Det är skillnad på självkänsla & självförtroende
LEDARSKAP: Det är skillnad på självkänsla & självförtroende. Framgångsrika ledare har god självkänsla. Med vad utmärker en person med god självkänsla?
Utmärkande för personer med god självkänsla är att de inte slösar energi på sådant som de ändå inte kan påverka och att de inte tar situationer personligt. Det finns en hälsosam självdistans hos dessa människor. En människa med god självkänsla har tydliga ramar och principer som illustrerar integritet, karaktär och moral. Med en god självkänsla infinner sig inställningen att man klarar de utmaningar man ställs inför och ett mod att uttrycka sina åsikter även om de är avviker. Det betyder också att man vågar be om ursäkt och att erkänna att man inte vet allt.
Genom att studera hur ledare använder patos kan man få en bild av deras självkänsla. En låg självkänsla visar sig ofta som en rädsla för att uttrycka eller tala om känslor. Orsaken är enkel. Självkänslan skildrar hur man värderar sig själv som människa. Självkänslan är varje individs personliga plattform, grunden till vem han eller hon anser sig vara och vad han eller hon tror sig kunna åstadkomma.
En låg självkänsla betyder inte att man är misslyckad eller mindre omtyckt, det är inte heller något som är mer utmärkande för en person som är ny som chef utan att det är personen själv som i så fall värderar sig så. Det heter självkänsla av en anledning. Det är känslan inför sig själv det handlar om. Därför är det endast en enda person som kan
värdera känslan av sig själv. Man bestämmer själv sitt värde, ingen annan.
Det är som den där historien: Tänk dig att du är en 100-kronorssedel. Någon har tappat dig och du ligger smutsig på gatan. Du trampas på och någon tar upp dig och knölar ihop dig till en oansenlig liten boll och stoppar ner dig i fickan. Du tappas igen. Någon hittar den sargade 100-kronorssedeln igen. Efter den bryska behandlingen kvarstår frågan om hur mycket sedeln är värd? Lika mycket som innan: 100 kronor. På samma sätt är det med oss människor: hur vi än blir behandlade är vi människor och har ett egenvärde.
Freddie Larsson, Larsson & co
www.freddielarsson.se
Vi behöver bra förebilder
I Mats Engwalls doktorsavhandling i projektledning från 1995, (KTH) Jakten på det effektiva projektet är det många som söker efter förebilder att inspireras och dra lärdom av. Det kan vara goda exempel på skickligaprojektledare som, trots omgivningens omständigheter och projektets komplexitet, lyckats leda projektet i mål. Det kan också vara goda exempel på projekt som uppfattas som lyckade av de medverkande och omgivande aktörerna.
För att lyfta fram goda exempel på skickligaprojektledare utser Svenska Projekt-Akademien sedan 1995 Årets Projektledare utifrån en bedömning av ledarskapets utförande, resultatet av genomförd verksamhet, projektets omfattning och komplexitet samt nytänkande i projektarbetet. De senaste årens vinnare är: Maria Forss, se artikel i detta nummer (2012), Marie Reinicke, projektledare av World Scout Jamboree (2011),Björn Helander, projektledare för projekt Havsörn (2010) och Kaj Ahlbom, projektledare i delprojektet ”Forsmark - Platsen förslutförvaring av använt kärnbränsle” (2009).Syftet med utmärkelsen Årets Projektledar är att främja utvecklingen och tillämpningen av projektarbetsformen.
För att lyfta fram goda exempel på lyckadebyggprojekt utser en jury sedan 2006 Stora Samhällsbyggarpriset utifrån en helhetsbedömning av process och produktkvalitet. Bedömningskriterier för produktkvalitet är samhällsnytta, arkitektur, teknik och hållbarhet medan bedömningskriterier för processen är samverkan, förnyelse och effektivitet. De senaste årens vinnare är: Messingehuset i Upplands Väsby (2012),Citytunneln i Malmö (2011), bostadsprojektet Limnologen i Växjö (2010) och Hus Vänern (2009). Syftet med utmärkelsen Stora Samhällsbyggarpriset är att breddasynen från att bara bygga, till att leda projekt som skapar samhälleliga värden.
Förebilder är bra. De kan visa på sådant som fungerar och sådant som inte fungerar och på så sätt bidra till utvecklingen av individers förmåga att leda projekt och förutsättningarna att genomföra lyckade projekt. Förebilder är speciellt bra när de ligger nära den aktuella situationen. Eftersom projekt är olika behöver sätten att leda dem också vara olika. Ett skickligt projektledarskap förutsätter alltså en situationsanpassning vilket betyder att man inte rakt av kan imitera en skicklig projektledare, utan man behöver kunna översätta lärdomen till en tillämpning i den egna situationen.
En slutsats av detta är att den tillämpbara lärdomen ibland finns närmare än man tror. Istället för att söka lyckan lång borta i andra branscher i jakten på det effektiva projektet, kan det vara läge att stanna upp en stund och fråga kollegan: Hur gjorde du?
Träffa projektledare i Västsverige
Nästa träff för Nätverk Väst är 12 april då Prince2 kommer diskuteras.
I sommar ordnar man också en träff 5 juni i Göteborg.
Nätverk Väst är ett nätverk för projektledare som verkar i västra Sverige och är ett samarbete mellan Svenskt Projektforum och Västsvenska handelskammaren. Bli medlem och träffa andra projektledare i västra Sverige.
Mer om Nätverk Västs frukostmöte 12 april
Mer om Nätverk Västs frukostmöte 5 juni
Indexera dina projekt
Bo Tonnquist, berättar om hur man kan bedöma en organisations eller företags projektförmåga via Svenskt Projektindex.
En heldag på Projektverktygsdagen
Grattis till vinsten!
Fredagen 15 januari, lottade vi ut två heldagar på projektverktygsdagen, 29 maj 2013, och ett bokpaket.
De lyckliga vinnarna blev:
Stefan Danielsson, Polisen - Heldag på projektverktygsdagen
Inger Wilén, Edient - Heldag på projektverktygsdagen
Stefan Danielsson, Polisen - Exklusivt bokpaket
Använd projektbudgeten för att skapa ett bättre projektteam
Freddie Larsson:
Projektformen är världens vanligaste arbetsform vid förändring och ”boxade” leveranser. När det krävs extra fokus, noggrannhet och när riskerna är höga är projektformen den härskande arbetsmetoden. Trots vår förkärlek till projektformen och höga kompetens misslyckas förvånansvärt många projekt. Själv lever jag i IT-branschen och inom IT är vi kända för att misslyckas med våra projekt. Det finns siffror på att upp till 80 % av IT-projekten misslyckas på det ena eller andra sättet.
För att öka förståelsen i ett projekt bör man låta projektdeltagarna vara med tidigt i budgetprocessen. Projektbudgeten är ett av de viktigare verktygen i ett framgångsrikt projekt, menar Freddie Larsson på Olingo.
Använd projektbudgeten som ett verktyg
Vad krävs för att lyckas med projekt är den ständigt återkommande frågan? Och det finns hyllmeter skrivet om just detta. För det mesta brukar svaret låta något i stil med: Tydliga ramar och ett tydligt mål. Effekt och projektmål måste vara SMARTa och väldefinierade. Vi måste ha ledningens och sponsorernas aktiva och synliga stöd. Aktiviteter måste vara konkreta, väl förankrade och prioriterade. Rätt resurser måste allokeras och ägarskapet av dessa måste vara tydliga.
Men, vad många glömmer är projektbudgeten, och då talar jag inte om projektbudgeten som ett ekonomiskt ramverk och de monetära resurserna utan som verktyg för att nå inspiration, samsyn, förståelse och kontroll. Projektbudgeten är ett underskattat och fantastiskt bra verktyg när du vill skapa gemenskap, delaktighet och samsyn. Själva arbetet med att ta fram budgeten, budgetprocessen, är viktigare än själva resultatet.
Budgetprocessen leder till nya erfarenheter.
Under processen samlar man in data och information från olika delar i verksamheten och projektomgivningen. Data som sedan används i projektdiskussioner och beslut. Diskussioner som bör utgå ifrån tidigare genomförda projekt och samlade erfarenheter.
Budgetarbetet skapar gemenskap
På ett eller annat sätt bör så många som möjligt som har ett engagemang i projektet vara med i budgetarbetet. Något som många intressenter och deltagare vill, men sällan får chansen till. Budgetarbetet skapar också en tidig förankring av beslut och mål samt en samsyn på hur projektet är uppbyggt och ska drivas. Att budgetprocessen skapar gemenskap är tämligen logiskt.
Har deltagarna fått vara med att diskutera och komma med idéer på hur projektet ska drivas och hur resurser ska användas, skapas det inte bara en viktig projektvetskap utan även ett personligt ansvar och ett incitament för att uppnå vad som har bestämts. Underskatta därför inte budgetprocessen som ett av de viktigare verktygen i jakten på framgångsrika projekt.
Freddie Larsson, regionchef och författare.
Olingo Consulting AB, konsulttjänster och utbildningar inom ITIL & Service Management
Certifieringsomgång C61 är fullbokad
Certifieringsomgång C61 i Stockholm är fullbokad men intresset är väldigt stort. Så stort att vi med stor sannolikhet kommer öppna en ny omgång. Vill ni IPMA-certifiera er som projektledare så anmäl er så snart ni kan.
Anmäl er till omgång C61 via denna länk.
http://projektforum.se/certifiering/anmal
Nyrevision för framgångsrika projekt
De flesta som går in i ett projekt hoppas ju på att det ska bli framgångsrikt. Men vad menas med det? Oftast tittar man bara på ekonomiska faktorer, men det finns en hel del andra nyttor, som ibland förbises. Mats Jakobsson, auktoriserad revisor på BDO, vill lägga in fler aspekter. Aspekter som borde tas med i varje projektrevision.
Vad räknas som framgång?
Min bedömning är att alla som går in som projektledare i ett projekt gör det med målsättningen att det skall bli ett framgångsrikt projekt. Frågan är då vad är ett framgångsrikt projekt och hur skall detta mätas? Om projektet drivs inom näringslivet så går det ofta att räkna i kronor och ören vad produkten från projektet innebär. Om projektet t.ex. syftar till att ta fram en produkt som skall säljas på marknaden så är den framtida lönsamheten en måttstock för hur framgångsrikt projektet är. Mer vinst för företaget innebär ett större värde. Men innebär det automatiskt att projektet är framgångsrikt?
Svårare att beräkna värdet i offentliga projekt
Inom stat och kommun så är det i många fall inte lika lätt att beräkna värdet på ett projekt. Ofta syftar projekten antingen till att effektivisera verksamheten eller öka samhällsnyttan på något sätt. Beräkningen av värdet av samhällsnyttan bygger ofta på ett antal variabler som kanske kan vara svåra att mäta och där frågan hur variablerna bestäms får stor effekt på den nytta som kan identifieras från ett projekt. Speciellt svårt är detta om det är många personer med kanske
olika förutsättningar vars tid skall beräknas.
I många europeiska länder så har man löst detta vid vägbyggen genom att vägarna får finansieras genom vägtullar. Hur mycket medborgarna är beredda att betala för att nyttja den nya vägen är ett sätt att kontrollera huruvida projektet är lönsamt eller ej. Är ett projekt som innebär att en positiv ekonomisk nytta efter genomförandet av ett projekt alltid ett framgångsrikt projekt?
Projektbudgeten förhindrar framgång
Inom stat, kommun och landstinget stöter jag som revisor på, vad jag brukar benämna som en budgetstyrd organisation. Budgeten är lag och så länge du håller dig inom budgeten så anser organisationen att du har gjort ett bra jobb. Här brukar det ofta förekomma ”oegentligheter” då kreativa medarbetare flyttar kostnader mellan olika projekt.
"Är alla projekt som utförs inom föreskriven budget verkligen framgångsrika projekt?"
Mats Jakobsson
Om ett projekt inte har kvar något av sin budget för det aktuella året så konteras nya kostnader på ett annat projekt där budgeten inte är helt utnyttjad. Detta är också något som är extremt svårt att granska som revisor eftersom revisionen utförs i efterhand och då är det svårt att granska exakt vad olika medarbetare har lagt sin tid på. Underkonsulter däremot kan det gå att spåra om organisationen som granskas har tydliga krav på att projektnummer skall anges på alla fakturor från underkonsulter. Frågan som dock kan ställas huruvida ett projekt som kan utföras inom föreskriven budget verkligen är ett framgångsrikt projekt?
Hallandsåsen som ett framgångsrikt projekt
Hallandsåsen är ett projekt som jag tror att alla känner till. Jag skall börja med att erkänna att jag inte har någon som helst kunskap om projektet Hallandsåsen utöver den information som jag har tagit till mig från media. Vad jag skriver här baseras således inte på någon insikt som jag baserar på kunskap som jag har, men inte resten av svenska folket. Eftersom min kunskap också baseras på media så tror jag också att vi kan vara överens om att den bilden sannolikt också kan vara missvisande.
Alla gånger jag läser en artikel om ett område som jag själv känner att jag är kunnig inom så förvånas jag över hur mycket felaktigheter som jag kan notera i en artikel eller ett reportage. Jag misstänker således att det finns lika mycket felaktigheter i den rapportering som jag får som berör områden där jag själv inte är insatt i ämnet. Med detta sagt så tror jag att vi ändå baserat på media kan vara överens om att projektet Hallandsåsen inte har utvecklats som planerat.
"Hallandsåsen kan trots allt bli ett lyckat projekt"
Mats Jakobsson
Men trots allt som media har rapporterat så fortgår ändå projektet Hallandsåsen. Min tolkning av att det fortsätter är således att det finns någon i beslutande ställning som anser att kvarvarande kostnader för att färdigställa projektet är lägre än värdet av den nytta som en färdigställd tunnel kommer att medföra för användarna. Om vi utgår ifrån att projektet Hallandsåsen kommer att färdigställas kommer vi även för detta projekt kunna ställa oss frågan om projektet är ett framgångsrikt projekt eller ej.
Andra aspekter på framgång
Jag vet inte exakt hur mycket tid användarna av tunneln kommer att spara när den är klar, men om vi räknar på att kostnaden för en bil som körs är 50 kr/mil och lägger till värdet för personen som slipper sitta i bilen och köra. Jag utgår ifrån att tunneln kommer användas i över 100 år och nuvärdesberäknar man alla användares besparingar så misstänker jag att vi kommer att komma upp i en ganska hög summa. Vi kanske även kan lägga till ytterligare nytta om vi börjar titta på miljöaspekterna, trots den miljöförstöring som själva bygget orsakat. Baserat på den information vi har så tror jag att alla kan vara överens om att det har begåtts misstag i projektet Hallandsåsen, men är vi säkra på att projektet därmed också inte kan klassas som ett framgångsrikt projekt när det väl är genomfört?
Syftet med den här texten är inte att ge några svar utan att starta en debatt. Klart är att planering och styrning av ett projekt är viktigt. Samtidigt så innebär planering inte att alla risker och fallgropar i ett projekt går att undvika. Det finns alltid faktorer som kan innebära att den planering som gjorts enligt konstens alla regler ändå inte kan hindra att det dyker upp kostnader som ingen kunde förutspå.
Beslut kommer alltid att fattas på felaktiga grunder. Projekt kommer alltid att överskrida budgetar. Så vi borde ställa oss frågan. Vad är kännetecken för ett framgångsrikt projekt?
Mats Jakobsson, auktoriserad revisor, BDO
www.bdo.se
ISO 21500
Håkan Sjöholm berättar om ISO 21500, den nya standarden för projekt som håller på att implementeras av IPMA i Sverige. Se hans presentationsbilder från ett seminarium som hölls på Svenskt Projektforum 14 februari 2013.