Glad sommar
Vi önskar dig en Glad Midsommar och vill informera om att kansliet håller sommarstängt under vecka 28–31. Kandidater i pågående certifieringsprocess kan dock räkna med fortsatt stöd via mejl.
Vi vill samtidigt rikta ett stort tack till våra certifieringskandidater, samarbetspartners och medlemmar för ert engagemang under året – och önskar er en riktigt härlig sommar!
Projektledning och vikten av ledarskap
Det som framför allt utmärker framgångsrika projekt eller projektledare är i mångt och mycket de mjuka förmågorna – ledarskapsförmågorna.
Vad gör då någon till en bra ledare, någon som får övriga projektdeltagare att inspireras, motiveras, arbeta effektivt och nå eller överträffa uppställda mål? Som vanligt handlar det inte om tur utan om noggranna förberedelser och ett gedigert arbete.
IPMA:s ramverk och standard för projektledning är framtaget utifrån denna premiss och bygger på kunskapsområdena practice, perspective och people, där just people handlar om ledarskap och de mjuka förmågorna. Genom en IPMA certifiering får du ett kvitto på att du besitter en god ledarskapsförmåga. Igen, det handlar inte om tur utan om hårt arbete och en god medvetenhet.
Det finns mycket skrivet om vad ett gott ledarskap och projektledarskap innebär i praktiken och ett bra, summerande exempel på detta hittar du här – Top 10 Project Team Motivation Techniques For Better Performance
Källa: https://thedigitalprojectmanager.com/
Artikel Top 10 team project team motivation techniques for better performance
Kvitto på kompetens
Under våren genomgick drygt 30 medarbetare från konsultföretaget AFRY en utbildning som ledde fram till IPMA-certifiering inom projektledning. Satsningen är resultatet av ett samarbete mellan Lexicon, som ansvarade för den förberedande utbildningen, och Svenskt Projektforum, som genomförde själva certifieringsprocessen. IPMA-certifiering är en internationellt erkänd kompetensstandrad för att validera kompetens inom projekt-, program- och portföljledning.
I samband med denna satsning har vi intervjuat Ulrika Adlerz-Lind, marknadsområdeschef på AFRY, som berättar varför företaget valt att satsa på denna kombination av utbildning och certifiering.
– För mig handlar det om att ge mina medarbetare möjlighet att utvecklas och samtidigt få ett kvitto på deras erfarenheter och kompetenser, säger hon.
Ulrika Adlerz-Lind leder ett 70-tal medarbetare inom marknadsområdet Project Management, som är en del av AFRYs erbjudande inom byggnation. Uppdragen som konsulterna arbetar med är mycket varierade – allt från att stötta bostadsrättsföreningar i deras byggprojekt, till att driva omfattande infrastrukturprojekt eller renovera kommersiella fastigheter och kontor.
– Det som förenar alla våra uppdrag är projektledning. Därför är det viktigt att vi stärker detta som ett strategiskt kunskapsområde, säger hon.
Intresset bland medarbetarna för att gå utbildningen och bli IPMA-certifierade har varit stort. Ett trettiotal personer erbjöds möjligheten, och responsen har varit övervägande positiv – många upplever att utbildningen inte bara utvecklat dem professionellt utan också skapat en starkare gemenskap inom gruppen.
– Fler var intresserade än vad vi hade plats för. Därför planerar vi att fortsätta satsa på utbildning och IPMA certifiering framöver, säger Ulrika Adlerz-Lind.
Varför är IPMA-certifiering och utbildning så värdefull för AFRY?
– Det höjer kvaliteten i vår verksamhet. På sikt stärker det våra projektledares självförtroende, ökar kundnöjdheten och bidrar till ett ökat förtroende för AFRY på marknaden.
Svensk AI-opinion i ett internationellt perspektiv
Hur ser svenskar egentligen på AI – och hur skiljer sig opinionen från resten av Europa och USA?
I takt med att AI blir en allt mer integrerad del av vardag, arbetsliv och samhällsstyrning, ökar behovet av att förstå hur människor uppfattar tekniken. En färsk rapport från Göteborgs universitet visar att svenskar förhåller sig försiktigt nyanserat till AI – men hur står sig denna bild jämfört med opinionen i övriga EU och USA? En internationell jämförelse visar på både gemensamma farhågor och tydliga skillnader i tillit, optimism och förväntningar.
En försiktig men inte rädd svensk opinion
Rapporten Svensk AI-opinion (Weissenbilder, Wessman & Bergström, 2024) visar att cirka hälften av svenskarna ser AI som både positiv och negativ. 63 % är oroade över att AI ska leda till färre jobb totalt i samhället, men bara 7 % tror att deras egna jobb hotas. Förtroendet för AI-utvecklande företag är lågt, och över 80 % vill att AI-utvecklingen regleras genom lagstiftning.
EU: Hoppfullhet med förbehåll
Enligt Eurobarometern (2023) uppger 62 % av EU-medborgarna att de ser AI som positivt för arbetslivet, och 70 % tror tekniken förbättrar produktiviteten. Samtidigt stöder en stor majoritet EU:s nya AI-förordning, AI Act, som trädde i kraft 2024 för att skapa rättsliga ramar kring AI:s användning och risker.
USA: Skepsis och misstro
Enligt en studie från Pew Research Center (2024) ser 56 % av amerikanerna AI som något som gör mer skada än nytta, medan endast 13 % anser att det gör mer gott än ont. Endast 7 % av befolkningen litar på att teknikföretagen hanterar AI på ett ansvarsfullt sätt (The Verge, 2025). Samtidigt visar studier en tydlig optimismklyfta: 56 % av experter tror att AI kommer ha en positiv effekt de kommande 20 åren, men bara 17 % av allmänheten instämmer (Stanford HAI Report, 2024).
Särskilt bland yngre amerikaner och tonåringar finns en stark oro över AI-relaterade risker som desinformation, övervakning och ojämlikhet – 80 % av unga vill att politiker gör mer för att reglera AI (Common Sense Media, 2024).
Likheter och skillnader
Gemensamt för Sverige, EU och USA är en stark vilja att reglera AI och en misstro mot kommersiella intressen som drivande kraft. Samtidigt finns kulturella skillnader:
- I Sverige dominerar försiktig öppenhet, med krav på reglering och transparens.
- I EU finns starkare tillit till institutionell styrning, särskilt efter införandet av AI Act.
- I USA präglas opinionen av djupare polarisering och låg tilltro till såväl företag som stat.
Slutsats
Medan AI-utvecklingen accelererar globalt, formar opinionen i olika länder också hur tekniken kommer att tas emot, regleras och styras. I detta landskap står Sverige ut som ett exempel på balanserad försiktighet: kritisk men inte avvisande, hoppfull men kräver tydliga ramar. I kontrast illustrerar USA en djupare oro och misstro, medan EU försöker positionera sig som globalt regelverksexempel. Hur dessa attityder påverkar framtidens AI kommer att vara avgörande – inte bara för tekniken, utan för samhället i stort.
Weissenbilder, A., Wessman, S. & Bergström, T. (2024). Svensk AI-opinion. Göteborgs universitet. Länk
Förändra strukturerat
Alla har vid det här laget hört sin ledning säga att ”omvärlden förändras i en allt snabbare takt, och vi måste förändras med den”. Men få ledningar ger medarbetarna strukturerad vägledning i hur det ska gå till. Här berättar Camilla Rothschild Hillborg och Johanna Wiking hur de tog fram ett strukturerat arbetssätt för förändringsledning för ICA Gruppen, ett ramverk som nu används brett inom hela koncernen.
Många av oss arbetar i företag som kämpar med förändringar som ett led i ökad digitalisering, agilisering och robotisering. Alternativet är ju att stanna i utvecklingen – och dö. Men tänk om vi sliter och stressar upp oss förgäves? Tänk om vi…
• … bygger system som ska ge oss mer tid över, men som istället leder till att vi får ännu mer att göra?
• … ritar nya processer, som ingen någonsin kommer följa, för ingen har förklarat varför?
• … skapar nya organisationsstrukturer som ska göra oss mer effektiva, men som slutar med att vi fortsätter som vanligt?
Det vore trist. Och ändå är det precis det som oftast händer. Enligt Gartner är det så många som 70 procent av alla IT-implementeringar som inte når önskade effekter. Och orsakerna till det stavas varken system, processer eller organisationsstrukturer. Orsakerna är vi, människorna, som sällan hoppar av glädje inför nya arbetssätt. På ICA Gruppen förstod man tidigt att man behövde ta människoperspektivet på allvar. Koncernen skulle behöva genomgå ett stort och växande antal förändringar för att fortsatt vara starka på marknaden. Att få medarbetarna att förändras var en nyckel. I slutet av 2016 tog ICA:s koncernledning beslut om att starta ett projekt för att höja ICA:s mognad inom förändringsledning. Och det var där vi kom in, Camilla som projektledare och förändringsledare och Johanna som lösningsansvarig. Ett första steg i projektet var att utveckla en egen förändringsledningsmodell.
En enkel och koncerngemensam förändringsledningsmodell
Ett av ICA:s ledord är enkelhet och det tog vi fasta på. Det var viktigt att modellen skulle ge beställare, styrgrupper, projektledare och chefer ett enkelt och tydligt stöd i förändringsarbetet. Efter cirka två år i drift har flera hundra anställda utbildats i modellen och i ICA:s filosofi inom förändringsledning. Modellen används nu brett, i allt från små förändringar till större transformationer med påverkan på tusentals medarbetare.
• Modellen består av fyra faser med ett stort antal mallar och verktyg för varje fas.
• Modellen är synkad med ICA:s projektmodell och förvaltas och ägs av ICA:s Transformation Office.
• Ett flertal utbildningar finns för medarbetare och ledare, den senare med fokus på vad det innebär att leda i förändring.
• Ett nätverk för förändringsledare har skapats för att främja vidareutveckling, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Read more
Multitasking dödar effektiviteten
Svarar du på e-post när du pratar i
telefon? Låtsas du anteckna på möten fast du egentligen surfar? Äter du lunch
vid skrivbordet? Många känner sig effektiva när de gör flera saker samtidigt.
Men forskning visar att det ökar stressen och kan minska produktiviteten.
Förklaringen är att hjärnan inte kan göra flera saker samtidigt. I stället
växlar den snabbt mellan olika uppgifter, och det tar tid och energi. Det finns
en hel del forskning som visar på de negativa konsekvenserna av multitasking.
En studie av Cliff Nass vid Stanford University visar att multitaskare
generellt är sämre på att utföra flera saker samtidigt än de som vanligtvis gör
en sak i taget. Man blir alltså inte bättre genom att öva mycket på multitasking
– man blir sämre! Andra konsekvenser är att kvalitén på det som du gör
försämras, sannolikheten för att du gör misstag ökar, du förbrukar mer energi
och det tar även betydligt längre tid att faktiskt slutföra uppgiften.
– Enkla saker som att stryka och prata i telefon samtidigt brukar gå bra, därför tror vi att vi kan multitaska även på jobbet. Men där använder vi ofta samma del av hjärnan, så uppgifterna konkurrerar om kapaciteten, säger Alexander Rozental, legitimerad psykolog på Psykologifabriken. Men är det ändå inte så att vissa är bättre på multitasking än andra? Jo, visst kan förmågan vara mer utvecklad hos vissa, till exempel som hos piloter eller simultantolkar. Även om du nu skulle tillhöra den promillen i befolkningen, som har något större förmåga att lyckas med multitasking, så klarar du det bara under en begränsad, kortare tid. – Hjärnan tröttas ut av att hoppa mellan olika stimuli. Det går alltså att köra slut på energiförrådet bara av att ständigt behöva skifta mellan att koncentrera på en uppgift och svara på meddelanden och telefonsamtal, säger Alexander Rozental. Den största anledningen till att sluta med multitasking handlar dock inte om effektivitet, utan att det faktiskt kan få oss att må sämre. Forskare på University of London genomförde en studie på 1100 medarbetare och kom fram till att vi blir mindre smarta när vi multistaskar, det vill säga att vi minskar den mentala förmågan avsevärt, så pass mycket att det jämställs med samma påverkan som att vi hade haft en sömnlös natt eller rökt marijuana. Även din emotionella kompetens, EQ, sänks vid multitasking. Det är alltså svårare att känna av din omgivnings mående om du konstant engagerar dig i flera saker samtidigt.
Så strukturerar du din dag:
• Gör en sak i taget! Multitaska ej!
• Ha en uppgiftslista, inte flera!
• Du styr. Stäng av pushnotiser på mobil och dator!
• Var tydlig mot din omgivning om du
är tillgänglig för frågor eller upptagen! Här kan du ta hjälp av tekniken till exempel
den digitala kalendern eller Skype.
• Läs mejl på bestämda tider. Om du
börjar med att läsa mejl på morgonen är risken stor att du fastnar i att hantera
mejl.
• Inled din dag med dina planerade
uppgifter (din uppgiftslista).
• Prioritera dina uppgifter efter
viktighetsgrad och hur brådskande de är.
• Planera dina dagar utifrån hur din
hjärna fungerar. Till exempel om vi har som störst energi på morgonen, vilken typ
av uppgifter ska du ta tag i utifrån den vetskapen och vilken typ av uppgifter
lämpar sig bättre på eftermiddagen när du har lägre energinivå?
• Lär dig dina verktyg.
• Gå undan när du behöver sitta
fokuserat och koncentrera dig.
• Var tidspessimist när du bokar in
aktiviteter i kalendern (se till att du har luft emellan aktiviteter).
• Ta en kortare paus mellan uppgifter
(cirka en gång i timmen).
• Rörelse ger dig energi! Ta en promenad på lunchen. Har du inte den möjligheten, se till att växla mellan sittande och stående position om du har höj- och sänkbart bord.
• Avsluta dagen med att strukturera
upp din morgondag.
KÄLLOR: effektiv.nu, metrojobb.se, Alexander Rozental,Psykologifabriken, Peter Bregman, Harvard Business review.
Slussa rätt - hur man driver ett stort projekt
Slussen i Stockholm har varit i bruk i 80 år och behöver göras om från grunden.
Stockholms Stad bygger därför om Slussen och minskar därmed risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen samt säkrar vattentillgången för de människor som får sitt dricksvatten från Mälaren. Framtidens Slussen kommer att bli en knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik. Men det är en lång resa dit och under byggtiden påverkas bland annat kollektivtrafiken.
Eftersom trafikförvaltningen på Stockholms Läns Landsting ansvarar för kollektivtrafiken finns ett program för de delarna. I programmet ingår fyra huvudprojekt:
• Projekt Slussen
• Projekt upprustning av Söderströmsbron
• Projekt Saltsjöbanans upprustning
• Projekt Tvärbanans förlängning till Sickla
Projekten har i sin tur ett antal delprojekt och omfattar 300 konsultkontrakt och 4 miljarder kronor. Programmet påbörjades 2012. 2025/26 ska det vara klart.
Programorganisation
Lars Devero är programledare på Landstingets trafikförvaltning, till sin hjälp har han en biträdande programledare och en stab med ansvariga för ekonomi, administration, kommunikation och kvalitet. Programmet lyder under en programdirektör, här kallad sponsor, som till sin hjälp har en styrgrupp.
Uppdraget går ut på att samordna och hantera trafikförvaltningens krav och behov vad gäller Slussen,
men också att bevaka de frågor som rör hur befintliga och framtida anläggningar påverkas under byggtiden
och i framtiden, samt att säkerställa att kollektivtrafiken fungerar under hela byggtiden. Det senare är en stor utmaning.
Saltsjöbanan, lokalbanan som haft slutstation Slussen, kan under byggtiden inte gå in till Slussen och tågen ersätts med bussar sista biten. Innerstadsbussarna flyttas från Katarinavägen till Södermalmstorg och Nacka- och Värmdöbussarna får en tillfällig bussterminal från våren 2018 då den nuvarande bussterminalen behöver rivas för att göra plats åt en ny huvudbro. Efter cirka fem år flyttas bussarna till en ny bussterminal och vänthall i Katarinaberget och Saltsjöbanan läggs tillbaka till Slussen.
Den nya bussterminalen i Katarinaberget är ett samfinansierat projekt mellan Landstinget och Stockholms stad,
där staden är byggherre.
Nytta för resenärerna
Hela Slussenprojektet har fått utstå en hel del kritik, men Lars Devero ser också de positiva delarna:
– Nackaborna har och kommer att ha det ganska besvärligt under själva byggtiden, men i slutändan är det de
som är de stora vinnarna. De får betydligt bättre bussfunktioner, bättre turtäthet för Saltsjöbanan, en ny tunnelbanelinje och Tvärbanan till Sickla.
– Vi vill inte göra för stora omläggningar av trafiken, eftersom det ofta skapar irritation hos resenärerna om bussen byter färdväg, säger Lars Devero. I det här projektet har vi varit tvungna att lägga om väldigt många busslinjer, till exempel alla som trafikerade Katarinavägen, som nu får gå andra vägar. Men de förändringarna försöker vi göra så sällan som möjligt.
Den här typen av omläggningar är inte lätta. Kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken är prioriterade, biltrafiken
har fått stå tillbaka mycket i det här projektet, men samtidigt måste ambulans, polis och brandkåren kunna komma fram.
Samarbete mellan projekten
De fyra olika huvudprojekten är egentligen inte beroende av varann, de har sina egna deadlines och ska uppfylla sina egna mål. Därför finns inget direkt behov av samarbete mellan projekten. Däremot kan det finnas synergieffekter inom de interna processerna så att alla arbetar på samma sätt. Lars Devero följer upp alla fyra projekten separat och kontinuerligt. Till det har de gemensamma möten med alla projektledare för att leta synergieffekter. Projekten befinner sig på olika punkter i sina livscykler, så synergierna eller samarbetsvinsterna mellan projekten är inte så stora.
– Det program jag ansvarar för är inte ett traditionellt program där en samling projekt tillsammans bidrar till att programmet uppfyller ett mål, säger Lars Devero.
Det är en intressant utmaning att försöka hålla ihop ett team som sitter på flera olika platser och dessutom har kontakter med flera olika intressenter såsom bussoperatörer, kommuner och inte minst Stockholms Stad.
Lars Devero menar att samspelet mellan Stockholms stad och trafikförvaltningen har fungerat mycket väl. Trots att det är politiskt styrda parter, mycket pengar inblandade och olika ansvar.
– Jag tycker att de är väldigt lyhörda för våra åsikter, säger han. Ofta handlar det om hur man kommunicerar sitt budskap. Minsta lilla hål vi gräver i en gata kan få stora konsekvenser för kollektivtrafiken på flera ställen i stan.
Projektkvalitet
En särskild del inom staben ansvarar för projektkvaliteten. De gör internrevisioner och ser till att vi säkerställer att projektmetodiken följs inom de olika delarna i projekten. Programmet följer en egen projektmetodik som bygger på XLPM, men är utvecklad och anpassad.
– Tidigare hade vi inte en gemensam metodik, men sedan 2012 så använder vi denna metod, säger Lars Devero. Så det här har varit en resa för oss internt, som vi nu kan se har gjort stora framsteg och ger ett mycket gott resultat. Framför allt kan vi se att vi har en ännu bättre styrning, tydlighet och översikt nu. Exempelvis har den ekonomiska uppföljningen blivit mycket mer avancerad.
En fråga är hur man kan hålla ett så långt projekt vid liv och säkerställa att det fungerar hela vägen?
– Vi har lagt upp en strategi just för att säkerställa att det fungerar under lång tid, berättar Lars Devero. Vi har mer fast anställd personal. När vi tar in konsulter försöker vi i den mån det går att ta in de som har intresse och erfarenhet av att arbeta långsiktigt.
En stor utmaning
En annan fråga är hur man kan ta på sig ett sådant här jätteprojekt med alla de utmaningar som det innebär?
– Ja, det kan verka vara ett litet självmordsuppdrag, erkänner Lars Devero. Men utmaningen ligger i att strukturera, förbättra och få ordning och reda.
– Att arbeta för samhället har gjort att jag har fått göra en personlig resa. Att påverka och hjälpa människor i sin vardag betyder något på djupet. Det finns en stor tillfredsställelse i att vara med och göra om Söderströmsbron där 330 000 människor färdas varje dag. Mitt arbete kommer att göra skillnad och stor nytta.
– Inom trafikförvaltningen finns det otroligt många intressanta, spännande och komplexa projekt. Det här är bara ett av dem, men det utmanar och utvecklar mitt ledarskap. Som projektmänniska är det här en av de mest intressanta arbetsplatser man kan jobba på, avslutar Lars Devero.
Projektvärlden nr 4 2017
Nu har Projektvärlden nr 4 nått alla Svenskt Projektforums medlemmar. I detta nummer är temat innovation. Är du också intresserad av att bli medlem? Som medlem får du bland annat tidningen Projektvärlden samt möjlighet att gå på nätverksträffar. Läs mer på: https://projektforum.se/medlemskap/bli-medlem/
Projektformen bäst för innovationer
Märtha Rehnberg kommer till Projektforum den 1 december för att tala om innovationer och hur man skapar de bästa förutsättningarna för att de ska kunna bli värdeskapande och framgångsrika.
Märtha Rehnberg arbetar med ”Disruptive Technology”, vilket närmast kan beskrivas som radikala innovationer, det vill säga omstörtande teknikkliv som förändrar en marknad eller bransch. Det klassiska exemplet är Kodak, som efter 100 år som marknadsledare i princip försvann, eftersom marknaden ändrade karaktär totalt. Det digitala fotot hade slagit igenom, Kodak hängde inte med.
– Det handlade inte om Kodak egentligen, utan om teknologin bakom, som är spännande att titta på, säger Märtha Rehnberg. Hade vi inte haft den nya teknologin med digitalt foto så skulle vi inte haft självkörande bilar idag. Digitala bilder är i dag en del av tekniken i AI (Artificiell Intelligens) och AR (Augmented Reality).
Om Kodak hade anlitat dig före 2012, vad hade du frågat dem?
– Det är den frågan som alla bör ställa sig är ”Vilken marknad är ni på, egentligen?” Kodak trodde kanske att de var i marknaden för film och kameror och hade byggt upp ett väl fungerande distributionsnät över hela världen. Men de insåg inte att de var i en annan marknad. Deras kunder fanns i bild- och upplevelsemarknaden. De ville ha gratis bilder som de kunde dela med sig var de än var, men hur de skapas är långt ifrån det som Kodaks imperium byggde på.
Vad drivs du av?
– Jag arbetar med teknologisk intuition. Med det menar jag att vi är alla i en tid där vi bör vara intresserade av den nya teknologin. Att sprida intresset för teknologi, gärna till dem som inte har en teknologibakgrund tar en stor del av min tid, antingen som inspiratör, föreläsare, utbildare eller trusted advisor. Jag vill visa på möjligheterna med ny teknik och innovationer.
Och hur menar du att ”disruptive technology” kan hjälpa?
– Disrupt, att störa någonting, riva upp eller bryta upp är livsviktigt om man vill överleva eller om man vill åstadkomma något större än det man gör idag. Det är klart att det kan förändra tillvaron radikalt, men vår filosofi är att det är ett verktyg för att skapa ett mervärde.
– Det besvärligaste frågan som jag brukar ställa till företag är ”Vad händer om er produkt blir gratis?”. Försök leka med tanken, något som är gratis kan man ju inte tjäna pengar på? Men det intressanta är vad som kommer sedan och det är där möjligheterna finns. Man måste våga att utmana sin affärsidé. Disruption handlar egentligen bara om problemlösning. Den som löser problemet bäst vinner.
Var finns morgondagens innovationer?
– Det vet vi så klart inte, men en helt revolutionerande teknik är 3D-printing. Där kan du tillverka en avancerad produkt i ett enda exemplar till en kund, till en mycket låg kostnad. Sedan kan du göra det om igen och igen, var som helst i världen hela tiden. Det är något helt nytt som skapar perspektiv. En annan är AI, en teknologi som i ökande grad finns överallt, i alla branscher och marknader. Den som jobbar med AI kan se möjligheterna med sina kunskaper och produkter i en bransch som tidigare aldrig trodde det var möjligt. Att konstruera och producera en produkt, till exempel en bil med hjälp av AI görs redan. Och det finns AI-teknik som hjälper exempelvis medicinsektorn. Inom medicin är naturligtvis läkaren viktig även i framtiden, men minst lika viktigt är det att känna till alla tusentals, eller miljontals data som finns om sjukdomar, diagnoser och patienter. Det kan en dator lätt ha i minnet, men inte den klipskaste doktorn.
– Läkarvetenskapen ser numera AI som en vän, som kan befria läkarna från en stor del av de rutinartade arbetsuppgifterna och stötta dem i sitt arbete. Det bör ge mer tid till att forska och upptäcka nya mediciner eller behandlingsmetoder, i stället. Specialistkunskaperna behövs fortfarande, men med stöd av AI kan de bli mycket mer effektiva och även ställa bättre diagnoser.
– Om man matar in alla symptom och data från en patient, så kan datorn ge dig ett antal diagnoser med olika sannolikheter. En läkare måste så klart bedöma dessa, men utan datorn hade allt hängt på hans eller hennes erfarenheter, kunskaper och bedömningsförmåga. I somras gjorde IBM Watson Health en databaserad diagnos för en behandlingsplan för hjärncancer på tio minuter istället för 160 timmar, där flera läkare vanligtvis är inblandade.
Var hittar man de områden som har störst potential i framtiden?
– De finns inom det som vi kallar exponentiella tekniker. Det är datadrivna tekniker, som följer Moores lag (lite slarvigt uttryckt att processorkraften fördubblas vart annat år) och som hanterar data, exempelvis AI. Den gemensamma nämnaren är digitalisering. Om det man gör inte går att digitalisera så har det inte denna potential.
Kan inte tekniken utgöra ett hot eller hinder?
– Risken finns att du utvecklar något teknologiskt för teknologins skull. Det måste finnas ett problem som man ska lösa. Därför ska man öppna området där teknologi utvecklas för dem som inte är ingenjörer, till människor som kan dra nytta av teknologin. Ett exempel på 3D-printing som är spännande är när man bygger hus med den tekniken.
Att bygga hus ger vanligtvis enormt mycket spill, är oerhört resurs- och personalkrävande, tidskrävande och dyrt. Det omgärdas av många leverantörer, mycket planering och komplexa processer. Med 3D-printing kan många av dessa delar underlättas och kostnaderna rasar. I Ryssland byggde man nyligen ett hus för 1 000 dollar med 3D-teknik. Det börjar nästan konkurrera med ett tält, vilket kan ge idéer när det gäller flyktingproblem, naturkatastrofer och annat.
Något annat man ska se upp med?
– Ett annat problem är när vi ser på problem med gamla glasögon. Vi är på många sätt partiska och påverkade av vårt arv. Vi ser lösningen med gamla metoder eller så tror vi att produkterna ska se ut som de alltid har gjort. Det kan bli riktigt spännande om tekniken kan hjälpa oss att se ett hus som någonstans att bo, inte som en fyrkantig låda.
Och när är disruptiv teknik som bäst?
– Det bästa exemplet på disruptiv teknisk innovation är nog Internet. Internet har slagit undan benen på allt gammalt tänkande och problemlösning. Det är en enorm informationsbank, där du kan sprida dina tankar eller filmer, du kan skicka ett mejl som inte kostar någonting. Till exempel kan du skicka den där 3D-ritningen till ett hus till en människa eller till 3,5 miljarder människor i världen som har internet. Priset är densamma, den marginella kostnaden är noll. För 23 år sedan fanns det ingen du kunde skicka den till, eftersom det inte fanns ett utbyggt internet. Om fyra år är det dubbelt så många användare, ofattbara 7 miljarder.
Vad tror du att projekt som organisationsform kommer att ha för betydelse i framtiden?
– Projekt kommer att ha en stor betydelse i framtiden. Det är ju viktigt att kunna testa av vad man gör väldigt snabbt. Och för det krävs en lättrörlig och anpassningsbar organisationsform. Den linjära organisationsformen måste också finnas kvar. Det är en effektiv form för att ta hand om och förvalta det företagen gör bra idag. Hela vår struktur är uppbyggd kring detta. Men ett innovativt projekt, ett disruptivt projekt skulle störa denna form så mycket att det inte finns plats för det; det skulle påverka organisationens immunförsvar. Därför är det viktigt att både försvara projekt som form och hålla den utanför organisationen.
Och hur kommer projektledarens roll att se ut i denna nya värld?
– Projektledarens roll är mycket viktig. De behöver ha god överblick. Att kunna se var innovationen kan få bäst möjligheter att skapa mervärde. En projektledare måste vara nyfiken och drivas av en slags idealism. Idealism är bra av den anledningen att man är driven av att lösa problem i första hand och inte att tjäna pengar. Hittar man rätt kommer pengarna in som följd.
Och vilket stöd ska projektet ha?
– Projektet måste ha mandat från projektägaren och linjen att få utveckla sitt projekt på det sätt som de tror att det gynnas bäst. Det måste vara en tillåtande miljö, så att man kan hitta nya kollegor utanför organisationen, i andra branscher eller på andra marknader, som kan realisera innovationen. De stora möjligheterna finns antagligen inte i den egna organisationen. Dina riktiga kollegor finns utanför.
Fem tips för att åstadkomma framtidens innovationer
1. Lek!
2. Omvandla lek till KPI:er (Key Performance Indicator)
3. Använd 90% av din tid att förstå det riktiga problemet
4. Älska teknologin
5. Tänk exponentiellt!
Träffa Märtha på Projektforum den 1 december. Mer info och anmälan här.