Projekttrender
Osmotisk kommunikation
Osmotisk kommunikation betyder att vi genom tillgång till information samt vilja och förmåga att ge information också skapar ett effektivt sätt att arbeta, kommunicera och lösa problem. Det kan handla om teknik, men också hur projekt leds, hur vi arbetar, vilken inställning vi har till att hjälpa till och ta del av information som gör att vi kan nå nya höjder.
Ny teknik kan bidra till en kultur av transparens och tillit. Informationsdelning och feedback i realtid, tidigare bara existerande i den fysiska världen, blir helt plötsligt möjligt. Tänk dig att du jobbar i ett öppet kontorslandskap och råkar höra hur några diskuterar ett problem. Du inser att du kan hjälpa till, och som människa ligger det i din natur att vilja hjälpa till och dela med dig, så du gör det genom att ge feedback. Tekniken gör det idag möjligt att observera situationer och delta i konversationer som äger rum i den virtuella världen. Verktyg som tillämpar dessa nya tekniker inom projektledning finns, vilket skapar effektiva sätt att samarbeta, kommunicera och lösa problem.
Hjärnforskning påverkar projektarbetet
Pontus Wasling, hjärnforskare och läkare, har skrivit boken Minnet, fram och tillbaka som är en sammanställning av den senaste hjärnforskningen. Wasling skriver i boken att ”hjärnan är en framåtblickande beslutsfattare och föreställningar baserade på minnen är helt avgörande för att kunna ta bra beslut”.
Katarina Gospic, som medverkar på Projektverktygsdagen, har i sin bok Den sociala hjärnan beskrivit hur Hjärnan definierar vårt jag och vår självbild. Hon menar att vi måste förstå hur hjärnan fungerar för att våra sociala relationer ska fungera och får vår hälsa, vårt välmående och prestation.
En av de intressantare forskarna inom området är psykologen Daniel Kahneman, som för tio år sedan
belönades med Nobelpriset i ekonomi. Hans arbeten om beslutsfattande och riskbedömning bygger till stora
delar på banbrytande evolutionsbiologi som, i motsats till vad Milton Friedman och hans gelikar länge predikat, visar att nutidens marknadsaktörer ingalunda är så särdeles rationella.
Kahneman skriver i sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” att människans intellekt är utmärkt väl anpassat för ett fjärran apstadium, dock mer sällan för det moderna livets alla valsituationer. Vi begår hela tiden misstag, och är ofta mycket lättlurade. Inte minst bedömningar i hastigt mod, sådana som brukar ges beteckningen intuition, visar sig inte sällan leda fel.
Projektkontor är hett
Ända sedan slutet av 1990-talet har portföljstyrning och projektkontor (PMO – Project Management Office) varit heta ämnen på internationella projektkonferenser. Men i Sverige har det gått långsammare. Projektkontor har startats och lagts ner och haft svårt att bevisa sina värden för företagsledningarna, som i sin tur inte på allvar efterfrågat beslutsunderlag för att aktiv kunna styra sin projektportfölj. Strategisk optimering av projektportföljen över hela koncernen har i många organisationer allt för länge lyst med sin frånvaro. Men under 2013 har något hänt.
Fler och fler toppchefer inser att det finns mycket pengar att spara på att köra ett mindre antal projekt parallellt och då verkligen köra organisationens absolut viktigaste projekt. Bara då kan de nyckelpersoner som alltid blir flaskhalsar producera tillräckligt mycket för att skapa högt leveranstryck i organisationen.
Fler och fler ser nu att projektkontoret är bra för samspelet mellan linje och projekt. Projekten kan inte leva sitt eget liv utan är till för linjen samtidigt som projekten kan påverka förändringar i linjen. Projektkontoret kan spela en viktig roll när det gäller behov av ordning och reda inom flera projekt, som till exempel struktur och gemensamma arbetssätt. Kontoren är också viktiga för information och kommunikation om och runt projekt.