Andréa Björklund

Tips för datautvinning för bland annat AI-projekt – modellen CRISP-DM

CRISP-DM är en beprövad modell som tillhandahåller en färdplan för projekt och ger god praxis samt struktur för bättre och snabbare resultat vid användning av datautvinning, särskilt när det finns stora datamängder.

CRISP-DM är en branschövergripande standardprocess för datautvinning. Modellen ger ett strukturerat tillvägagångssätt för att planera ett datautvinningsprojekt, bland annat för olika former av AI-projekt. Det är en robust och väl beprövad metodik som har funnits i mer än ett decennium och är utan tvekan den mest använda standarden för analysprocesser.

Det är en öppen standard som vem som helst kan använda. Den är utvecklad av ett konsortium med över 200 olika organisationer och med finansiering från Europeiska unionen. Även om modellen utvecklades specifikt för datamining är den tillräckligt flexibel för att passa även andra analytiska projekt.

Modellen visar ett idealiserat händelseförlopp. I praktiken kan dock många uppgifter utföras i en annan ordning, och det är ofta nödvändigt att gå tillbaka till tidigare steg och upprepa vissa aktiviteter. Modellen försöker inte fånga alla möjliga vägar för datautvinning, utan ger exempel på ett strukturerat arbetssätt.

CRISP-DM-processmodellen har sex huvudsakliga faser:

1. Affärsförståelse:
   Skapa en tydlig förståelse för problemet som ska lösas, hur det påverkar organisationen samt vilka mål som finns för projektet. Vid kundprojekt är det i denna fas man förstår kundens behov, problem och mål.
2. Dataförståelse:
   Inspektera, beskriva och utvärdera tillgängliga data. I denna fas samlas data in och en första undersökning av datamaterialet genomförs.
3. Datapreparation/Förberedelser:
   Bearbeta data från dess ursprungliga tillstånd till ett tillstånd som är lämpligt för analys. Under denna fas sker bland annat urval av data, rensning, formatering och sammanslagning av data.
4. Modellering:
   Använd matematiska och analytiska tekniker för att skapa modeller (till exempel ekvationer eller algoritmer) som kan användas för att stödja projekt- eller affärsbeslut. Modelleringen ska stödja de mål som identifierats i affärsförståelsefasen.
5. Utvärdering:
   Utvärdera om modellerna håller tillräcklig kvalitet. Har datautvinningen gett de resultat som efterfrågats? Stödjer resultaten organisationens mål? Här fattas beslut om tidigare faser behöver genomföras igen eller om resultatet uppfyller de krav som ställdes i projektets inledning.
6. Implementering:
   Integrera modellerna i det dagliga affärsarbetet. I denna fas implementeras de framtagna modellerna och en slutlig projektrapport samt projektpresentation tas fram.

Projektledaren och CRISP-DM

Projektledaren har en övergripande roll i varje fas, även om ansvaret är större i vissa faser än i andra. Projektledaren behöver stöd för att få tillgång till relevanta data i rätt form, vilket kräver tydlig involvering från datasägare.

Projektledare har generellt inte de färdigheter som krävs för att utveckla matematiska modeller, men de kan bidra med viktig expertis kring vilka affärsprocesser som ska användas i dataanalysen.

Att bli bekant med CRISP-DM-standarden är särskilt värdefullt för projektledare inom IT. En fråga som ofta uppstår när projektledare hör om dataanalys och datorresurser är: Var är affärsargumentet? CRISP-DM kräver identifiering och dokumentation av affärsfrågor, vilket säkerställer att alla delar en tydlig ram för affärsnytta, mål, arbetsplan och resultat. Projektledaren får därmed god insyn i projektet från början och tillgång till den struktur och dokumentation som krävs för att visa att projektet genomförs av rätt skäl.

En definierad processmodell som CRISP-DM stödjer projektledarens behov av kontroll över data och arbetsprodukter, förutsatt att nödvändiga uppgifter slutförs och dokumenteras. Projektledaren kan – och bör – även ta på sig en viktig men ofta förbisedd roll genom att tillhandahålla system och resurser för korrekt hantering av analysresultat.

Att arbeta gemensamt utifrån en tydligt definierad process underlättar samarbetet mellan projektledare, IT och dataanalytiker. Det förbättrar förståelsen, möjliggör idéutbyte och stärker kommunikationen. CRISP-DM är en etablerad, respekterad och fritt tillgänglig standard som kan anpassas till ett brett spektrum av analysprojekt. Lär känna den – så kan du utföra mer och bättre arbete inom dataanalys.

Om du vill veta mer om CRISP-DM finns det gott om information tillgänglig på internet; ett exempel på var du kan hitta mer information är följande länk: https://www.datascience-pm.com/crisp-dm-2/.

Författare: Camilla Malmer. December 2025.

by Andréa Björklund

Projektledningens Ai-trender

Trender kan ibland vara lite som mode, de kommer och går. Vi anammar, justerar och går vidare. Men en trend som känns som mer än en trend och kommer att fundamentalt förändra hur vi arbetar är förstås AI.

AI kommer också att påverka projektledare och projektledning. Hur mycket och hur snabbt är svårare att bedöma, men förändringsprocessen är redan här. Mellan 2023 och 2025 fördubblades användningen av AI-verktyg inom projektledning.

AI har potentialen att automatisera många av de arbetsuppgifter en projektledare har. Det kommer primärt kanske handla om repetitiva administrativa uppgifter såsom rapporter, schemaläggning av möten, mötesanteckningar och uppdatering av projekt- och tidsplaner. Ett annat område är resursplanering där ett AI-verktyg utifrån en lista över tillgängliga resurser, kompetenser och projektplan kan optimera allokeringen. På samma sätt kan även riskanalyser bli föremål för AI-assistans. Alla dessa typer av arbetsuppgifter har en sak gemensamt, du hittar dem under kompetensområdet Practice i IPMA:s standard.

Detta skulle i sin tur medföra att projektledarens roll blir betydligt mer strategisk än operativ. Det AI inte lätt kan ersätta är just det. Här ligger ledarskap, beslutsfattande, strategiskt och kritiskt tänkande, kommunikation, skapa engagemang och hantera personal. De ”mjuka frågorna” som i IPMA:s standard hittas under de andra två kompetenselementen; Perspective och People.

Sammantaget ser det ut som att projektledarens roll stärks av AI. Tiden kan läggas mer på det som i slutändan ändå är avgörande: nämligen skapa bästa möjliga förutsättningar för projektmedlemmarna att göra ett bra jobb.

Glaset är halvfullt!

Författare: Anders Södergren december 2025

by Andréa Björklund

Ledarskapsbeteenden som driver projektsuccé i byggsektorn – lärdomar från Australien

Den australiska byggsektorn präglas av hård konkurrens, komplexa projekt och en rad strukturella utmaningar: kostnads- och tidsöverdrag, leveransstörningar i leverantörskedjan, kommunikationsproblem i multikulturella projektorganisationer, höga krav på säkerhet och regelefterlevnad, kompetensbrist samt ökade krav på hållbarhet och ny teknik. Trots avancerade projektmodeller fortsätter många projekt att misslyckas eller underprestera. Studien som sammanfattas här syftar till att förstå hur projektledares konkreta ledarskapsbeteenden hänger samman med projektsuccé i just denna kontext.

Med en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning med 66 projektledare i den australiska byggindustrin, verksamma i bland annat bostadsprojekt, kommersiella fastigheter, infrastruktur samt vatten- och avloppsanläggningar. Enkäten omfattade 74 påståenden om ledarskap, kommunikation, relationshantering, konflikthantering och projektsuccé, skattade på en femgradig Likertskala. Genom explorativ faktoranalys och multivariat regressionsanalys identifierades vilka beteenden som tydligast bidrog till lyckade projekt.

Resultaten visar fyra centrala framgångsfaktorer för projektsuccé: relationshantering, självledarskap, att leda genom föredöme samt interpersonell känslighet och uppmuntran. Tillsammans förklarar dessa faktorer drygt hälften av variationen i projektsuccé. De mest betydelsefulla beteendena handlar om att bygga och underhålla relationer, lösa konflikter konstruktivt, vara öppen för feedback, kontrollera egna känslor, hålla löften, sätta höga prestationskrav, arbeta uthålligt mot projektmålen, visa goda kommunikations- och lyssnarvanor samt aktivt uppmuntra innovativa lösningar och belöna kreativitet.

Studien visar att framgångsrika projektledare i den australiska byggsektorn i hög grad uppvisar transformativt, transaktionellt och autentiskt ledarskap, med stark betoning på människoorienterade och relationsbyggande beteenden snarare än enbart teknisk och uppgiftsorienterad styrning. Jämförelser med internationell forskning indikerar att mönstret delvis skiljer sig från andra länder, vilket tyder på att nationell kultur och branschpraxis påverkar vilka ledarstilar som fungerar bäst.

Forskningsbidraget ligger dels i att empiriskt bekräfta sambandet mellan specifika ledarskapsbeteenden och projektsuccé i byggsektorn, dels i att peka ut ett antal praktiskt tillämpbara nyckelbeteenden för projektledare. Studien rekommenderar att organisationer satsar på utbildningar och utvecklingsprogram som stärker projektledares förmåga inom relationshantering, självledarskap, föredömligt beteende, emotionell intelligens och uppmuntran till innovation – som ett medel att hantera branschens komplexitet och öka chansen till lyckade projekt.

Författare Joacim Öhman. November 2025.

Källa: An Empirical Study on Project Managers’ Leadership Behavioral Practices Impacting Project Success – The Australian Construction Sector

by Andréa Björklund

Ställ tydliga och tuffa krav på projektledare och projektägare

Skulle du tycka att det var ok att köra tung lastbil i tät trafik och dåligt väder utan ett giltigt körkort? Troligen inte. Det borde vara precis lika självklart att ställa krav på att projektledare och projektägare har ”projektkörkort”, det vill säga besitter en verifierad kompetens när stora, komplexa projekt skall beställas, planeras, ledas och genomföras.

Projektledaraspekten

Att vara projektledare är att ses som ett yrke, en profession som ställer tydliga och höga krav på projektledarens kunskap, färdighet och förmåga. Alla projekt kräver inte professionella projektledare men när de gör det, till exempel större och/eller komplexa projekt såsom IT-projekt, byggnadsprojekt, infrastrukturprojekt eller projekt som omgärdas av svåra förhållanden, så måste projektledare väljas med mycket stor omsorg. Det borde vid sådana tillfällen vara ett skallkrav från projektägaren att projektledaren har en verifierad kompetens, det vill säga har genomgått en oberoende granskning och prövning. Detta är precis vad en internationellt erkänd projektledarcertifiering innebär.

En begåvad, duktig och erfaren projektledare är alltid en förutsättning för ett lyckat projekt, certifierad eller ej. Men det handlar oftare om att säkerställa en så hög lägsta-nivå som möjligt i projektet. Saker går aldrig som tänkt och planerat utan en projektplan är ständigt utsatt för risker och förändringar. När komplexiteten är stor och omständigheterna inte är optimala - hur säkerställer vi att projektledare och projektledningen fungerar tillräckligt bra och att projektet, trots svårigheter och störningar, levererar mot uppställda mål? Det är i detta sammanhang som skillnaden mellan en certifierad och en icke certifierad projektledare kan vara som störst, och helt avgörande, till den certifierades fördel.

Projektägaraspekten

Att välja en certifierad projektledare är en del av att maximera en projektägares möjlighet att kunna få ett projekt som levererar på uppställda mål och avsedd funktionalitet, på tid och inom budget. Den andra sidan av myntet är att projektägaren måste även säkerställa att den egna kompetensen matchar och speglar projektledarens.

Ett gott och effektivt samarbete mellan projektägaren (projektets ”styrelse”) och projektledaren (projektets ”VD”) är även det en grundförutsättning för bästa möjliga resultat. Utan denna matchande kompetens så ökar risken för missförstånd, undermåliga underlag eller inriktningsbeslut, som i sin tur får negativa konsekvenser för projektets tidplan, funktion eller kostnader.

Så nästa gång du ska initiera eller upphandla ett projekt – kräv inte bara en certifierad projektledare, ställ samma krav på dig själv/er själva i rollen som projektägare.

Implementering

Hur kan man då som projektägare respektive projektledare få detta att bli verklighet? Börja med att ställa ett antal kontrollfrågor till dig/er själva.

Projektägare

• Bedömer vi att projektet i fråga är komplext, stort och krävande?
• Anser vi att det ställer stora krav på projektledarkompetens?

Om svaret är ja på dessa frågor så bör projektägaren ställa skallkrav på internationellt erkänd projektledarcertifiering samt säkerställa att det inom projektägargruppen finns en matchande kompetens, helst också en verifierad sådan.

Projektledare

• Har jag som projektledare en arbetsgivare som tycker kompetensutveckling är viktigt?
• Har jag som projektledare en egen ambition och vilja att utvecklas professionellt?

Om svaret är ja på dessa frågor så bör projektledarens arbetsgivare införa möjligheten att kunna certifiera sig inom ramen för kompetensutvecklingsprogrammet och för den enskilda projektledaren att vilja och sträva efter att genomgå en certifiering.

Författare:
Anders Södergren, Svenskt Projektforum - IPMA
Julia Edwall, PMI Sverige
November 2025

by Andréa Björklund

Möt en IPMA certifierad

Att certifiera sig enligt IPMA-B är en resa som kräver både erfarenhet, reflektion och engagemang. Genom processen får projektledaren möjlighet att på djupet analysera sitt ledarskap och sin förmåga att skapa resultat – inte bara genom metoder, utan genom människor. Vi på Svenskt Projektforum möter Peter Strömberg,  som nyligen tagit nästa steg i sin professionella utveckling genom att bli IPMA certifierad på Nivå B – Senior Projektledare. Han delar här med sig av sina insikter, lärdomar och reflektioner från certifieringsresan – en process som inte bara har stärkt honom som projektledare, utan också som ledare i stort.

Efter månader av dokumentation, reflektion, rapportskrivning och intervju kom beskedet: Jag är nu IPMA Level B – Certified Senior Project Manager!

Det känns både overkligt och väldigt roligt. Processen har verkligen tvingat mig att stanna upp och analysera hur jag leder projekt – inte bara vad jag gör. Under arbetet fick jag återbesöka flera gamla projekt jag lett tidigare, och det slog mig hur mycket av resultaten i dem som egentligen inte handlade om teknik eller metod, utan om struktur, kommunikation och förtroende. Processen gav också många nya perspektiv på hur jag leder både projekt och människor, och bekräftade värdet av ett ledarskap som kombinerar tydlighet med tillit.

Stort tack till mina assessorer Marcus Jacobson och Camilla Åkesson för konstruktiv feedback, och till Svenskt Projektforum för en seriös och lärorik process. Och stort tack till Fredrik von Homeyer och Marina Gasparius, som varit mina referenser och diskussionspartners. Det känns fint att nu ha båda certifieringarna på plats – IPMA-B inom projektledning och Prosci® inom förändringsledning – två pusselbitar som tillsammans stärker helheten.

Vi på Svenskt Projektforum vill gratulera Peter Strömberg till en lyckad IPMA certifiering och önska stort lycka till i det fortsatta arbetet med att utveckla projekt och ledarskap.

by Andréa Björklund

”The only constant is change”

I alla verksamheter arbetar vi med förändring – förändring som utveckling för bättre tjänster och produker och förändring som i storlek eller fokus eller omfång. Utmaningen när vi arbetar med ständiga förändringar är hur vi kan kalibrera oss i verksamheten så att vi drar mot samma mål. När det funkar dåligt blir vi frustrerade, upplever otydlighet i ansvar, riktning, prioriteringar, och den önskade förändringen tar lång tid, kostar blod, svett och tårar, eller misslyckas ibland helt.

Så vad krävs för att det ska fungera bra?

Det finns flera olika aspekter som är viktiga men en central aspekt för att lyckas med förändring är transparens. Det krävs för att rikta oss mot det gemensamma målet, skapa  trygghet för att bidra med innovation och förbättringsförslag och också för att kunna mäta och bibehålla uppnådda mål och effekter.

För detta krävs en organisation där alla upplever Öppenhet, Tydliga mål och kontinuerlig uppföljning. En ständigt lika aktuell metod för att uppnå detta är att låna en av Toyotas lean-metoder - implementera en ”Obeya” för verksamheten. Obeya betyder ”Stort rum” och går ut på att fånga en hel verksamhets riktning och progress mot målet.

The Obeya Association har publicerat många bra artiklar om Obeya metoden, så som A specific Obeya for agile Product Development - Obeya Association om att skapa visuella metoder för agil produkt utveckling.

Ser fram emot en fortsatt diskussion om hur Obeya och andra metoder för visualisering hjälper oss att lyckas med förändring och hålla gemensamt fokus på målen vi strävar mot.

Författare Karolina Wikander oktober 2025

Källa: https://obeya-association.com/about-obeya/what-is-an-obeya/

by Andréa Björklund

AI och dess fördelar i projektledning

Artificiell intelligens (AI) kan revolutionera projektledning genom att automatisera uppgifter, förbättra beslutsfattande och optimera resurser. Som projektledare i en snabbt föränderlig värld är det viktigt att förstå hur AI kan stärka dina projekt och hjälpa dig att ligga steget före. Här utforskar Projektledarpodden fördelarna med AI baserat på aktuell forskning och praktiska strategier och hur det kan integreras för att skapa mer effektiva och framgångsrika projekt.

Fördelarna med AI i projektledning

AI erbjuder en rad fördelar som kan transformera hur projekt hanteras, från dagliga rutiner till strategiska beslut. Här är några nyckelfördelar:

1. Automatisering av rutinuppgifter
   AI kan ta över tidskrävande administrativa uppgifter som schemaläggning, rapportgenerering och resursallokering. Detta frigör tid för dig som projektledare att fokusera på strategiskt och kreativt arbete, minskar mänskliga fel och ökar effektiviteten. Enligt studier kan AI automatisera repetitiva processer som projektuppföljning och estimeringar, vilket stöds av projektledares positiva inställning till sådana tillämpningar.
2. Förbättrad beslutsfattning och prediktiv analys
   Genom AI-drivna verktyg kan historiska data analyseras för att identifiera trender, förutse projektutfall och hantera risker proaktivt. Detta leder till mer precisa prognoser för tid och budget, bättre riskhantering och datadrivna beslut. AI kan även generera insikter från tidigare projekt för att underlätta beslutsprocesser, utan att ersätta mänskligt omdöme.
3. Optimering av resursallokering
   AI matchar projektbehov med teammedlemmars kompetenser, optimerar arbetsbelastning och förebygger överbelastning. Resultatet är förbättrad produktivitet, minskad risk för förseningar och effektivare resursanvändning över flera projekt.
4. Förbättrad kommunikation och samarbete
   AI-drivna verktyg som chatbots och virtuella assistenter hanterar vanliga frågor, genererar mötessammanfattningar och föreslår uppdateringar. Detta minskar missförstånd, förbättrar teamkoordinering och effektiviserar informationsdelning.
5. Kontinuerlig inlärning och förbättring
   AI analyserar avslutade projekt för att identifiera bästa praxis och generera personaliserade rekommendationer. Detta främjar organisatorisk tillväxt, anpassningsförmåga och kontinuerlig förbättring av processer.

Källa: Projektledarpodden

Författare Ulla Frisk oktober 2025

by Andréa Björklund