Var med och skapa ett nationellt nyckeltal
PROJEKTNÄTVERK. 17 mars träffas Projektnätverk Nyckeltal för att diskutera de indikatorer som ger nyckeltal för projektmognad.
Nätverket kommer göra ett experiment genom att använda de hundratals indikatorer som finns och testa dessa i en enkät. Tanken är att skapa ett känsligare instrument än de fem påståenden som i dag finns för varje process. Kanske kan det leda till ett nationellt nyckeltal.
Anmäl dig och var med i experimentet.
National Competence Baseline (NCB)
National Competence Baseline (NCB) är boken du använder för att utvärdera din projektledarkompetens.
Boken är baserad på IPMA Competence Baseline (ICB) och utgör grunden för certifiering av projektledare över hela världen enligt IPMA:s fyra nivåer.
Boken finns både på svenska och engelska och används vid:
- Certifiering av projektledare.
- Utveckling av projektledare.
- Förbättring av projektledning i en verksamhet.
National competence baseline (NCB) (på svenska)
500 kr (exkl moms och frakt)
National competence baseline (NCB) (på engelska)
600 kr (exkl moms och frakt)
* Boken hette tidigare Kompetens i Projektledning.
IPMA Competence Baseline (ICB)
600 kr (exkl moms och frakt)
(Medlemmar i Svenskt Projektforum har 100 kr i rabatt)
Fel: Kontaktformulär hittades inte.
Eskilstuna investerar stort i projekt
I Eskilstuna drivs sedan ett halvår tillbaka alla projekt inom kommunledningskontoret enligt samma metodik. Metodiken från Semcon heter XLPM och är specialiserad för projektorienterade verksamheter. Tanken är att metodiken ska implementeras inom hela kommunens verksamhet och även omfatta kommunens bolag i framtiden.
Kommunledningskontoret har genomfört ett pilotprojekt utifrån den nya metodiken och projektägare (eller ”sponsor” som det heter i XLPM) har varit Annika Tjernström, HR-direktör i Eskilstuna kommun.
– Min roll som sponsor är att skapa förutsättningar för att projektet rullar på och ge projektledarna stöd, resurser, undanröja hinder och liknande, berättar hon.
Tidigare har man arbetat enligt olika modeller som inte har varit webbaserade. Nu ligger allt på webben, tillgängligt för alla involverade. Så det är en omställning som man har fått vara med om.
– En av de stora fördelarna med en gemensam metodik är att alla nu talar samma språk, säger Annika Tjernström. Det gör det enklare och tydligare oavsett vilket projekt man arbetar i.
För Annika Tjernström som portföljägara projekt inom HR är överblicken en av de viktiga delarna. Hon kan se till att samordning och prioritering sker på en övergripande nivå.
– Jag kan lätt se över vilka insatser som behövs och fördela om resurser vid behov, säger Annika.
Överblicken gör också att projekten överlämnas till förvaltningarna i lagom takt, så inte flera projekt ska implementeras på en gång och att man arbetar med parallella initiativ. I rollen som portföljägare underlättas arbetet med att samordna och prioritera olika projekt.
Projekten är uppbyggda efter en tidsaxel där olika ansvar, olika uppgifter och befogenheter för de involverade finns angivan. Under projektets gång gör man vissa avstämningar vid vissa bestämda tidpunkter.
– Jag uppskattar verkligen avstämningspunkterna som finns i objektmodellen, säger Annika Tjernström. De gör att alla i projektet får en gemensam utgångspunkt och gemensamma delmål. Det blir väldigt tydligt vad man ska leverera till nästa gång. Det gör också att styrgruppens möten blir effektivare och går snabbare. Man hanterar rätt frågor vid rätt tidpunkter, helt enkelt.
Avstämningspunkterna fungerar också som beslutsunderlag om något i projektet inte fungerar som det ska. Normalt handlar det om att styra om inriktningen eller att tillföra resurser så att projektet kommer rätt. Men man ska inte vara rädd för att avbryta ett projekt som inte kommer att nå målet eller håller på att gå fel.

Det är bättre än att spilla tid och kostnader på att låta det fortsätta. Genom XLPM får man ett bättre underlag för att fatta ett sådant svårt beslut, tidigare än vad annars skulle vara fallet.
– Jag uppskattar också att metodiken är tydlig på olika sätt. Bland annat gör rollfördelningen att alla vet vad deras ansvarsområden är och vad som ska göras, säger Annika Tjernström.
Alla som arbetar med XLPM fick gå en utbildning, där tungdpunkten låg på projektledarna. Men även Annika Tjernström och kommunledningen fick några timmars utbildning för att kunna börja arbeta i metodiken.
– Det var väl värd investerad tid, säger hon. Vi lägger ned mycket tid på att arbeta i projekt, så det är viktigt att det fungerar så bra som möjligt. Jag ser det som en viktig investering att få professionella projektledare här på kommunen. Ytterligare en fördel är att metodiken är tillgängligt online och är tillgängligt från vilken dator som helst och när som helst. Uppdateringar är inget som man behöver tänka på. Den senaste versionen finns alltid där.
Frågan är i vilka situationer som metodiken inte passar?
Annika Tjernström nämner att projekten bör ha en viss storlek. Så när flera personer är inblandade, när det finns en viss komplexitet och budgeten tillåter det, så är metodiken applicerbar.
Metodiken kan även i olika omfattning tillämpas i små och stora uppdrag.
– Jag kan verkligen rekommendera metodiken till andra, säger Annika Tjernström. Jag är mycket nöjd med hur det fungerar och är trygg med att projekten fortskrider enligt plan, vilket gör att vårt arbete nu blir mycket mer hanterbart.
– I går hörde jag en medarbetare som talade om ett problem som uppstod för något år sedan: ”Tänk om vi hade använt XLPM i det projektet, då hade det problemet kunnat gå att undvika”. Sådant stärker en.
Text: Andreas Lindberg
Bra för karriären
Certifieringen var inte bara ett krav från arbetsgivaren. Det blev en nyttig erfarenhet som Kristine Gustafsson känner att hon har nytta av i sitt arbete som projektledare på IT-konsultfirman ab1 i Göteborg
Konsultfirman ab1 har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö och har 65 medarbetare. Kunderna är ofta stora och projekten är långa. Några exempel är Volvo, Stena IT, Lear Corporation, Göteborgs Stad, med flera. ab1 arbetar med allt inom IT-projekt: systemutveckling, management och upphandling av IT-system. En verkligt projektintensiv organisation. Ab1 har också en önskan om att de som arbetar som projektledare ska certifieras.
- Certifiering är bra för min karriär.
Kristine Gustafsson, IPMA C-certifierad.
Kristines roll på ab1 har det senaste året varit att ha sälj- och partneransvar samt vara rekryterare. Nu kommer hon att gå in på projektledning mer och det aktualiserade behovet av certifiering.
– Det här betyder mycket för min karriär, säger Kristine. Inte för att jag tänker byta jobb, jag trivs mycket bra här, men man vill ju utvecklas i sitt arbete, så det här var en unik möjlighet.
De moment som har med självutvärderingen tycker Kristine är de mest värdefulla.
– Jag sa att om jag ska certifiera mig så vill jag inte att det ska innebära att jag måste studera in något som jag inte kan, säger hon. Däremot har jag inget emot att inventera och utvärdera de kunskaper och färdigheter jag har. Men det var krävande nog. Hon menar att det var en process, som både var lång och givande. Både lätt och svår. Särskilt var dialogen med samtalspartnern nyttig.
– Det är ett stort jobb att gå igenom en certifiering, men det är definitivt värt det, slår Kristine fast. Det är viktigt att få fundera över hur man reagerar på en särskild situation och det är nyttigt att få feedback. Det gör att man känner sina styrkor och kan förbättra de bitar man är svag på.
Kristine framhåller också att workshopen var särskilt givande, då man får samarbeta med människor man bara känt i ett par timmar, ge dem feedback och ta kritik från dem.
– Jag har nog alltid varit medveten om mina styrkor, men det var bra att få den bilden besannad och det är nyttigt att se vilka saker man kan förbättra, säger Kristine.
Det är inte bara en dokumentation, utan början på något nytt. Den hjälper en att utveckla sig vidare och göra att man vet vilka sidor som ska förbättras. Så för Kristines del är detta ett viktigt steg in i framtiden.
Frågan är om hon kan rekommendera certifieringen till andra?
– Ja det kan jag verkligen, och det har jag redan gjort, avslutar Kristine Gustafsson.
Kristine Gustafsson, Säljansvarig, rekryterare och partner på ab1 i Göteborg.
Bor i Göteborg, 2 barn. 42 år. På fritiden umgås hon gärna med vänner, tränar, lagar mat och provar vin.
DEBATT: Projektnytta - oekonomiska värden på framgång
En vanligt mått på framgång är att mäta hur mycket projektet går med vinst. Men en vinst kan vara så mycket mer än bara kronor och ören. Framför allt i den offentliga sektorn.
e-delegationen släppte nyligen en vägledning för nyttorealisering. I den nya publikationen, ”Från varulogik till tjänstelogik”, är skillnaden mellan varulogik och tjänstelogik det genomgående temat. .
Nyttovinster kan ju dessutom generera ekonomisk vinst på längre sikt. Klassiska exempel på det är ju Operahuset i Sydney och i viss mån tunneln genom Hallandsåsen. Det kan vara dags att ta med sådana mätvärden i framtida projektutvärderingar. Vad tycker ni?
Diskutera frågan på Svensk Projektforums grupp på Linkedin
Tips för att leda virtuella team
Ditt team har samlats. Projektrummet är fyllt med planer, aktiviteter och skisser på smarta lösningar. Gruppen är motiverad och känner gemenskap. Småpratet ebbar ut. Du tänker ”Nu kör vi!” och tar ordet... En av de bästa situationer du som projektledare kan uppleva.
Men distans försvårar det mesta och bara ett våningsplan kan vara nog för att snabbt falla in i en ”vi och dem” -mentalitet. Lägg till kulturella skillnader, olika språk och en kontinent mellan teamen och det blir inte lättare, men desto viktigare, med teambuilding.
Så hur kan vi som projektledare skapa passion och energi en virtuell projektmiljö?
Det viktigaste för att få de virtuella teamen och resurserna att fungera och leverera är tillit. Du som projektledare måste därför agera förebild, vara tydlig i dina förväntningar kring beteende och leveranser i projektet, och vara den första att leva upp till dem själv. Men kanske ännu viktigare, projektledaren måste också visa förståelse och flexibilitet för olika projektdeltagares kultur, lokala arbetsmiljö och fråga hur projektet kan anpassa sig till dessa.
Var nyfiken och personlig
Var också nyfiken och personlig i ditt ledarskap. Bjud på dig själv och lär känna personerna i dina team – äkta tillit har vi till personer vi känner. Givetvis måste alla projektdeltagare försöka träffas. Inget är bättre för att bygga teamkänsla. Men när väl alla jobbar på hemmaplan igen, tänk på att bygga vidare på teamkänslan på möten och i mail. Inled gärna med något personligt, ställ frågor som inte har med projektet utan personerna att göra.
Utnyttja tekniken
En annan viktig del är att utnyttja tekniken. Utan kontor och projektrum kommer givetvis ett större krav på oss som projektledare att bli mer kommunikativa. Ha alltid telefon- eller videokonferenslösning på plats. Skärmdela ofta, även för att visa andra de anteckningar du tar. Se till att alla vid uppstart har ett Skype-konto och varandras kontaktuppgifter för en fungerande och effektiv chatt, utöver enkelheten att ringa varandra. Utnyttja chatten frekvent, även om det bara är för att säga god morgon, och ring gärna en extra gång till de kollegor som inte är på plats. Det gäller att skapa en känsla av närvaro.
Visualiseria
Att visualisera allt blir allt viktigare, framförallt i virtuella projektmiljöer. Vare sig det diskuteras krav, genomförande eller release. En bild förenklar diskussionen, oavsett språk! Så gör en snabb mock-up, skissa ett flöde eller visualisera beroenden mellan grupper, system eller projektuppgifter. Att visualisera beroenden är ett bra sätt att optimera projektarbetet. I distribuerade projekt fångas inte dessa beroenden vid kaffemaskinen utan måste vara en röd tråd i projektstyrningen. Skapa en beroendematris som visar de olika gruppernas förväntningar och behov och som uppdateras vid statusmöten?
Modern projektstyrning kräver att vi som projektledare behärskar de virtuella hjälpmedlen och kan skapa projektgemenskap trots att det saknas ett gemensamt fikarum. Även du som projektledare behöver utvecklas. Våga testa en virtuell projektcoach eller en extern expert som sitter i styrgruppen för att driva högeffektiva projekt. Men verktyg bygger inga team om inte viljan finns. Men du leder ju dem, så visa vägen.
Text: Martin Genander, Senior Projektledare på Moment Projektkonsult.
Governance för agila projekt
När vi talar om projekt är det vanligaste att vi utgår från projektledarens perspektiv. Vi gör djupdykningar i förstudier, planering, genomförande och avslut. En lika viktig faktor för projektens resultat är vem som har ansvar och ägarskap.
En bra projektägare tar de viktiga besluten och ser till att leda, styra och förvalta organisationens tillgångar, rutiner och processer. Något vi kallar Governance.
Brian Wernham, som arbetat som konsult för Storbritanniens regering, Förenta Nationerna och Världsbanken har skrivit flera böcker om agilitet och agila metoder för offentlig förvaltning. Han har gradvis glidit in på hur man använder ett agilt tankesätt även inom Governance.
– Det har gjorts mycket arbete på agila metoder och agil utveckling, men det har varit väldigt lite debatt kring Governance av agila projekt, säger Brian Wernham.
Det behöver finnas en bra projektstyrning från projektägaren såväl i vanliga projektsammanhang som i agila projekt och program. Först och främst är det beteendet som bör sättas i blickfånget.
– Ett agilt beteende börjar bli väldigt viktig på ledningsnivå, menar Brian Wernham. Anpassning och snabba beslut är nödvändiga med tanke på den snabbt föränderliga omvärlden och tekniken.
Agila team tar ett stort eget ansvar. Därför måste den agila projektägaren ha ett stort förtroende för teamet, samt vara lyhörd och flexibel för att lyckas. En kritisk faktor är att projektägaren förstår grundläggande agila principer och hur de sätter spår i organisationen.
– Fokus bör ligga på att arbeta stegvis och delegera alla beslut till lägsta möjliga nivå, förklarar Brian Wernham.
Om grundläggande planering utförs, samtidigt som flera vägar utforskas och hålls öppna till det sista kritiska momentet, kan ledningen skapa en bra agil strategi och kultur. Agila projekt är också i behov av kontroll. Traditionella mätmetoder och modeller som projektplaner, mervärdesanalyser, enkla aktivitetsrapporter och andra klassiska metoder är fortfarande grundläggande faktorer till att agila projekt lyckas.
– Men vi måste koncentrera oss på beteendet, mer än processerna, slår Brian Wernham fast. Om beteendet fortplantas i alla led, kommer det öka graden av effektiva tillämpningar och innovationer, samt minska risken med överplanerade projekt. Projekt som misslyckas gör det ofta på grund av missriktade ”big-bang” försök inom organisationen.
Agilt Governance är ännu i sin linda, men om vi ska sköta agila projekt och program på ett effektivt sätt måste vi hitta strukturer och grundläggande parametrar för ägande, kontroll, ansvar och styrning.
Text: Claes Nordling
Kulturen styr ditt ledarskap
Erik Månsson berättar om kulturella skillnader och hur man anpassar sitt ledarskap. En fråga som är allt mer viktig på en global marknad, men även inom Sverige och kan det vara en nyckelfaktor för att möta framtiden.
Erik Månsson har i Svenskt Projektforums regi hållit work-shops på temat internationellt ledarskap tidigare. Ett av syftena har varit att försöka utkristallisera vilket ledarskap som är det bästa. Och resultatet visar att det inte finns något ledarskap som är bäst. Det bästa är däremot att anpassa sitt ledarskap.
Erik Månsson exemplifierar med att sätta upp fyra ledarskapsprofiler med olika internationella inriktningar. Det första är det ryska ledarskapet, eller det auktoritära ledarskapet. Ett ledarskap som kännetecknas av att man inte ifrågasätter, utan lyder blint och är helt inriktad på att uppnå resultat.
Det andra är det tyska ledarskapet, där man inte accepterar envåldshärskare och i stället förlitar sig till regler. En modernare, men ändå ett traditionellt ledarskap.
Den tredje inriktningen är det amerikanska ledarskapet som kännetecknas av effektivitet och resultat. Regler finns, men det är okej att frångå dem och välja den snabbaste eller billigaste vägen.
Slutligen har vi det svenska eller skandinaviska ledarskapet som bygger på att alla ska må bra i projektet och vara delaktiga.
Erik Månsson målar upp ett exempel: Låt oss tänka att vi är tillsatta att leda en grupp gruvarbetare på uppdrag i en gruva i Saudiarabien. Gruppen består av en mängd olika nationaliteter; filippiner, lankeser, pakistanier, med flera. För att arbeta i gruvan säger saudisk lag att man måste bära hörselskydd. Arbetarna finner det besvärligt och de flesta struntar i skydden. Om det blir inspektion från de saudiska myndigheterna kommer projektet och företaget att drabbas av dryga straffavgifter. Hur löser man problemet?
Med den ryska metoden inför man ett direkt löneavdrag för de som inte bär skydden. Det är effektivt och fungerar, så klart. Med tyskt ledarskap inför man en rad regler och förordningar för att lösa det. Det amerikanska ledarskapet försöker hitta en billig och effektiv lösning, även om det innebär att man mutar inspektörerna. Svenskt ledarskap skulle innebära att man motiverar personalen och framhåller fördelarna för dem personligen, för att få dem att ändra sitt beteende.
Exemplet visar att det svenska ledarskapet i den miljön, eller kulturen, förmodligen inte har någon effekt alls. Här behövs krafttag och någon som slår näven i bordet. Hur mycket vi svenskar kan tycka att det inte är förenligt med vår uppfattning, så är det ändå det som är det framgångsrika ledarskapet i denna situation.
Men om vi befinner oss på en förskola i en svensk stad, så gäller naturligtvis något annat. Och det kanske behövs hörselskydd även där?
Konklusionen blir att man måste anpassa ledarskapet efter situationen. Kulturen är stark, man måste förstå vad som gäller där man agerar och förhålla sig till det. Vill man åstadkomma en förändring i ledarskapet får man ta det steg för steg. Om en företagskultur är van vid det ryska ledarskapet, så kan man stegvis få över personalen att acceptera till det tyska, därefter det amerikanska och slutligen det svenska. Det svenska ledarskapet är nämligen eftersträvansvärt.
Att folk tar egna initiativ och är självgående ger bättre resultat än om man blint lyder order uppifrån som en fårskock. Det svenska ledarskapet är i sig inte optimalt, men det finns en nivå till. Om detta kommer Erik Månsson att berätta på sin workshop. Globaliseringen gör att amerikansk, tysk eller kinesisk företagskultur påverkar hur vi ska agera och arbeta.
Världen finns här och påverkar oss i vårt arbetsliv. För att vi ska kunna agera i den världen måste vi anpassa oss, ifrågasätta ledarskapet och inte minst vara beredda på hur det kommer att påverka vår framtid.
Text: Andreas Lindberg
Hej Norrland!
21 november samlar vi projektledare i norra Sverige.
Projektnätverk Norr är ett initiativ från några av våra medlemmar. Tanken är att skapa ett projektnätverk för människor som arbetar med projekt i norra Sverige och anordna träffar i Kiruna och Luleå fyra gånger per år för att utbyta erfarenheter mellan varandra. På träffarna har vi seminarier och workshops och diskuterar aktuella ämnen. Projektnätverket är öppet för alla som är medlemmar i Svenskt Projektforum
På den första träffen 21 november på Luleå Tekniska Universitet kommer vi diskutera ramarna för projektnätverket, men också ha en gästföreläsning.
Läs mer och anmäl dig till första träffen i Luleå 21 november