Hur mycket tjänar agila projektledare i jämförelse med andra?
German Project Management Association genomför vartannat år en karriär- och lönestudie. Denna gång deltog 1 650 Projektledare i Tyskland, Österrike och Schweiz i undersökningen.
Finns ett ekonomiskt värde i en karriär inom projektledning? Ja, resultatet bekräftar säkert många projektledare i sitt yrkesval. Vidareutbildning inom projektledning och efterföljande certifiering återspeglas i högre inkomster. Det är intressant att notera att särskilt innehavarna av agila certifikat har högre löner. Agila kompetenser verkar vara en tydlig tillgång för en karriär inom projektledning. Men projektledare utbildade i agila metoder tjänar inte bara mer än sina kollegor, utan de är också mer framgångsrika med sina projekt än andra. I alltmer volatila, osäkra tider är detta inte förvånande, men denna studie är den första att bekräfta detta antagande.
Å andra sidan är det häpnadsväckande att agila processmetoder huvudsakligen används antingen i små eller i mycket stora företag, men förhållandevis lite i medelstora företag, som har representerat ryggraden i den tyska ekonomin. Det är oroande att bara hälften av de tillfrågade företagen har en allmänt positiv inställning till agila tillvägagångssätt. Studien visar för första gången att det i synnerhet är den högsta ledningens agila tankesätt som är en central förutsättning för att agila metoder ska lyckas. Här finns ett akut behov av åtgärder för att övertyga de högsta cheferna om fördelarna med agila processmodeller.
Majoriteten av projektledare i företag har tydligen erkänt att agilitet inte är en "antingen /eller" fråga, men att alla tillgängliga projektledningsmetoder bör tillämpas på respektive projekt på ett sådant sätt att den största nyttan skapas för kunder och organisationer. Denna nya projektdesignkompetens är redan en del i IPMAs certifiering och visar att individer men även organisationer måste kontinuerligt utveckla sin dynamiska förmåga för att förbli konkurrenskraftiga.
Det är också tankeväckande att trots de senaste årens intensiva likalönedebatter och antidiskrimineringsinitiativ tjänar kvinnliga projektledare fortfarande 11,3 procent mindre i Tyskland och så mycket som 21,5 procent mindre i Österrike än sina manliga kolleger. Den största skillnaden består i de rörliga lönekomponenterna: i Tyskland är skillnaden 37 procent, i Österrike så mycket som 56 procent. Att sådana allvarliga könsskillnader i lön fortfarande finns kvar i Centraleuropa 2020 måste uppmärksammas av projektledare, deras överordnade och personalavdelningarna i organisationer, men även i fackföreningar och för politiker.
Men det finns också en positiv utveckling: unga kvinnor tjänar lika mycket som deras manliga kolleger. Man får hoppas att denna nya generation av självsäkra kvinnor kommer att vara den första som inte behöver uppleva fenomenet glastaket själva. Aktuella genusstudier visar att unga kvinnor inte har någon upplevelse av diskriminering. Detta är bra och dåligt på samma gång: bra eftersom det visar att dessa unga kvinnor har behandlats lika i skolan och på universitetet, men dåligt eftersom de därmed möjligen saknar känslighet för subtila form av diskriminering i organisationer.
Detta är bara en liten del av de många intressanta resultaten av GPM: s nuvarande karriär och lön studie.
Författare av orginalartikeln: Yvonne Schoper (publicerat 23 juli 2020)
Dr Yvonne Schoper är professor i Internationell projektledning vid HTW University of Applied Sciences Berlin. Dr. Schoper har en BSc i Engineering Management, en MSc International Business och en Ph.D. i Industrial Engineering. Hon arbetade som projektledare för BMW där hon var ansvarig för flera internationella fordonsutvecklingsprojekt i USA och i Tyskland. Sedan 2009 är hon docent för Projektledning vid Tongji-universitetet i Shanghai (Kina). Hennes forskningsintressen är interkulturell projektledning, framtida trender inom projektledning, kvinnor inom projektledning och vidareutveckling av yrket projektledarna. Från 2012-2015 var hon ledamot i German Project Management där hon var ansvarig för forskning. Sedan 2015 är hon delegat för Tyskland vid IPMA:s Council of Delegates.
Här kan du läsa originalartikeln>
https://www.ipma.world/how-much-do-agile-project-managers-earn-in-comparison-to-others/
IPMA®Agile Leader Certification
IPMA® Agile Leadership Certification släpptes 2019. Det innebär att du arbetar agilt kan få ett internationellt erkänt certifikat.
Certifieringen erbjuds online 2021 på alla nivåer. Materialet är på engelska men certifieringen genomförs på svenska.
IPMA Agile Leadership Certification skiljer sig från alla andra agila certifieringar eftersom IPMA-certifiering är oberoende av ramar och modeller. Det viktiga är att du har agilt tänkesätt och att du använder dina kunskaper agilt oavsett om du använder Scrum, SAFe, Spotify etc. eller om du arbetar enligt företagets egna anpassade ramverk.
IPMA®Agile Leadership Certification inte är en ersättning för den välkända IPMA-certifieringen som har funnits i Sverige sedan 1995. Den nya agila IPMA-certifieringen är en kompletterande certifiering riktad till dig som arbetar agilt.
Här kan du läsa mer om IPMA®Agile Leadership Certification >
Är du nyfiken? Delta i ett live-webinarium där kraven, processen etc presenteras! Välj datum och anmäl dig nedan. Det finns webinarium för IPMA® Agile Leadership Certification, IPMA certifiering och IPMA Re-certifiering (för dig som redan har ett certifikat och behöver förnya det)
[events_list_grouped mode="monthly" limit="0" AND category="748"]
Nytt år - nya tag
Vi lägger 2020 till handlingarna. För att sätta intentioner för det nya året är det bra att se bakåt och reflektera. Vad har du lärt dig, vad vill du ha med dig in i det nya året? Vad vill du förändra och uppnå? Fundera över detta som kanske kan ge dig lite vägledning:
- Hur har det gångna året varit?
- Vilken var den största utmaningen/ utmaningarna 2020?
- Vad lärde jag mig?
- Vad älskar jag?
- Vad är jag bra på?
- Vad saknar jag?
- Vad mår jag bra av?
- Vad vill jag känna?
- Vad har jag sagt att jag ska göra när jag får tid?
- Hur vill du att det kommande året ska bli?
Utgå från dina reflektioner och sätt mål för 2021. Välj det du vill sträva mot och åstadkomma. Sätt inga nyårslöften, de blir lätt önskedrömmar. Arbeta med konkreta mål.
- Vad är viktigast just nu?
- Vilken/ vilka förändring(ar) skulle du må bäst av att göra?
- Om du kunde lyckas med tre saker under 2021, vilka skulle de vara?
LYCKA TILL!
En vinnare!
Donald Davies stipendium 2020 till Johnny Eliasson!
Årets Donald Davies-stipendiat har gjort en snabb resa från studier på Chalmers via Storbritannien till projektledare i en stor fusion inom IT, den mellan Tele2 och Com Hem.
I en operativ roll, med en fot i affären och strategin och en i tekniken – där vill Johnny Eliasson vara som projektledare. Men det har inte varit självklart från början. Efter studierna och en masterutbildning i engelska Bath, tänkte han sig en framtid inom investment banking och gick på en del intervjuer utomlands. Av olika skäl valde han dock att flytta hem och fick rådet av sin morbror att välja mellan finans och IT. Det blev IT och där har han blivit kvar. Så småningom som projektledare i fusionen mellan Tele2 och Com Hem. För sin insats i projektet ”Storm the Gates” där ett helt nytt mobilvarumärke skulle sjösättas på den svenska marknaden redan dagen efter fusionen, erhöll Johnny Eliasson Donald Davies Stipendium 2020 i konkurrens med ett 40-tal nominerade kandidater.
Hur känns det?
– Jag är såklart oerhört glad och smickrad, säger Johnny. Dels för att jag blev nominerad av mitt team och för att en kunnig och erfaren jury har bedömt min insats och funnit den värd att belönas!
Från början jobbade Johnny som business analyst på Capgemini, men kom så småningom till HiQ. Där fick han uppdrag på Tele2 i en projektledande roll. Nu är han anställd på Curamando, ett konsultbolag som fokuserar på digital försäljning och digital tillväxt. – Traditionella managementkonsulter kommer ofta in i stora organisationer med generell kunskap och kraft att driva förändringar, men de saknar ofta specialistkompetensen för de digitala bitarna, fortsätter han. Specialisterna som har den digitala kompetensen kanske ser vad som behöver göras men saknar mandat att genomföra de förändringar som krävs. Curamando kan gå in med båda kompetenserna samtidigt och skapa värde på ett tidigt stadium.
Projektet ”Storm the Gates” handlade om att Tele2 köpte upp Com Hem och Johnny Eliasson fick uppdraget att leda IT-integrationen. Målet var att lansera ett nytt mobilvarumärke och förmåner för de kunder som fanns i båda företagen redan dagen efter erhållet EU-godkännande. – Ambitionen var att vi i takt med EU-godkännandet i princip dagen efter skulle lansera det nya varumärket, säger Johnny. Det skulle ut så snabbt som möjligt för att skapa värde för investeringen. Det medförde en viss komplexitet – vi kunde inte prata om vad som helst, och inte utveckla tillsammans. Det var tvunget att föras loggar och fanns många regulatoriska prövningar. Tele2 hade sedan några månader inlett en agil transformation, vilket innebar ytterligare en komplexitet.
– En annan utmaning var att två olika kulturer med olika sätt att jobba skulle enas, fortsätter han. Com Hem hade kommit längre i sin agila transformation än Tele2. Och produkterna i sig är olika, vilket med så lång historia har präglat förväntningar, processer och hur man arbetar. Om man säljer bredband till exempel så vet att man att det ska dras en kabel till ett visst område och i slutändan så funkar internet, eller så funkar det inte. Man får anpassa sina processer efter det. Medan på mobilsidan är det så att Apple släpper en ny mobiltelefon på torsdag och antingen är du med eller så är du inte med och då går kunden till konkurrenterna. Två historier och två olika produkter som kräver olika.
Varför tror du att juryn valde dig?
- I projektledarrollen ingår att gå balansgång. Man kan inte vara alla till lags hela tiden, ibland måste man vara lite pushig och kanske sätta ner foten. Jag tror att jag har lyckats att driva detta projekt i mål och samtidigt bibehålla en god relation med dem som jag jobbat med. Det tycker jag är superkul! Då kanske jag gör saker på ett bra sätt och kan fortsätta göra det. Men man får inte glömma att det är gruppen som har arbetat fram resultatet. Det har varit tufft emellanåt och vi har haft kniven på strupen. ”Det är omöjligt” sa den rådgivande konsultfirman när vi påbörjade projektet. Sådant går jag igång på….!
Hur ser framtiden ut?
– Utöver det här projektet så har jag gjort en del andra, säger Johnny. Jag har insett fördelarna med att jobba agilt, jag tror på det och ser skillnaderna mot att jobba ”traditionellt”. Med det sagt tror jag inte på att ta den agila modellen rakt av och pressa den på en ny organisation. Man måste vara flexibel inom filosofin och analysera varje bolags situation och utmaningar. En konkurrensutsatt verksamhet måste alltid kunna svara upp snabbt på marknaden, oavsett arbetssätt. – Jag utforskar mer och mer runt projektledarrollen och vill gärna fortsätta med det. Kanske gå lite mer åt strategiskt arbete. Efter studierna tänkte jag ju att jag skulle jobba utomlands, kanske i London. Men så blev det inte av strategiska skäl. Vem vet, det kanske kan bli aktuellt igen i framtiden!?
Donald Davies var en pionjär inom projektledning med hela 50 års erfarenhet inom projekt. 2018 instiftades Donald Davies Stipendium – ett stipendium om 50 000 kr till utbildning eller certifiering, som årligen tilldelas ”en projektledare som gjort en extraordinär insats för att ro ett omfattande eller på annat sätt komplext projekt i hamn” Nu är nomineringsprocessen i full gång. Läs mer här>
Årsmöte 14 april 2021
Boka in datum för Årsmötet i kalendern: 14 april
Vi välkomnar alla medlemmar till Svenskt Projektforums årsmöte. Vi ses digitalt i år!
Dag och tid: Onsdag 14 april, 16.00-17.00 (Zoom, du får en länk några dagar före mötet)
Årsmötet är föreningens viktigaste möte och öppet för alla medlemmar. Anmäl er till årsmötet senast den 7 april. Varmt välkomna! Dokumenten inför årsmötet finner du under "Mina sidor" - om du istället vill ha dem mailade till dig, hör av dig till info (@) projektforum.se
Vinn stipendium!
NOMINERA TILL ELLER SÖK DONALD DAVIES STIPENDIUM – VÄRDE 50 000 kr!
Donald Davies, medgrundare av företaget Donald Davies & Partners och en legendar inom projektledning, gick ur tiden 2017. För att hedra hans minne och de stora insatser han gjort för att uppmärksamma och utveckla projektledaryrket, har vi instiftat Donald Davies Stipendium.
Stipendiet, om 50 000 kr till utbildning eller certifiering, tilldelas årligen ”en projektledare som gjort det omöjliga möjligt i ett omfattande projekt”. Nomineringen är öppen för alla. Länk till anmälan >>
KRITERIER FÖR ATT TILLDELAS DONALD DAVIES STIPENDIUM
Stipendiet tilldelas årligen till:
- En projektledare som gjort en extraordinär insats för att ro ett till synes omöjligt, omfattande eller på annat sätt komplext projekt i hamn. En projektledare som visat att ingenting är omöjligt.
- En föredömligt god ledare som gjort ett starkt intryck på både projektmedlemmar, styrgrupp och i verksamheten i stort.
- Den nominerade ska ha varit verksam i Sverige och arbetat med projektet under det föregångna året. Det innebär att projektet kan ha löpt under en del av 2020, eller över flera år där 2020 ingår.
Vinnaren av stipendiet utses av en jury bestående av personer med lång erfarenhet av komplexa och ofta
verksamhetsomfattande projekt.
Nomineringen är öppen för alla – nominera dig själv eller någon annan skicklig projektledare som förtjänas att lyftas fram!
VAD FÅR VINNAREN?
Stipendiet är om 50 000 kr till en utbildning eller certifiering inom Projektledning eller tillhörande kompetensområde. Stipendiaten kommer också erbjudas möjlighet att föreläsa och dela med sig av sina kunskap i Donald Davies & Partners och Svenskt Projektforums aktiviteter och kanaler under under 2021-2022.
ANSÖK ELLER NOMINERA HÄR!>>
Är du en eldsjäl?
Är du en eldsjäl som gillar att leda, påverka och driva saker på en bredare front? Känner du någon annan som är det och brinner extra för hur man leder och genomför stora samhällsförändrande projekt? Läs vidare!
Svenskt Projektforum är en ideell förening som utvecklar projektledare genom nätverk, kunskapsutbyte, utbildningar och IPMA-certifieringar i linje med den senaste ledarskapsutvecklingen, för de behov som finns inom offentliga och privata industri samhällsförändrande initiativ.
Vi söker dig som vill bidra till föreningens arbete eller styrelsearbetet och samtidigt utveckla dina egna insikter och kontaktnät. Vill du vara med och påverka Svenskt Projektforum i en föränderlig och snabbt utvecklande värld? Ta chansen och hör av dig till oss när som helst men gärna innan 7/2 om du specifikt är intresserad av styrelsearbete i en förening som gör skillnad!
Anmäl ditt intresse till info@projektforum.se
God Jul & Gott Nytt År
Vi vill passa på att önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år. Vi ser fram emot det nya året och att på olika sätt mötas under 2021!
2020 blev inte som någon hade tänkt sig. Men även om det på många sätt varit oerhört utmanande så har det också lett till nya tankar och nya möjligheter och vi ser fram emot ett nytt år tillsammans med våra medlemmar, kunder och partners!
PS/ Vi kommer att ha en mycket begränsad bemanning under perioden fram till 11 januari . Vi gör allt vi kan för att återkomma med svar på frågor så fort det går!/
Kolossen i styrelserummet
Kolossen på Rhodos, ett av världens sju underverk, är för de flesta av oss något som vi bara kan fantisera om. Det är något stort och något ogripbart och förmodligen även obegripligt. De sju underverken var ju sådana att det var något ofantligt och svårt att förstå hur de hade skapats.
Om man vill försöka definiera ordet koloss så finns det några olika varianter. Enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) definieras koloss som något stort och klumpigt men även ”bjässe” används. Nationalencyklopedin (NE) definierar koloss som ”enorm konstruktion”, ”jättestor staty”. Enligt Fokus uppslagsbok så betyder koloss ”jätte, bjässe, stort och otympligt”. Oavsett vilken definition vi väljer så tror jag att de flesta av oss ser en koloss som något mycket stort och kanske lite ogripbart.
Kolossen i styrelserummet
Vad menar jag då med ”Kolossen i styrelserummet”? Vad skulle det kunna vara som tar stor plats i arbetet men som fortfarande är svårförstått och ogripbart? Jo det gäller Förmågan att initiera och driva projekt. I de flesta styrelser (och även andra ledningsfunktioner) anser man sig ha en god förståelse och kompetens om vad det innebär att initiera projekt. I verkligheten är det precis tvärtom! Det är tyvärr bara att konstatera, höga chefer kan inte detta och de vill heller inte utbilda sig inom området. När jag framhåller vikten av kompetenta och utbildade beställare (projektägare) av projekt möts jag ofta av tre argument för att just de inte behöver/ hinner gå någon utbildning: ”Jag har inte tid”, ”Jag kan det där”, ”Det är inte mitt ansvar, det är projektledarens”… Alla tre är fel! De skulle spara tid om de lärde sig vad det innebär. De har definitivt inte kompetensen och det är absolut deras ansvar, inte projektledarens! Jag har hållit på med detta i väldigt många år och jag har hållit utbildningar i väldigt många år. Jag har utbildat över 18 000 projektledare genom alla år, men på beställarsidan, på ledningssidan är det 19 (inte 19 000)
organisationer som har valt att satsa en dags utbildning på sin ledningsgrupp i vad det innebär att initiera projekt och vad det innebär att vara beställare och/eller sitta i styrgrupp. De gånger jag får möjlighet att arbeta med ledningar så förvånas jag nästan alltid av hur förhållandevis låg kompetensnivå de flesta har i detta ämne. De som faktiskt väljer att utbilda sig inom projekt reagerar väldigt positivt och säger att ”tänk om jag hade vetat detta innan vi startade alla våra projekt, så mycket bättre det hade blivit”.
I verkligheten
I verkligheten betyder detta att de allra flesta organisationer initierar projekt utan att veta hur de ska göra eller vilket ansvar ledningen faktisk har. Ett problem som nästan alltid uppstår är resurstilldelning och då menar jag resursen ”människa”, det vill säga medarbetare. Väldigt få organisationer har ordentlig kontroll på vad medarbetarna ska göra och vad de inte ska göra. De adderas nya arbetsuppgifter (exempelvis projekt) utan något annat tas bort. Arbetsmängden ökar och ökar. Jag är övertygad om att detta inte sker av ovilja utan av okunskap. Cheferna förstår inte att de måste göra omprioriteringar av arbeten som respektive medarbetare ska utföra. Att jobba mycket under korta perioder är naturligtvis okej men när detta blir vardagen då är det inte okej. De flesta medarbetare är sannolikt väldigt lojala och de vill göra ett bra jobb. De tar kanske med arbetet hem och sitter någon extra timme varje kväll, kanske även på helgen. Det kanske blir både 45 och 50 timmar i veckan – varje vecka. Det är i längden ohållbart.
Lite räkneexempel
Idag beräknas att mellan 35 och 40 procent av ett lands BNP (BruttoNationalProdukt) genereras i projekt och den siffran lär nog öka. Detta gäller de flesta organisationer också, det vill säga att en betydande del av en organisations omsättning genereras via projekt. Tänk om vi kunde förbättra oss bara lite grann så skulle vi spara både pengar, tid och frustration. Ett räkneexempel: Sveriges BNP 2019 var 5 021 miljarder kronor. Om vi räknar att 35 procent genereras av projekt betyder det att 1 757 miljarder kronor kommer via projekt. Om vi leker med tanken att vi skulle kunna
förbättra oss med 10 procent så skulle vi alltså kunna spara 175,7 miljarder kronor varje år – bara i Sverige. Det motsvarar ungefär tre gånger så mycket som hela landets försvarsbudget (2019).
Blir vi ännu effektivare så kan vi alltså spara ännu mer pengar…
Koloss på lerfötter
Enligt Daniels bok i Gamla Testamentet (kapitel 2 vers 32 och framåt) så får Kung Nebukadnessar en dröm och han ber om hjälp med att tyda den. Texten lyder: Konung, du såg i din syn en väldig staty. Den stod där framför dig, mäktig och starkt glänsande, en förfärande anblick. Huvudet på statyn var av rent guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar, benen av
järn, fötterna delvis av järn, delvis av lera. Medan du såg på den rycktes en sten loss, utan att någon hand rörde vid den och träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. Då krossades alltsammans, järn, lera, koppar, silver och guld. Det spreds som agnar från tröskplatserna om sommaren, fördes bort av vinden och stod ingenstans att finna. Detta var drömmen. Nu vill vi tyda den för konungen. Låt inte en organisations verksamhet drabbas av kolossen och riskera inte att någon sten (eller händelse) får hela verksamheten att skadas eller i värsta fall förstöras utan se till att ledningen tar detta på allvar.
Vad måste göras?
För att kolossen i styrelserummet (detta enorma och okända och kanske lite ogripbara) – projekten – inte ska bli något större och orsaka värre problem än tidigare så måste ledningar (på alla nivåer) skaffa sig insikt om vad det innebär att initiera projekt. Gå utbildning, skaffa mentorer, diskutera med erfarna kollegor – men gör något och det nu!
Johan Hydén
är PMP, IPMA D, FAPM. RUM (Rådgivare Utbildare Mentor) inom ledarskap, projektledning och riskanalys
KAMP Företagsutveckling AB
Tidigare ordförande för Svenskt Projektforum