livsmedelsprogram.
• Martin Kragh (22 juni) – om omvärldsanalys, geopolitik och att fatta beslut i en föränderlig värld.
• Sven Hagströmer (26 juli) – om företagande, långsiktighet och ledarskap.

Här hittar du hela listan: https://www.sverigesradio.se/artikel/sommarpratare-2026-hela-listan

Projektledning handlar sällan bara om planer och tidplaner. Det handlar om människor, förändring, mod, kommunikation och att navigera i osäkerhet – teman som många av årets sommarpratare berör ur olika perspektiv.
Vi hoppas att du får möjlighet att koppla av, hämta ny energi och kanske också inspireras av ett eller flera program. Ibland kommer de bästa idéerna när tempot får sjunka.

Trevlig sommar önskar vi på Svenskt Projektforum!

Författare: Ulla Frisk. Juli 2026
Källa: sverigesradio.se

by Andréa Björklund

När spelplanen ritas om – projektledarrollen i förändring

Svenskt Projektforum och Projectpartner hälsar dig välkommen till Projectpartners Utbildningsdag 2026 – en kompetenshöjande eftermiddag speciellt utformad för dig som arbetar med samhällsbyggnad i projektform.

NÄR & VAR: 23 september 2026, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm.
LÄS HELA PROGRAMMET & ANMÄL DIG: https://projectpartner.se/utbildningsdagen/

Förändringstakten ökar i samhället, i våra projekt och organisationer. Teknisk utveckling och förändrade arbetssätt ställer nya krav på projektledaren. På årets Projectpartners Utbildningsdag utforskar vi tillsammans med några av branschens mest aktuella röster, hur projektarbetet utmanas i en tid där AI och innovation förändrar förutsättningarna för hur vi planerar, leder och genomför projekt.

Våra föredragshållare

Mattias Ejbe: Nya förutsättningar för projektledare

Hur förändras projektledarens vardag när nya tekniska verktyg tar över fler rutinuppgifter? Skarpa exempel, möjligheter och dessutom raka svar på de nya obekväma frågorna.

Anna Ahrenfelt: Att leda förändring som håller

Vad blir projektledarens viktigaste uppdrag när förändringstakten ökar? Om ledarskap, samverkan och att skapa förändring som håller över tid.

Nicklas Fajerson: Skräddarsydd AI - en första inlick

Ett konkret exempel från samhällsbyggnadssektorn där nya arbetssätt och AI-teknik kan skapa effektivare processer och bättre beslutsunderlag.

Karin Adelsköld: Arbestglädje i en föränderlig tid

Skratt, mänskliga relationer och en god arbetskultur gör inte bara jobbet roligare utan hjälper oss att lyckas tillsammans!

Låt oss boosta projektledningskompetensen tillsammans!

Varmt välkomna!

Önskar // Svenskt Projektforum & Projectpartner

by Andréa Björklund

Att hantera kulturella skillnader som projektledare

I en mer och mer globaliserad värld är projektledare sällan begränsade till ett och samma land eller till homogena projektgrupper och styrgrupper.

Att arbeta med internationella team och med olika former av digitala samarbeten gör att kulturella skillnader mer och mer har blivit en naturlig del av vardagen i rollen som projektledare. Att kunna hantera kulturella skillnader är en kompetens som underlättar för projektledaren och kan vara avgörande för projektets framgång.

Att som projektledare kunna hantera kulturella skillnader mellan olika länder har blivit en viktig del av en projektledares kompetens inom ledarskap.

Varför spelar kultur så stor roll? Kultur är viktigt eftersom det formar hur vi som människor tänker, kommunicerar och agerar – ofta utan att vi själva är medvetna om vårt agerande i olika situationer. I arbetslivet, och särskilt inom projektledning, påverkar kultur allt från beslutsfattande till konflikthantering och samarbete.

Ett enkelt exempel på kulturella skillnader är synen på direkt kommunikation. I vissa kulturer värderas tydlighet och rakhet högt, medan andra föredrar mer indirekta och diplomatiska sätt att uttrycka sig. Missförstånd uppstår lätt om dessa skillnader inte uppmärksammas.

Kultur påverkar hur tillit byggs. I vissa sammanhang skapas tillit genom resultat och prestation, i andra genom relationer och personlig kontakt. För att bygga starka team behöver man förstå vad som driver tillit i just den grupp man arbetar med.

Självinsikt i rollen som projektledare

Självinsikt i rollen som projektledare är ett första steg för att bättre förstå kulturella skillnader. För att kunna leda andra över kulturella gränser måste du först förstå din egen utgångspunkt. Vilka normer och värderingar tar du för givna? Hur påverkar de ditt ledarskap?

Genom att reflektera över ditt eget beteende blir det lättare att identifiera när en konflikt eller ett missförstånd faktiskt bottnar i kulturella skillnader, snarare än i personliga motsättningar.

Vad skall jag som projektledare börja med?

Starta det internationella projektet med att skapa en gemensam grund för att minska problem med kulturella skillnader. Börja med att komma överens om vilka regler som skall gälla för projektteamet under själva projektet.

Exempel:
• Hur ni kommunicerar med mötesstruktur, återkoppling, hantering av tider m.m.
• Hur beslut fattas? Vem tar beslut om vad? Det finns exempel på kulturer där man ”bara” följer sin chefs beslut och inte en projektledare.
• Hur deadlines ska tolkas och följas upp? Deadlines kan betyda olika inom olika kulturer.

När man är överens om vad det är som gäller inom projektet och att det är tydligt minskar risken för feltolkningar och onödiga konflikter. Samtidigt är det viktigt att reglerna inte blir för rigida – flexibilitet behövs för att ta hänsyn till individuella och kulturella behov.

Anpassa ditt ledarskap

Ett framgångsrikt interkulturellt ledarskap handlar om anpassning, inte standardisering. Vissa teammedlemmar kan förvänta sig tydlig styrning och hierarki, medan andra trivs bättre med självständighet och informella strukturer.

Som projektledare behöver du kunna växla mellan olika ledarstilar beroende på situation och individ. Det kräver lyhördhet och en vilja att kontinuerligt lära sig om olika kulturer och hur man arbetar i olika länder.

Synen på ledarskap varierar kraftigt. Vissa kulturer förväntar sig tydliga hierarkier och snabba beslut från chefen, medan andra värdesätter delaktighet och konsensus. Om en projektledare inte anpassar sig kan det skapa frustration eller bristande förtroende i teamet.

Kommunikation är nyckeln i internationella projekt

Överkommunikation är ofta bättre än underkommunikation i internationella projekt. Var tydlig, konkret och undvik idiom eller kulturellt bundna uttryck som kan misstolkas.

Det är också viktigt att skapa utrymme för frågor och säkerställa att alla verkligen har förstått. Att någon säger “ja” betyder inte alltid att de håller med – det kan lika gärna vara ett sätt att visa respekt. Det är som projektledare för ett internationellt projekt viktigt att kontinuerligt följa upp med projektmedlemmarna så att de har förstått vad som skall göras, när det skall göras och hur det skall följas upp. Ibland är det bättre att kontrollera en gång för mycket än en gång för lite.

Var särskilt uppmärksam om det finns projektmedlemmar som arbetar i ett internationella projekt för första gången.

Hantera konflikter konstruktivt

Konflikter är oundvikliga i projekt, särskilt när det finns kulturella skillnader inom projektet. Hur människor hanterar konflikter är också kulturellt betingat. Vissa kulturer är mer konfrontativa och ser konflikter som något konstruktivt, medan andra undviker dem för att bevara harmoni. Utan insikt i detta riskerar konflikter att förvärras eller sopas under mattan.

Nyckeln är att inte undvika dem, utan att hantera dem på ett respektfullt och strukturerat sätt. Ett tips är att hantera konflikten för att driva projektet framåt; olika åsikter och diskussioner leder ofta till utveckling och förbättringar.

Några tips för att hantera eventuella konflikter är att identifiera om konflikten har kulturella rötter, lyssna aktivt på alla parter och det är viktigt att fokusera på sakfrågan snarare än person. Andra tips är att försöka att förstå bakomliggande behov; försök att förstå varför personen/personerna reagerar på det som sätt som de gör i projektet.

En lösning är att försöka att skapa eller hitta gemensamma mål; påminn om vad ni i projektet faktiskt försöker att uppnå tillsammans.

När fokus flyttas från “vem har rätt” till “vad är bäst för projektet” blir det lättare att samarbeta och att lösa eventuella konflikter.

Avslutande tips

Det är lätt att fokusera på utmaningarna med kulturella skillnader, men rätt hanterat kan de vara en stor tillgång. Olika perspektiv leder till bättre problemlösning, innovation och mer genomtänkta beslut.

Som projektledare handlar det därför inte bara om att “hantera” skillnader, utan om att aktivt använda dem för att stärka projektet.

Att leda över kulturella gränser kräver mer än teknisk kompetens och planeringsförmåga. Det kräver empati, nyfikenhet och en vilja att anpassa sig. Genom att utveckla dessa färdigheter kan du inte bara undvika missförstånd – du kan också skapa starkare team och mer framgångsrika projekt.

Kultur är viktigt eftersom det påverkar hur människor fungerar tillsammans. Ju bättre du förstår dessa skillnader, desto bättre kan du leda, samarbeta och nå framgång – särskilt i internationella och mångkulturella miljöer.

Kulturella skillnader i projektledning enligt Geert Hofstede

Att förstå kulturella skillnader är centralt för effektiv projektledning i internationella miljöer. En av de mest använda modellerna för detta är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, som identifierar hur värderingar skiljer sig mellan länder och påverkar arbetsliv och ledarskap.

Geert Hofstedes modell ger projektledare ett ramverk för att förstå och förutse beteenden i internationella team. Den ska dock inte användas för att stereotypt kategorisera individer, utan som ett verktyg för att ställa bättre frågor och anpassa sitt ledarskap.

Lästips

Geert Hofstede and Gert Jan Hofstede on culture

Hofstede and IBM: the Beginning of Significant Cross-Cultural Research – Success Across Cultures

Författare: Camilla Malmer. Maj 2026

by Andréa Björklund

När projekt inte går som planerat – lärdomar från OS-backen till projektledning

Jag tänker ofta på hur våra projekt speglar elitidrottens topprestationer: mål sätts, planer görs — och vi gör allt vi kan för att lyckas. Men ibland händer det som inte står i planen.

Just nu i vinter-OS 2026 är det många som följt dramat kring skidlegendaren Lindsey Vonn . Hon gjorde en imponerande och modig comeback inför spelen efter en längre tid av skador och operationer. Hon återvände till toppnivå med en partiell knäprotes och tog flera världscupsegrar under vintern, men bara dagar före spelen höll allt på att stoppas av en ny korsbandsskada.  Även det bakslaget lämnade hon bakom sig, men ändå slutade hennes OS-dröm i en dramatisk krasch bara sekunder efter start:  https://apnews.com/article/lindsey-vonn-crash-olympics-cortina-81da72485c0e860aead3fdf91b841f7f

Det är enkelt att se kraschen som ett misslyckande och hennes start som för stort risktagande. Men om vi tittar på Lindsey’s karriär i helhet ser vi något annat — en prestation få kan mäta sig med:

3 olympiska medaljer, däribland guld i störtlopp 2010 — första gången en amerikanska tog guld i den grenen.
84 världscupsegrar och flera världsmästartitlar, med rekord i antal vinster och kristallklot — i flera discipliner.
En comeback i 40-årsåldern där hon vid 41 år gjorde sig gällande i världscupen på nytt — och blev historisk som en av de äldsta att vinna lopp.

Detta är en prestation som påminner mig om vad projektledning, projektledningskompetens och rollen som projektledare handlar om:
- Att definiera mål — men också förstå att vägen dit sällan är linjär.
- Att anpassa sig när faktorer förändras, och att trots motgångar fortsätta framåt.
- Att alltid ha både kompetens och mod att fatta beslut — även när verkligheten inte följer planen.

Att vara en certifierad Projektledare genom en erkänd projektledarcertifiering handlar om just detta:
🏆  Att kunna navigera komplexa situationer
🏆  Att se mönster och risker innan de uppstår
🏆  Att skapa trygghet för team och intressenter
🏆  Att leverera värde — även när utmaningar uppstår

Personligen har jag sett hur min egen projektledning växt genom att kombinera struktur med lärande från verkliga situationer. Och när jag möter andra i branschen, särskilt hos Svenskt Projektforum som mötesplatsen för Sveriges projektledare, blir det tydligt hur mycket vi vinner på att dela erfarenheter — både det som gick enligt plan och det som inte gjorde det.

Oavsett vilket projekt du arbetar med just nu — använd det som en möjlighet att växa, reflektera och utveckla din projektkompetens. De mest inspirerande historierna handlar ofta om modet att fortsätta, inte bara om målet i sig.

Och tillbaka till den inspirerande Lindsey Vonn, vad var hennes första ord efter krashen? "Säg grattis till Breezy (lagkamrat som ledde och vann guld) och bra jobbat" - Även i den mörkaste stunden för sig själv, så tänker hon på laget!

Vilket förebild för oss inom projektledning!

Författare: Herwig Stöckl februari 2026

by Andréa Björklund

Webbinarieserie – att leda människor i projekt

Svenskt Projektforum bjuder tillsammans med föredragshållare Magnus Olsen, in till en webbinarieserie i sex delar med ett tydligt fokus: projekt lyckas när vi lyckas med människorna. Utifrån IPMA:s kompetensmodell tar vi en titt på sex avgörande kompetenser inom områdena “People” och “Perspective" som stärker både ledarskap, samarbete och leveransförmåga – oavsett bransch, metod och modell.

Om föreläsaren: Magnus Olsen är IPMA nivå B-certifierad projektledare och Project Excellence Assessor med lång erfarenhet inom projekt-, program- och portföljstyrning. Han är innovatör, entreprenör och expert på lärande och kunskapshantering.

📅När? Torsdagar med start 12/3 kl. 12.00–12.45 (se alla datum nedan)

Vem? Första avsnittet är öppet för alla. Övriga avsnitt är exklusiva för medlemmar i Svenskt Projektforum.  Bli medlem här: https://projektforum.se/medlemskap/

OBS: Du behöver endast anmäla dig en gång. Webbinarierna genomförs i zoom och inbjudan med möteslänk skickas ut till alla anmälda medlemmar inför varje tillfälle. 

Avsnitt 1: Torsdag 12/3 – Självreflektion och att leda sig själv
Det första webinariet fokuserar på kärnan i projektledarskap: att leda sig själv för att kunna leda andra. Vi tar upp självinsikt, prioriteringar och personlig hållbarhet, och ger konkreta verktyg för reflektion, energi, fokus och att behålla riktning när tempot ökar.

Avsnitt 2: Torsdag 19/3 – Ledarskap
Upptäck kärnan i projektledarskap – skapa riktning och framdrift med trygghet utan detaljstyrning. Du får konkreta perspektiv på hur du anpassar ditt ledarskap och bygger mandat genom tydlighet och närvaro.

Avsnitt 3: Torsdag 26/3 – Makt och inflytande
Utforska projektets verklighet – där beslut formas av intressen, relationer och påverkan. Du får konkreta perspektiv på hur du identifierar makt, drivkrafter och det osagda, samt utvecklar politisk skicklighet i styrning och samverkan.

Avsnitt 4: Torsdag 9/4 – Kultur och värderingar
Se hur kultur och värderingar påverkar samarbete, tempo och beslut – ofta mer än vi tror. Du får konkreta perspektiv på hur normer och antaganden styr beteenden, och hur du skapar en gemensam grund i tvärfunktionella och mångkulturella miljöer.

Avsnitt 5: Torsdag 16/4 – Konflikt och kris
Lär dig stå stadigt när det skaver och brinner. Du får konkreta perspektiv på konflikters uppkomst, de-eskalering, svåra samtal och tydlig kommunikation under press.

Avsnitt 6: Torsdag 23/4 – Teamwork, relationer och engagemang
Upptäck hur du bygger ett fungerande team med tydliga roller och psykologisk trygghet. Du får perspektiv på engagemang, ansvar och metoder för att stärka samspel och skapa energi kring gemensamma mål.

Föreläsare: Magnus Olsen

Anmäl dig här>>

by Andréa Björklund

Tips för datautvinning för bland annat AI-projekt – modellen CRISP-DM

CRISP-DM är en beprövad modell som tillhandahåller en färdplan för projekt och ger god praxis samt struktur för bättre och snabbare resultat vid användning av datautvinning, särskilt när det finns stora datamängder.

CRISP-DM är en branschövergripande standardprocess för datautvinning. Modellen ger ett strukturerat tillvägagångssätt för att planera ett datautvinningsprojekt, bland annat för olika former av AI-projekt. Det är en robust och väl beprövad metodik som har funnits i mer än ett decennium och är utan tvekan den mest använda standarden för analysprocesser.

Det är en öppen standard som vem som helst kan använda. Den är utvecklad av ett konsortium med över 200 olika organisationer och med finansiering från Europeiska unionen. Även om modellen utvecklades specifikt för datamining är den tillräckligt flexibel för att passa även andra analytiska projekt.

Modellen visar ett idealiserat händelseförlopp. I praktiken kan dock många uppgifter utföras i en annan ordning, och det är ofta nödvändigt att gå tillbaka till tidigare steg och upprepa vissa aktiviteter. Modellen försöker inte fånga alla möjliga vägar för datautvinning, utan ger exempel på ett strukturerat arbetssätt.

CRISP-DM-processmodellen har sex huvudsakliga faser:

1. Affärsförståelse:
   Skapa en tydlig förståelse för problemet som ska lösas, hur det påverkar organisationen samt vilka mål som finns för projektet. Vid kundprojekt är det i denna fas man förstår kundens behov, problem och mål.
2. Dataförståelse:
   Inspektera, beskriva och utvärdera tillgängliga data. I denna fas samlas data in och en första undersökning av datamaterialet genomförs.
3. Datapreparation/Förberedelser:
   Bearbeta data från dess ursprungliga tillstånd till ett tillstånd som är lämpligt för analys. Under denna fas sker bland annat urval av data, rensning, formatering och sammanslagning av data.
4. Modellering:
   Använd matematiska och analytiska tekniker för att skapa modeller (till exempel ekvationer eller algoritmer) som kan användas för att stödja projekt- eller affärsbeslut. Modelleringen ska stödja de mål som identifierats i affärsförståelsefasen.
5. Utvärdering:
   Utvärdera om modellerna håller tillräcklig kvalitet. Har datautvinningen gett de resultat som efterfrågats? Stödjer resultaten organisationens mål? Här fattas beslut om tidigare faser behöver genomföras igen eller om resultatet uppfyller de krav som ställdes i projektets inledning.
6. Implementering:
   Integrera modellerna i det dagliga affärsarbetet. I denna fas implementeras de framtagna modellerna och en slutlig projektrapport samt projektpresentation tas fram.

Projektledaren och CRISP-DM

Projektledaren har en övergripande roll i varje fas, även om ansvaret är större i vissa faser än i andra. Projektledaren behöver stöd för att få tillgång till relevanta data i rätt form, vilket kräver tydlig involvering från datasägare.

Projektledare har generellt inte de färdigheter som krävs för att utveckla matematiska modeller, men de kan bidra med viktig expertis kring vilka affärsprocesser som ska användas i dataanalysen.

Att bli bekant med CRISP-DM-standarden är särskilt värdefullt för projektledare inom IT. En fråga som ofta uppstår när projektledare hör om dataanalys och datorresurser är: Var är affärsargumentet? CRISP-DM kräver identifiering och dokumentation av affärsfrågor, vilket säkerställer att alla delar en tydlig ram för affärsnytta, mål, arbetsplan och resultat. Projektledaren får därmed god insyn i projektet från början och tillgång till den struktur och dokumentation som krävs för att visa att projektet genomförs av rätt skäl.

En definierad processmodell som CRISP-DM stödjer projektledarens behov av kontroll över data och arbetsprodukter, förutsatt att nödvändiga uppgifter slutförs och dokumenteras. Projektledaren kan – och bör – även ta på sig en viktig men ofta förbisedd roll genom att tillhandahålla system och resurser för korrekt hantering av analysresultat.

Att arbeta gemensamt utifrån en tydligt definierad process underlättar samarbetet mellan projektledare, IT och dataanalytiker. Det förbättrar förståelsen, möjliggör idéutbyte och stärker kommunikationen. CRISP-DM är en etablerad, respekterad och fritt tillgänglig standard som kan anpassas till ett brett spektrum av analysprojekt. Lär känna den – så kan du utföra mer och bättre arbete inom dataanalys.

Om du vill veta mer om CRISP-DM finns det gott om information tillgänglig på internet; ett exempel på var du kan hitta mer information är följande länk: https://www.datascience-pm.com/crisp-dm-2/.

Författare: Camilla Malmer. December 2025.

by Andréa Björklund