IPMA Online certifiering - vill du veta mer?
IPMA certifiering för projekt-, program eller portföljledare. Med ett internationellt certifikat får du bevis på att du har de kompetenser och kunskaper som kan behövas för ditt nästa jobb. IPMA Certifiering utförs helt online.
Det blir allt vanligare med krav på certifikat vid upphandlingar och rekryteringar.
Fördelar med certifikat:
- lättare att få nytt jobb
- är en kvalitetssäkring
- till nytta om man vill bli coach/ mentor
- ökat arvode
- kompetensutveckling
Certifiering är ingen utbildning utan ett kvitto på kompetens, en mätning av framgång. En IPMA Certifiering omfattar metodkunskap, erfarenhet och beteende. Kompetens mäts inom områdena ”Perspective”, ”People” och ”Practice”.
Delta i ett live-webinarier och lär hur certifieringen går till! Boka plats genom att klicka på datum nedan:
[events_list_grouped mode="monthly" limit="0" AND category="748"]
Webinarieledare: Pia Lundgren
Projektakademiens Uppsatspris 2020
Vi vill gratulera Sara Lundgren och Tove Lundqvist, två studenter vid LiU:s civilekonomutbildning tog hem förstapriset i Svenska projektakademins uppsatstävling 2020
Uppsatsen - Mystiken kring överlämningen i den agila projektmodellen. Den agila projektmodellen har under de senaste två decennierna vuxit fram som en utmanare till den traditionella vattenfallsmodellen. En av de stora skillnaderna är att i det agila arbetssättet involveras kunden kontinuerligt. Frågan är då vad som händer med överlämningen av den sista versionen av produkten, när utvecklingen är färdig? Detta studeras genom en flerfallstudie inom banksektorn, där storbanker och nischbanker undersöks.
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur överlämningen av de slutliga projektresultaten i agila projekt ser ut på svenska banker. Vidare undersöker studien om överlämningen skiljer sig mellan banker med olika agility mognad samt vilka konsekvenser som kan uppkomma i samband med överlämningen. Studien resulterar i slutsatsen att en överlämning av en slutlig produkt i agila projekt inte genomförs på ett formellt sätt, i synnerhet lämnar aldrig ansvaret för produkten någonsin det team som utvecklat den. Detta leder till en reflektion kring att organisationer behöver anpassa sin agila projektmetodik till sin egen kontext.
Text från Svenska ProjektAkademien.
Projektskolan - del 7
PROJEKTGRUPPEN
Resultatet beror på projektgruppen
Hur projektledaren arbetar med projektgruppen är helt avgörande för projektets slutresultat. Projektgruppen är en tillfälligt sammansatt grupp, som under en intensiv och ofta avgränsad period ska genomföra ett uppdrag. Antingen kan gruppen vara sammansatt för att de ska utveckla eller skapa något nytt som inte finns idag, eller så ska gruppen utföra ett uppdrag där tiden är avgörande. Oavsett vilket är projektgruppen sammansatt för att genomföra uppdraget inom en viss budget och inom en viss tid. Uppdraget är alltid separerat från verksamhetens ordinarie arbete.
Tre grundläggande faktorer påverkar hur bra gruppen lyckas genomföra sitt uppdrag:
• Gruppens sammansättning
• Kompetensen
• Ledarskapet - det gäller att styra utan att detaljstyra
Arbetsro hela vägen
Projektledarens roll är central, vars viktiga uppgift är att skapa arbetsro i projektet. Projektledaren behöver bryta ned beställarens beställning till en klok och tydlig aktivitetsplanering. När projektgruppens kunskap är identifierad kan arbetet med att ta fram aktiviteter starta och projektets mål genomföras.
Se till att skapa arbetsro i projektgruppen med enkla knep:
1. Håll siktet inställt på slutmålet. Se till att din projektgrupp vet varför projektet ska genomföras.
2. Se till att avgränsningar hålls och var mycket noga med att scoopet är fast. Att hålla i scoopet kan vara lättare sagt än gjort. Om projektets innehåll förändras kommer troligen tidplan och budget också att förändras. Lägger man till mer utveckling kommer det troligen att kosta mer och ta längre tid.
3. Kommunicera med hela projektgruppen. Informera om det som är relevant för projektet, informera om styrgruppens beslut och om de strategiska målen. Se till att alla i projektgruppen kommer till tals.
4. Tydlighet i aktiviteter och deadlines. Skapa en enkel aktivitetsplan, där det tydligt framgår när respektive projektmedlem behöver leverera sin del. Det är viktigt att projektgruppen ser helhetsmålet framför sig, och att alla förstår.
Projektgrupp – sammansättning
Projektgruppens sammansättning är viktig. Att projektgruppen fungerar tillsammans är ännu viktigare. Ett väl fungerande team har möjligheten att prestera i princip vad som helst. I rollen som projektledare är det viktigt att lära känna gruppen, dess svagheter och styrkor. Om det är ett större projekt med lång tidsrymd, kan någon form av teambuilding vara en god idé. I mindre projekt kan det räcka att genomföra en workshop kring projektet och dess kommande aktiviteter. I alla projekt är det viktigt att redan från början sätta ramen för hur projektet ska drivas, vilken stämning det ska vara i projektrummet, hur kommunikation ska ske och att se till att projektgruppen känner till de gemensamma målen.
Ge projektgruppen tid och rum
Det är viktigt att projektgruppen känner att de får tid att utföra sitt projektgruppsarbete. Att exempelvis avsätta tid i sin kalender är en förutsättning för att lyckas. Projektmedlemmarna behöver känna skillnad på att arbeta i det vanliga linjearbetet och att arbeta i projektgruppen. Se till att projektgruppen har ett arbetsrum (virtuellt eller fysiskt) där man kan mötas, samlas och arbeta! Många projektdeltagare kommer att arbeta i flera projekt parallellt, se till att säkra projektdeltagarnas tid i just ditt projekt. Som projektledare kommer jag alltid att prioritera mitt projekt före allt annat arbete. För som projektledare finns det bara ett mål – och det är att leverera enligt projektmål.
Jaga bort tidstjuvarna
Identifiera tidstjuvarna i projektet. Ju tidigare, desto bättre. Se till att ha en plan för tidstjuvarna. Detta bör alltid ingå i arbetet med riskanalys. Identifiera de i projektet som inte vill dig eller projektet väl. Det kan ju låta som en lite udda sak att göra. Men, man kan alltid utgå från att det kan finnas någon som inte vill att projektet ska genomföras. Utgå också från att det finns någon som inte vill att just du leder projektet. Ju fler händelser du kan förutse i rollen som projektledare, desto lättare kommer det att bli när du står inför händelsen. Givetvis håller du listan över de identifierade personerna för dig själv – och visar aldrig den för någon.
Interna och externa hot
Notera att det kan finnas både interna och externa hot. Identifiera genom att fråga dig:
• Vem påverkas negativt av kommande förändring – i första led och andra led?
• Finns det en risk att någons arbetssituation förändras till det negativa?
• Vem tjänar på att projektet/projektledaren misslyckas?
Tänk också på att identifiera de som vinner på att projektet lyckas. Alliera dig med de som vinner på att projektet genomförs med ett lyckat resultat. Uppmuntra dem som ställer upp. Du kommer att behöva deras hjälp och stöd under projektet.
Projektgrupp – prioriterad tid
Hur får jag som projektledare mina projektmedarbetare att prioritera mitt projekt? Flera projektledarkollegor jag pratat med ser det som ett problem att projektets utsedda resurser inte prioriteras, eller att själva projektgruppen inte prioriterar projektet. För att en projektgrupp ska lyckas är det extremt viktigt att ha en närvarande projektledare, en projektledare som ger stöttning när det behövs och att kommunikationen fungerar inom gruppen. Som projektledare måste jag kunna läsa av situationer och ha en förmåga att bidra med hjälp även i de situationer där projektmedlemmen inte bett om hjälp. Det är lite som att förutse faran och hindra att ditt barn kommer ramla och slå sig innan det sker. En nyfiken och frågvis projektledare är en bra projektledare med goda förutsättningar att lyckas. Det är viktigt med en tydlig ledning och prioritering av projektet på företaget. I många fall behöver projektmedlemmar utföra projektarbete parallellt med sitt ordinarie linjearbete, vilket kan försvåra projektet. Projektledaren måste se till att projektmedlemmar får tid till sitt arbete. För att nå dit måste projektledaren vara noga med sitt planeringsarbete. Som projektledaren behöver jag också ha en god relation och ett väl fungerande samarbete med personalansvariga chefer.
God planering innebär alltid inga eller få överraskningar!
Projektledare - Styr men detaljstyr inte
Tänk på att styra projektet framåt utan att detaljstyra! Du måste vara tillgänglig för din projektgrupp, svara i telefon, svara på e-post och vara hjälpsam. Genom att avlasta projektgruppen från ovidkommande detaljer så kommer ni att kunna nå resultat.
Text: Johanna Lycken
20 tips för distansmöten
Under Coronakrisen har det digitala mötet blivit en stor del av arbetet när många jobbar och studerar hemifrån. För att få till effektiva distansmöten krävs det ofta planering och rutiner som vi inte är vana vid när alla ses i samma rum. Bra ljud, en tydlig agenda och lite andra principer för distansmöten presenteras här
- Berätta hur man ansluter – om du är ansvarig för mötet, var tydlig med hur man gör rent tekniskt för att vara med på mötet. Lägg gärna till information om ljud och bild och annat som kan vara viktigt att veta.
- Ha en tydlig agenda – precis som vanligt. Vi får ut mer av mötet om agendan är utskickad före mötet, alla kan förbereda sig och vet när olika punkter tas upp.
- Använd headset - Ljudet är avgörande för att digitala möten ska lyckas. Investerar i ett särskilt headset eller använd mobilens headset.
- Använd muteknappen. - Ha alltid mikrofonen avstängd när du inte pratar själv. Det är viktigt att minimera störande ljud. Det går att slå av och på mikrofonen (via symbolen i systemet) eller i tex Zoom och Teams kan du slå av mikrofonen och sedan använda mellanslagstangenten när du vill prata. Nedtryckt = mikrofonen är på. Släpp den = avstängd.
- Höj datorn eller mobilen till ögonnivå – vi blir inte alltid snygga ur grodperspektiv. Ställ datorn eller mobilen på en trave böcker, strykbräda, uppochned vänd papperskorg eller annat som får kameran att hamna i ögonhöjd.
- Ställ ifrån dig mobilen - om du inte vill att de andra ska bli åksjuka. Deltar du i ett digitalt möte över mobilen - ställ den på en fast plats om det går (i ögonhöjd).
- Putsa linsen – grynig bild? Damm och smuts på kameralinsen, det tar du lätt bort med en tex en putsduk för glasögon.
- Det är trevligt att se den som talar - slå på både bild och ljud i början på mötet. Därefter, om ni är många, kan det vara bra att slå av bilden för att spara på kapacitet.
- Solen & ljuset – Testa bilden före ett möte. Om du sätter dig framför ett fönster när solen skiner in, kommer du att bli väldigt mörk i ansiktet när kamerans bländare arbetar för att fönstren inte ska se för ljusa ut. Använd gärna ljuset från fönstren genom att låta fönsterljuset komma från sidan, så blir det ofta en bra bild.
- Avsätt lite extra tid för teknikstrul – 5 min räcker framförallt om det är flera nya användare med. Alla är ännu inte vana vid distansmöten. Den som bjuder in till mötet kan ha en inledning där man guidar kring ”knappar och funktioner”. Och säkerställer att alla hör och hörs.
- Använd kroppsspråket – precis som i ett ”vanligt möte”. Titta in i kameran när du pratar, kombinera med att se reaktioner på deltagarna (det kan vara svårt när många deltar förstås). Vinka när du vill ha ordet, gör tummen upp när du vill understryka din åsikt. Vinka hejdå när mötet är slut.
- Klädkod – du är trots allt på jobbet. Var snyggt klädd (i alla fall upptill) helst enfärgat men gärna en glad färg. Vissa mönster fungerar inte så bra i rörlig bild, finrandiga skjortor och blusar och mönstrade kavajer flimrar i digitala möten.
- Glöm inte pauser vid längre möten – precis som vid ett vanligt möte.
- Bakgrund – använd helst en neutral bakgrund. Du kanske inte behöver visa upp din sjöutsikt, din tavelvägg eller en ”crazy” bakgrundsbild som rymden (som finns tex i Zoom)
- Skapa bra stämning – hälsa välkommen och var tydlig med när mötet börjar. Låt alla komma till tals. Fånga upp tankar och åsikter om de frågor som diskuteras. Glöm inte vikten av lite smalltalk medan alla ansluter till mötet. Umgås On-line men ta inte för mycket tid av mötet. Kanske be att några stannar kvar efter mötet för att stämma av några extra frågor.
- Använd bilder och presentationer – det går att dela skärm och presentationer. Det blir ett roligare, tydligare möte om du kan visa bilder istället för att bara prata.
- Sikta på kortare möten – det är lätt att bli tröttare av koncentrationen på skärmen än vid ett fysiskt möte. Sikta på 40-minuters möten och måste de vara längre – lägg in pauser.
- Rätt person på rätt plats – självklart ska rätt personer vara med på mötet. Men vissa personer ska heller inte vara med på mötet. Det som var lite charmigt med tex barn och katter som var med i början av denna kris, kanske kan uppehålla sig någon annanstans under mötet. Det tar tid och koncentration från mötet. Vi är trots allt på jobbet.
- För större möten – är antalet fler i mötet kan det vara bra att göra en rollfördelning, kanske ska någon hålla koll på chattfunktionen för att ge inspel till mötet från chatten. Är det många som inte känner varandra är det bra med en presentationsrunda. Fördela ordet, så att alla kommer till tals och testa tekniken före mötet.
- Skicka ut en kort sammanfattning efter mötet – precis som i vanliga möten missar vi ibland beslut. Vid möten online kan uppkopplingen ibland orsaka missar, så att få mötet sammanfattat kan underlätta.
Har du fler tips? Maila oss!
pia.lundgren(@) projektforum.se
Vad ska du göra sen?
Det har pågått en tid nu, arbete på distans, färre fysiska möten, en ny sorts vardag. Kanske har du haft tid att fundera på ditt jobb. Är det här du vill vara? Är det det här du vill göra? Är det dags att byta till ett nytt jobb? Ta vara på den här tiden och landa i dig själv och lägg upp en plan för vad du ska göra när det här är över.
Kanske krävs det en utbildning eller ett certifikat på att du har de kompetenser och kunskaper som kan behövas för ditt nästa jobb? Tex IPMA Certifiering kan utföras helt on-line.
Tips för din plan:
- Vad vill du göra? Växer du där du är? Eller har du börjat vissna, redan före Corona? Identifiera vad du vill göra. Vill du göra något annat där du är eller vill du ha en liknande roll hos en annan arbetsgivare eller i en annan bransch?
- Vilka kvalifikationer krävs? Kanske krävs det kompletteringar av din kunskap och kompetens? Eller en certifiering? Vi vet att IPMA Certifiering allt oftare efterfrågas vid både upphandlingar och rekryteringar. Så skaffa dig ett försprång till framtiden genom att få ett kvitto på din kompetens. Just nu är certifieringen helt online.
- Uppdatera din Linked In profil. Du har väl en profil på LinkedIn? Annars är det tid skaffa en och för dig som har en profil att uppdatera din profil så att den aktuell. Aktivera också funktionen "Öppen för nya möjligheter" , genom detta kan du visa rekryterare att du är intresserad av nya karriärmöjligheter utan att varken dina vänner, kollegor eller din chef får veta något.
- Våga söka jobb! Ser du intressanta jobb men är tveksam över kraven? Ta kontakt med rekryteraren och fråga eller våga sök jobbet! Det är trots allt upp till rekryteraren att avgöra om du är en lämplig kandidat eller inte. Du får mer inblick i företaget och kvalifikationerna för dina beslut för framtiden.
Stort lycka till i din planering för framtiden! Vill du veta mer om IPMA Certifiering? Vi har varje vecka Live-webinarer då vi går igenom processen, kraven och kostnaderna. Alla våra certifieringar under 2020 sker on-line. Läs mer och anmäl dig här >
Fokus på jobbet - med Corporate Mindfulness
Före Corona, kan du minnas när du senast träffade en kompis eller klient som berättade om sin arbetsplats med lugn och glädje, som tycker att jobbet känns både rimligt, roligt och överblickbart? Som anser att chefen har koll, är stöttande och närvarande? Som jobbar klart sina uppgifter en efter en enligt prio för att däremellan ta återhämtande pauser och lunch? Och som sedan, nöjd och tillfreds över dagens insats, sätter punkt vid en bestämd tid, släpper taget och går hem för att ha skoj med sina nära och kära?
Vi träffar Marie Boregrim som tillsammans med Martin Ström översatt boken ”The mind of the leader - Hur du leder dig själv, dina medarbetare och din organisation mot enastående resultat”
Det finns goda skäl till att beskrivningen i ingressen är ovanlig. Det främsta är att det aldrig har varit mer komplext att befinna sig på arbetsmarknaden än i dag. Vi genererar mer information på en vecka än vad mänskligheten gjorde under sina 10 000 första utvecklingsår. Och tillgängligheten via IT på en alltmer global och alltmer oöverskådlig arbetsmarknad saknar historiskt motstycke. När gränserna suddas ut kan vi svara på jobbmejl i sängen och boka yogapass från det bord som för dagen råkar vara vårt på det aktivitetsbaserade kontoret. Denna förändrade livsstil har gått i en rasande takt och samtidigt har våra hjärnor inte förändrats alls. Vårt ”mind” hänger faktiskt inte med. Våra hjärnor är praktiskt taget ouppgraderade och förprogrammerade för en annan slags livsstil med lägre tempo och färre intryck. Så vad gör våra stackars hjärnor, när de försöker hantera en svårhanterbar tillvaro? Jo, de börjar multitaska. De försöker hantera flodvågen av intryck genom att blixtsnabbt växla mellan det ena och det andra, vare sig det handlar om multipla arbetsuppgifter eller skiftande tankar.
Multitasking
Multitasking har blivit hjärnans vanemässiga sätt att hantera vår uppskruvade livsstil. Helt logiskt kan man tycka. Man kanske upplever att man har koll, att man får mycket gjort. Men problemet är att multitasking tvärtom har en starkt negativ inverkan på oss. Det sänker vår förmåga att prioritera medvetet och försämrar vår upplevelse av att vara närvarande. Kort sagt, försvårar det vår möjlighet att må bra och se vad som är viktigt, på riktigt. Men, och nu kommer det viktigaste, det behöver inte vara så här. Komplexiteten på arbetsmarknad kommer vi förvisso inte undan, men vårt sätt att förhålla oss till den kan vi göra något åt. Vi kan hitta sätt att hålla kaoset på armlängds avstånd och inte dras med i virvelvinden. Och sättet att skydda oss själva och hjälpa våra hjärnor från att bli utmattade och splittrade är att bygga om nervbanorna i dem på ett sätt som gör att vi kan bibehålla uppmärksamheten på det vi har bestämt oss med ett avslappnat fokus. Det är detta som är grunden i mindfulnessträning. För när vi stärker särskilda nervbanor i hjärnan, främst i prefrontala kortex där centrum för fokus och medvetet beslutsfattande sitter, kan vi också kliva in i förarsätet och på riktigt ta kontroll över våra liv. Det är också då vi vet vilka av alla tusentals triggers i vår omgivning som vi vill agera på i stället för att vara slav under en reaktiv autopilot.
Tidigare bara för individer
Hittills har de flesta mindfulnessprogram varit anpassade för individer med syfte att få bukt med exempelvis stress, utmattning, ångest- och smärtproblematik, främst genom det etablerade programmet MBSR Mindfulness Based Stress Reduction. Under det senaste decenniet har det dock skett massor av forskning och utveckling kring hur mindfulness kan användas i arbetslivet. En av de ledande aktörerna globalt inom detta område är Potential Project som tidigt tog fram ett organisationsbaserat mindfulnessprogram med syfte att skapa mänskligare och mer hållbara arbetsplatser. Och samtidigt bidra till affärsmässiga resultat. – Med över 500 klienter spridda över 29 länder vet vi idag att mindfulnessträning på organisationsnivå funkar! Och att det inte finns någon motsättning mellan att vara effektiv och samtidigt trivas på sitt jobb. Marriott, Accenture, IKEA, Cisco, Lego och Roche är några i den växande skara av våra klienter som införlivat mindfulness i sina organisationer och som fortsätter träna chefer och arbetstagare i fokus och medvetenhet, säger Marie Boregrim, Country Director för Potential Project Sverige. Marie berättar att allt fl er organisationer även i Sverige inleder samarbete med Potential Project. Förklaringen ligger helt enkelt i de resultat som insatserna genererar. För att ge exempel plockar Marie fram resultat från ett nyligen avslutat tio veckors program i Sverige på ett ledande finansföretag. Här har deltagarna skattat att deras prioriteringsförmåga har förbättrats med 31 procent, fokus ökat med 30 procent, balans arbete/fritid med 26 procent och effektivitet med 24 procent. Marie läser högt ur några av kommentarerna där deltagarna givit feedback på vad de fått ut av programmet:
”Jag känner mig lugnare än förut, jag prioriterar mitt välbefinnande.”
”Jag uppskattar jobbet mer när jag känner mindre stress och oro.”
”Jag känner mig mer strukturerad och mindre stressad när jag slutat att multitaska.”
”Jag har blivit mycket mer medveten om hur jag tänker.”
Och hur kan man då förstå dessa resultat utifrån att deltagarna sitter tio minuter dagligen och fokuserat följer sina andetag? – Egentligen är det ganska enkelt! svarar Marie. När man tar sig tid att sitta stilla med ett avslappnat fokus, skapas utrymme inuti dig själv. I det utrymmet utvecklar du en förmåga att iaktta det som pågår; tankar, känslor, impulser och sensoriska intryck. Och när du lär dig att du inte behöver reagera på alla dessa triggers kan du tilllämpa samma förmåga i ditt dagliga liv. Då blir det heller inte så svårt att hålla kvar uppmärksamheten på det viktigaste utan att låta sig distraheras av allt annat. Sedan, förklarar Marie, är effekten från Potential Projects program, till skillnad från exempelvis MBSR, att tillämpningen av medvetet fokus i alla aspekter av arbetslivet ger arbetsmässiga resultat som genomsyrar hela avdelningar och organisationer, inte bara individen. – Exempelvis har vi fått mycket feedback på hur möteskulturer förändrats till det bättre när man utvecklat medvetenhet och närvaro. Ett företag skar exempelvis ner sin totala mötestid med 30 procent när deltagarna blivit mer medvetna om att göra sina egna prioriteringar och fokuserat på mötet i stället för annat.
Arbetsglädje och engagemang
På ett annat internationellt managementkonsultföretag där Potential Project gjort löpande insatser under fem år vittnar deltagarna om att arbetsglädjen och engagemanget återvänt i samband med att de ökat sin förmåga att hålla ett stabilt fokus, vilket i sin tur leder till kollektivt bättre resultat av arbetsinsatserna. Dessa båda sidor är något som Marie gärna vill betona. – Det är lätt att tro att vi måste välja. Antingen pressa oss själva till vanvett för goda ekonomiska resultat eller prioritera vårt välbefinnande. Men vår erfarenhet inom Potential Project och en allt rikare forskning visar att så inte är fallet. Och även om corporate mindfulness har organisationens bästa som mål, ger träningen i slutändan också effekt på hela ditt liv. – En deltagare berättade att hon i princip slutat shoppa. Hon hade blivit medveten om hur hon använde shopping som ett sätt att försöka stilla sin oro. Vilket förstås bara fungerar högst tillfälligt! När hon under programmet lärde känna sin orosimpuls märkte hon också att hon inte längre behövde reagera på den, bara låta impulsen passera. Friheten och glädjen hon beskrev i att inte längre vara slav under sin shopping var fi n att höra om. Det var för henne en ganska otippad konsekvens av mindfulnessträningen.
En egen insats
Även om program som Potential Project levererar är anpassade för organisationen krävs fortfarande en egen insats. Det är upp till varje deltagare att ge sig en stund daglig fokus- och medvetenhetsträning utifrån gynnsamma mentala strategier. Men kraften i att samla gruppen och dela kunskaper och dra upp riktlinjer för hur dessa erfarenheter kan översättas i arbete är kraftfull. För till skillnad från att man som enskild person tar en mindfulnesskurs på stan eller via en app – vilket i sig är toppen – kan man med corporate mindfulness se att varje medarbetares eller chefs ökade uppmärksamhet och medvetenhet direkt bidrar till en bättre arbetskultur och till affärsmässiga resultat på organisationsnivå. – Därför vet vi i dag att det inte är någon utopi att sträva efter ett liv där det faktiskt är möjligt att både vara effektiv och må bra mitt i den storm som utgör vår vardag. Vänta dig bara inte en quick-fix! Hjärnan är förvisso plastisk, men det tar tid och förändringen kommer gradvis, säger Marie Boregrim.
Potential Project
är en globalt ledande organisation som levererat arbetsplatsbaserade mindfulnessprogram. Hittills har över 100 000 enskilda deltagare i över 500 organisationer deltagit i ett sådant. Potential Project har idag över 200 trainers i 29 länder. Potential Project startades av Rasmus Hougaard – just nu nominerad till en av de 50 mest inflytelserika tänkarna i världen 2019. Rasmus Hougaard är författare till boken ”The Mind of the Leader” (Harvard Business Review) som under hösten 2019 utkommit på svenska ”The Mind of the Leader - Hur du leder dig själv, dina medarbetare och din organisation mot enastående resultat” i översättning av Marie Boregrim och Martin Ström.
Programmet
Potential Project levererar keynotes, mindfulnessprogram och workshops både live, via webbinarier och via självledda webb-program. Varje program bygger på tre delar:
- Mindfulnesspraktik = Fokus- och medvetenhetsträning.
- Mentala strategier = Gynnsamma förhållningssätt som går att träna upp till exempel tålamod, vänlighet, acceptans och släppa taget.
- Arbetsteman = Arbetsrelaterade områden där mindfulness tillämpas, exempelvis IT-hantering, Möten, Prioritering och Kreativitet.
Programmet kan ges till enskilda avdelningar eller till hela organisationer. Potential Project har också utvecklat ett nytt renodlat ledarskapsprogram, baserade på mindfulness, selflessness och compassion.
Text: Sara Hultman
Lär mer på www.potentialproject.se
Ta hand om framtiden – certifiera dig på distans!
Det blir allt vanligare med krav på certifierade projektledare vid upphandlingar och rekryteringar.
Fördelar med certifikat:
- lättare att få nytt jobb
- är en kvalitetssäkring
- till nytta om man vill bli coach/ mentor
- ökat arvode
- kompetensutveckling
Certifiering är ingen utbildning utan ett kvitto på kompetens, en mätning av framgång. En IPMA Certifiering omfattar metodkunskap, erfarenhet och beteende. Kompetens mäts inom områdena ”Perspective”, ”People” och ”Practice”.
Vi genomför alla certifieringar med start före sommaren på distans.
Att certifiera dig på distans gör det möjligt för dig att leva ditt liv precis som du vill. Vill du inte resa? Jobba heltid samtidigt? Inga problem! Distanscertifiering ger en ökad frihet eftersom du inte är bunden till en specifik plats.
Vill du veta mer? Delta i ett kostnadsfritt webinarium där vi besvarar frågor om processen, kraven mm.
[events_list_grouped mode="monthly" limit="0" AND category="748"]
Webinarieledare: Pia Lundgren
Open House Event - IPMA Young Crew
En milstolpe har nåtts, torsdagen den 23 april CET 18.00-19.00 kommer IPMA Young Crew Sweden att lansera ett digitalt öppet hus - där alla som är intresserade av IPMA Young Crew Sweden har möjlighet att träffa och hälsa på vår styrelse.
One milestone has been reached, on Thursday 23 april CET 18.00-19.00 IPMA Young Crew Sweden will launch an open house event where everyone who is interested in IPMA Young Crew Sweden has an opportunity to meet and greet with our board. You could ask questions about for example IPMA certification, coaching, IPMA’s Individual Competence Baseline (ICB4), membership or upcoming events.
The week after on Thursday 30 april CET 18.00-19.00 we launch an appreciated event "Project Manager of the month" a virtual meeting where experienced project managers share their real life experience focusing on sucess factors of project management. This event will be launched every month (except during the summer holidays) of 2020! A great opportunity to gain experience and new insights! We will launch invitations for upcoming online Zoom-events soon. Stay tuned and follow us on LinkedIn.
Participants:
Anybody interested to know more about IPMA Young Crew Sweden (a global team of young professionals and students in project management aged from 18 to 35 years old) and what activities we are currently working on. You may be a student of project management or a young project professional looking for a dynamic network of like-minded people who want to contribute to a better project world by:
- Promoting IPMA’s standards and values.
- Offering a platform for all the people who are interested in project management for sharing their knowledge and learning together.
- Exchanging knowledge and experience on project management.
- Promoting career development of young professionals in the field of project management.
- Building a community of young management professionals and be the bridge between them and more experienced professionals.
- Introducing coaching as a method for experiential learning and professional development
You may also be a senior professional with an interest to share your experience in the project management field by offering an online lecture or to engage as a coach or mentor for YC Sweden members.
Agenda:
18:00-18:20 Presentation of IPMA YC Sweden Board: who are we and why IPMA Young Crew?
18:20-18:40 Group discussions: What can we use the IPMA Individual Competence Baseline ICB4 for (competence preparation, coaching, certification,…)?
18:40-19:00 Summary of group discussions: How to become a member? Next steps and upcoming events?
https://kau-se.zoom.us/j/8989115158?pwd=NkttNkMvc2FvMUo5Y0RpaXpORXVpQT09
Meeting ID: 898 911 5158
Password: 752469
+46850500829,,8989115158#,,#,752469# Sweden
+46850520017,,8989115158#,,#,752469# Sweden
Dial by your location
+46 8 5050 0829 Sweden
Password: 752469
Find your local number: https://kau-se.zoom.us/u/cep0vgueqf
Projektifiera mera!
Från att vara innovativ till att få fram fler innovationer – Rapport från en fallstudie i byggbranschen.
Byggbranschen brottas med stora problem vad gäller både innovativitet och produktivitet, brukar man säga. Det finns många uppfattningar om vad orsaken är till detta. En del säger att det beror på tradition och kultur, andra menar att det är den fragmenterade värdekedjan och stelbenta kontraktsformer som är boven i dramat. Åter andra menar att det är den starka projektorganiseringen med kostnads- och tidsfokus i kombination med stark lokalt projektmandat som hämmar innovationsviljan.
Det råder inga tvivel om att byggbranschen brottas med stora utmaningar och det är helt klart att produktivitet och innovationskraft behöver utvecklas. Behovet att utveckla nya affärsmodeller och kontrakt som stimulerar innovation och utveckling är det knappast någon som ifrågasätter. Samtidigt bör man nog konstatera att en del av dessa uppfattningar är både överdrivna och inte minst lite väl svepande. En sådan föreställning som vi vill problematisera är föreställningen att projektorganisering inverkar negativt på innovation. Det är förvisso delvis sant, men vi vill här föra fram mer projektorganisering som en möjlig lösning på en del av problemet med innovation. Hur kan vi nu säga så? Svär inte i kyrkan! Projekt är ju innovationens svurne fiende. Usch! Vi avslutade nyligen en pilotstudie tillsammans med ett av Sveriges största byggföretag. Syftet med undersökningen var att inventera och analysera ett antal olika innovationer som arbetades på inom olika delar av företaget. Vissa hade att göra med produktförbättringar av till exempel bindemedel. Andra med effektiviserade processer på byggplatser med till exempel ökad användning av digitala metoder för massaberäkningar eller för bättre och säkrare logistik. Vi tittade också på mer icketraditionella innovationer inom kunskapsutveckling som personalutbyte mellan aktörer i branschen.
Det vi slogs av var det faktum att det pågick förvånansvärt (i relation till våra förutfattade uppfattningar) många innovationsprojekt och andra förbättringsinitiativ runt om i organisationen. Det var alls inte svårt att göra en lång lista på förbättrings-, utvecklings- och innovationsprojekt. Stort och smått. Högt och lågt såväl i lokala projekt som på central nivå bedrevs en mängd försök, med nya material, nya produkter, nya processer och arbetssätt. Det fanns genomgående, vill vi hävda, en stark och positiv vilja till att pröva nya saker i jakt på förbättringar. Vi blev faktiskt lite överraskade. Men, bygg är ju kända för att inte vilja förändra sig? Eller, är det kanske inte så? Är det plötsligt en myt att innovation i byggbranschen är lika upphetsande som att titta på när färg torkar? Njae. Nog fanns där problem men just innovativiteten i sig verkade det inte vara något större fel på. Felet om det fanns något verkade ligga någon annanstans. Detta annanstans fann vi i att få in de nya produkterna och processerna, efter ett första framgångsrikt test, i den ordinarie verksamheten. Ute i projektverksamheten hade man ju varit tillmötesgående, nyfiken och villigt testat nyheter i sina projekt. Varför blev det så svårt sen då undrade vi?
Projekt och innovation
Den förklaring som vi gradvis såg framför oss är till viss del kopplad till den gamla sanningen att projektorganiserad verksamhet inte är lämplig för innovation. Det som tycktes stå mest i vägen för den fortsatta implementeringen av innovationen var ofta projektorganiseringens brutala tvångströja, den tredimensionella målmatrisen, den notoriska projekttriangeln. Ett projekt styrs och mäts på tid, funktion, kostnad. Naturligtvis kan, bör och måste en innovation generera förbättringar inom en eller flera av dessa dimensioner. Men, särskilt i början är det förenat med risk. Risk att det kostar mer, risk att det binder upp viktiga resurser och risk för att haverier ger reella förseningar. Detta är ju egentligen inte så konstigt. Om hela projektstyrningslogiken bygger på dessa tre dimensioner – tid, funktion, kostnad – och om projektledare utvärderas utifrån hur väl man uppfyller dessa, så borde ingen vara förvånad att man som projektledare inte gärna ökar risken i projektet utan mycket goda skäl. Var är vinsten? Var är ”business-caset” för att prata svengelskt affärsspråk? Skulle nytta med innovationen vara uppenbar och direkt gynna projektutfallet är det inte någon tvekan att projektledare skulle stå i kö för att implementera nyheterna. I de fall som detta inträffar står de faktiskt i kö. Så är dessvärre inte fallet särskilt ofta. Inte för att innovationerna inte håller måttet, men för att det är så komplicerat att faktiskt räkna fram nyttan. Och vems nytta? Vem tjänar på detta, vem betalar och vem står för risken?
Vad vi kunde konstatera i vår studie var att innovationsförsök, det vill säga testandet av något nytt för första gången i ett projekt eller i stödverksamheten, oftast var det vi kan kalla för ”proof-of-concept” eller ”proof-of-technology”. Med andra ord testade man tekniken eller funktionen i det nya. Kunde man uppskatta massor med drönare? Ja. Upplevdes det som lärorikt och meningsfullt för anställda att praktisera en månad hos en teknikkonsult? Ja. Det som ofta saknades var dock det vi kallar för ”proof-of-business”, det vill säga just en tydlig uppskattning av den hårda och karga nyttoeffekten uttryckt i termer av besparingar i tid och kostnad samt förbättrad (och fakturerbar) funktion. Det var här som våra innovationer segnade ner i sin egen dödsskuggas dal, som man poetiskt brukar kalla vägen mellan den tekniska uppfinningen och dess framgångsrika och kassa-genererande position på marknaden. Våra innovationer stupade på att de var tekniskt prövade, funktionellt lovande men inte ännu övertygande ekonomiskt. Många var intresserade av att använda dem i projekten, så länge någon annan tog hand om risken och kostnaden, samt i förlängningen bevisade den tidsmässiga och ekonomiska nyttan av deras användning.
Man behöver naturligtvis fördjupa en sådan här studie för att ha ordentligt på fötterna om man ska komma med förslag på förbättringar. Det är helt klart att den också behöver breddas med fler företag för att kunna säga om problemet mellan ”proof of concept” och ”proof of business” är ett innovationshämmande branschmönster eller inte. Låt oss säga att vi just nu tror att det är så här och låt oss därefter kort resonera kring hur man möjligen skulle kunna effektivisera just denna del av innovationskedjan. Vi är fullt medvetna om att projektorganisering generellt står i motsats till innovation. Ändå är vårt förslag till förbättring – Projektifiera mera!
Implementering
I andra studier av produktutveckling inom verkstadsindustrin har vi kunnat se att man ofta framgångsrikt etablerar implementeringsprojekt med egen budget och dedikerad projektledning. Detta för att guida en ny produkt från det sista utvecklingssteget, över den så kallade 0-serien till dess att den kommer in i ordinarie serieproduktion. Att på samma sätt ta vid efter ett innovationsprojekt där den tekniska eller funktionella nyttan är verifierad och formulera nästa steg som ett implementeringsprojekt där bland annat affärsnyttan verifieras skulle kunna vara ett steg på vägen att åstadkomma en mer robust innovationsprocess. Ett sådant projekt skulle också kunna hantera risken att ta en ny innovativ produkt eller process i drift medan den affärsmässiga nyttan kan verifieras och kvantifieras. Ett sådant implementeringsprojekt skulle också kunna ha som mål att säkra en ordnad förvaltning av innovationen. Krasst sett behöver implementeringsprojektet också svara på frågan – vem skall ansvara för fortsatt utveckling, underhåll och kompetensutveckling kring den nya produkten, processen eller systemet?
Författare:
Marcus Lindahl - Är professor vid Industriell Teknik vid Uppsala Universitet. Han bedriver forskning kring ledning och organisation av projekt. Ett större pågående forskningsprojekt handlar om innovation och utveckling i konservativa miljöer och marknader.
Åse Linné - Är docent och lektor i Industriell Teknik vid Uppsala Universitet. Hon bedriver forskning kring innovationsprocesser och teknisk utveckling i byggbranschen. Ett särskilt fokusområde för Åse är införandet av BIM och dess effekter på effektivitet och innovativitet bland olika branschaktörer
Emil Svensson - Är doktorand i Industriell Teknik vid Uppsala Universitet. Han bedriver forskning kring innovationsprocesser i konservativa miljöer och marknader. Ett av Emils studieområden är byggbranschen som ofta utmålas, med viss rätt, för sin konservatism och relativt låga innovativitet.