Boosta din projektledningskompetens

Välkommen till Utbildningsdagen 2025, en kompetenshöjande eftermiddag speciellt utformad för dig som arbetar med samhällsbyggnad i projektform som arrangeras av Svenskt Projektforum och Projectpartner. 

Tema för året är projektledning i AI-eran. Vad förändras, vad består och hur rustar vi oss som projektledare för framtidens arbetssätt? Med hjälp av våra kunniga och engagerade talare tar vi oss an både teknik, ledarskap och kompetensutveckling. Dessutom möter vi (och hyllar!) författarna till Projektledning, boken som rustar nästa generations projektledare och som utsetts till Årets projektledarbok 2025.

När och var: Tisdagen den 1 oktober 2025, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm.

Anmälan: www.projectpartner.se/utbildningsdagen

Deltagande är kostnadsfritt, vid uteblivet deltagande faktureras 500 kr. Önskar du bli fakturerad självkostnadspris för ditt deltagande så går det givetvis att ordna.

Program:

12:45 Registrering och mingel

13:00 Projectpartners Utbildningsdag 2025 öppnar

AI förändrar projektledarrollen – är du redo? Daniel Karlsson

AI som projektkollega – så kan du börja redan idag Mattias Ejbe

14: 30 Fikapaus

Årets projektledarbok 2025, Anette Hallin, Tina Karrbom Gustavsson, Tomas Gustavsson

”Klokfaktorerna” – 10 förmågor som förenar 100 framgångsrika ledare Svante Randlert

ca 17:00 Branschmingel med snittar och förfriskningar

AI förändrar projektledarrollen – är du redo?

AI är inte längre något som händer i framtiden, det är redan här och på väg att omforma hur vi leder projekt. Under denna föreläsning ger Daniel Karlsson en inspirerande överblick av vad som väntar när artificiell intelligens effektiviserar uppgifter som dokumentation, kommunikation och planering och samtidigt förändrar själva sättet vi arbetar på. Med tydliga exempel visar Daniel hur AI kan användas ansvarsfullt, utan att du själv behöver bli tekniker. Du får verktyg för att förstå begrepp som maskininlärning och generativ AI, strategier för att undvika vanliga fallgropar både tekniskt och juridiskt samt insikt i hur din roll som projektledare kan utvecklas när mer automatiseras.

Daniel Karlsson är kemidoktorn som sadlat om till uppskattad föreläsare och utbildare med särskilt fokus på projektvärlden och AI. Han driver det populära nyhetsbrevet AI för projektledare och är expert på att översätta komplex teknik till värdefulla insikter för dig som leder projekt i en ny tid.

AI som projektkollega – så kan du börja redan idag

Hur kan generativ AI effektivisera ditt projektarbete här och nu? Mattias Ejbe visar vägen i en föreläsning full av konkreta exempel, demonstrationer och användbara tekniker direkt från verkliga projektmiljöer. Med hjälp av verktyg som Microsoft Copilot, ChatGPT, NotebookLM och Claude får du se hur AI kan användas för att transkribera möten, tolka bilder, granska avtal, skapa poddar av arbetsmiljöplaner och mycket mer. Sessionen ger dig en praktisk överblick över de möjligheter som redan idag kan stärka din projektvardag utan att kräva teknisk expertis. Mattias delar också med sig av tekniker för effektiv AI-prompting, så att du får ut mer av de verktyg du redan har.

Mattias Ejbe är IPMA B-certifierad projektledare och programledare för uppskattade Projektledarpodden, där han regelbundet fördjupar sig i aktuella projektfrågor. Med civilingenjörsbakgrund och erfarenhet från bygg, IT, processutveckling och internationella förändringsprojekt vet han vad som krävs för att skapa verklig nytta med ny teknik.

Årets Projektledarbok

Under Projectpartners utbildningsdag har vi återigen glädjen att välkomna vinnarna av priset Årets Projektledarbok, som delas ut av Svenskt Projektforum. I år går utmärkelsen till boken Projektledning, skriven av Anette Hallin, Tina Karrbom Gustavsson och Tomas Gustavsson. Boken ger en bred men samtidigt pedagogisk introduktion till projektledningens grunder. Läsaren får följa projektets olika faser – från uppstart till avslut och utvärdering – och bekanta sig med viktiga modeller, begrepp och verktyg. Det här är en bok som rustar framtidens projektledare för verkligheten, med både traditionella och agila perspektiv.

Författartrion bakom boken har lång erfarenhet inom forskning, utbildning och praktisk projektledning. Anette Hallin är professor i företagsekonomi, Tina Karrbom Gustavsson är professor i projektkommunikation och Tomas Gustavsson är doktor i informatik med särskilt fokus på agila metoder.

 

Vad har 100 av Sveriges mest framgångsrika ledare gemensamt?

Med hjälp av AI och ett av Sveriges främsta analysföretag har Svante Randlert identifierat tio avgörande förmågor – klokfaktorer – som förenar ledare som lyckas, oavsett om de verkar i näringslivet, politiken eller civilsamhället. I sin nya bok Klokfaktorerna : 10 förmågor som förenar 100 framgångsrika ledare delar han med sig av den formel som skiljer ut dem som inte bara leder, utan också får människor att följa. Under Projectpartners Utbildningsdag ger Svante en inspirerande och konkret inblick i hur du kan utveckla ditt ledarskap genom dessa klokfaktorer. Med energi, skärpa och humor visar han hur AI inte bara påverkar teknik och arbetssätt – utan också hur vi leder andra.

Svante Randlert är en av Sveriges mest efterfrågade föreläsare inom ledarskap. Han är grundare av Wisory, en digital rådgivningstjänst för chefer, och mannen bakom podden Chefssnack där han intervjuat många av landets mest inflytelserika ledare.


Svensk AI-opinion i ett internationellt perspektiv

Hur ser svenskar egentligen på AI – och hur skiljer sig opinionen från resten av Europa och USA?

I takt med att AI blir en allt mer integrerad del av vardag, arbetsliv och samhällsstyrning, ökar behovet av att förstå hur människor uppfattar tekniken. En färsk rapport från Göteborgs universitet visar att svenskar förhåller sig försiktigt nyanserat till AI – men hur står sig denna bild jämfört med opinionen i övriga EU och USA? En internationell jämförelse visar på både gemensamma farhågor och tydliga skillnader i tillit, optimism och förväntningar.

En försiktig men inte rädd svensk opinion

Rapporten Svensk AI-opinion (Weissenbilder, Wessman & Bergström, 2024) visar att cirka hälften av svenskarna ser AI som både positiv och negativ. 63 % är oroade över att AI ska leda till färre jobb totalt i samhället, men bara 7 % tror att deras egna jobb hotas. Förtroendet för AI-utvecklande företag är lågt, och över 80 % vill att AI-utvecklingen regleras genom lagstiftning.

EU: Hoppfullhet med förbehåll

Enligt Eurobarometern (2023) uppger 62 % av EU-medborgarna att de ser AI som positivt för arbetslivet, och 70 % tror tekniken förbättrar produktiviteten. Samtidigt stöder en stor majoritet EU:s nya AI-förordning, AI Act, som trädde i kraft 2024 för att skapa rättsliga ramar kring AI:s användning och risker.

USA: Skepsis och misstro

Enligt en studie från Pew Research Center (2024) ser 56 % av amerikanerna AI som något som gör mer skada än nytta, medan endast 13 % anser att det gör mer gott än ont. Endast 7 % av befolkningen litar på att teknikföretagen hanterar AI på ett ansvarsfullt sätt (The Verge, 2025). Samtidigt visar studier en tydlig optimismklyfta: 56 % av experter tror att AI kommer ha en positiv effekt de kommande 20 åren, men bara 17 % av allmänheten instämmer (Stanford HAI Report, 2024).

Särskilt bland yngre amerikaner och tonåringar finns en stark oro över AI-relaterade risker som desinformation, övervakning och ojämlikhet – 80 % av unga vill att politiker gör mer för att reglera AI (Common Sense Media, 2024).

Likheter och skillnader

Gemensamt för Sverige, EU och USA är en stark vilja att reglera AI och en misstro mot kommersiella intressen som drivande kraft. Samtidigt finns kulturella skillnader:

  • I Sverige dominerar försiktig öppenhet, med krav på reglering och transparens.
  • I EU finns starkare tillit till institutionell styrning, särskilt efter införandet av AI Act.
  • I USA präglas opinionen av djupare polarisering och låg tilltro till såväl företag som stat.

Slutsats

Medan AI-utvecklingen accelererar globalt, formar opinionen i olika länder också hur tekniken kommer att tas emot, regleras och styras. I detta landskap står Sverige ut som ett exempel på balanserad försiktighet: kritisk men inte avvisande, hoppfull men kräver tydliga ramar. I kontrast illustrerar USA en djupare oro och misstro, medan EU försöker positionera sig som globalt regelverksexempel. Hur dessa attityder påverkar framtidens AI kommer att vara avgörande – inte bara för tekniken, utan för samhället i stort.

Weissenbilder, A., Wessman, S. & Bergström, T. (2024). Svensk AI-opinion. Göteborgs universitet. Länk

 


Att välja projektmodell

Det finns flera nya insikter och trender kring val av projektmodeller som har vuxit fram i takt med att teknologiska framsteg och förändrade arbetsförhållanden påverkar hur projekt drivs.

 

1. Hybridmodeller blir standard

Allt fler organisationer kombinerar traditionella vattenfallsmetoder med agila ramverk som Scrum eller Kanban. Detta möjliggör flexibilitet i utvecklingsfaser samtidigt som man behåller struktur i övergripande planering. Denna hybridstrategi är särskilt användbar i komplexa projekt där vissa delar kräver strikt kontroll medan andra gynnas av snabb anpassning.

2. AI och dataanalys integreras i projektstyrning

Användningen av artificiell intelligens och avancerad dataanalys har ökat inom projektledning. AI-verktyg används för att förutsäga risker, optimera resursallokering och förbättra beslutsfattande. Detta leder till mer informerade val av projektmodeller baserat på realtidsdata och historiska insikter.

3. Hållbarhet och ESG-faktorer påverkar modellval

Miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) faktorer blir allt viktigare i projektplanering. Projektmodeller som integrerar hållbarhetsmål och socialt ansvar väljs oftare, särskilt inom offentlig sektor och större företag som strävar efter att uppfylla ESG-kriterier.

4. Ökad betoning på samarbete och kommunikation

Med ökningen av distansarbete och globala team har projektmodeller som främjar stark kommunikation och samarbete blivit mer attraktiva. Verktyg och metoder som underlättar transparent informationsdelning och kontinuerlig feedback integreras i projektmodeller för att säkerställa effektivt samarbete över geografiska gränser.

5. Anpassningsförmåga och kontinuerlig förbättring prioriteras

Organisationer söker projektmodeller som inte bara är flexibla utan också möjliggör kontinuerlig förbättring. Det innebär att modeller som inkluderar regelbundna utvärderingar och anpassningar under projektets gång blir alltmer populära, vilket hjälper team att snabbt reagera på förändringar och förbättra processer i realtid.

 

Dessa trender visar på en rörelse mot mer dynamiska och integrerade projektmodeller som kan anpassas efter specifika behov och förändrade omständigheter. Att välja rätt modell innebär att noggrant överväga projektets unika krav, teamets kapacitet och organisationens övergripande mål.


Utbildningsdagen 2025

🟣 Save-the-date: 1 oktober 2025 🟣

Vi fortsätter ett lyckat koncept, Projektforum är även i år med och arrangerar Utbildningsdagen 2025 tillsammans med Projectpartner. Tillsammans vill vi ge dig som arbetar med samhällsbyggnad i projektform en riktig projektlednings-boost!

Vi återkommer inom kort med ett detaljerat program och årets kunniga och inspirerande talare. Gör gärna en notering i din kalender redan nu – eller varför inte en intresseanmälan via den här länken: https://projectpartner.se/utbildningsdagen/

🟣 Tid: Onsdagen den 1 oktober 2025, vi startar klockan 13.

Som vanligt kommer vi hålla till på IVA Konferenscenter mitt i Stockholm och givetvis är deltagandet även på årets Utbildningsdag kostnadsfritt.

Vi ser fram emot att vässa våra projektledningskompetenser tillsammans med er, varmt välkomna!

 

/ Svenskt Projektforum & Projectpartner AB


Från förberedelse till IPMA certifierad

Lunchwebinar: Från förberedelse till IPMA certifierad - individuell coaching som gör skillnad


I det här webbinariet i samarbete med Astrakan, får du en unik och detaljerad inblick i hur en IPMA-certifiering går till, samt hur du på bästa sätt kan förbereda dig inför certifieringen genom utbildning i Astrakans coachade, IPMA-registrerade program. Du kommer att få konkreta tips och vägledning från föredragshållare, Camilla Åkesson, expert inom området.

Camilla Åkesson, IPMA-A certifierad, är en erfaren assessor hos Svenskt Projektforum och lärare för Astrakans IPMA-registrerade program. Hon har lång erfarenhet inom projektledning och certifiering och är en expert på IPMA-certifieringsprocessen. Camilla har hjälpt många projektledare att förbereda sig för certifiering och med sin djupa förståelse för projektledningens komplexitet ger hon värdefull vägledning och insikter till både juniora och seniora projektledare. Hennes engagemang och expertis gör henne till en uppskattad mentor och utbildare.

Vad du kan förvänta dig under webbinariet
Under webbinariet får du smakprov från Astrakans utbildningsprogram, vilket ger dig en förhandsvisning av de verktyg och metoder som kan hjälpa dig att ta din projektledarkompetens till nästa nivå. Du får också en djupare inblick i certifieringsprocessen och konkreta tips för att maximera dina chanser till framgång.

Du kommer att få en tydligare förståelse för projektledningens komplexitet och de viktigaste skillnaderna mellan en junior och en senior projektledare. Webbinariet erbjuder dessutom interaktiva gruppsamtal, där du kan diskutera med andra i projektområdet för att få ännu mer konkreta insikter.

Lärdomar
Efter webbinariet kommer du att ha en klarare bild av hur utbildning kan fungera som ett optimalt förberedande steg inför certifiering och vad som förväntas av dig i certifieringsprocessen. Du kommer att ha fått insikter om de praktiska stegen för att lyckas och vad som krävs för att utvecklas i din roll som projektledare.

Tid & Plats
Webbinariet äger rum via Zoom tisdagen den 6 maj, mellan kl. 12.00 och 13.00.
För att få ut maximalt av webbinariet rekommenderar vi att du deltar från en plats där du kan ha kameran påslagen.

Vi ser fram emot att höra om dina projektledningskompetenser och skapa en engagerande och interaktiv upplevelse tillsammans.

Anmäl dig här>


Tips

Hur väljer man rätt genomförandemodell för sitt projekt? Tips från Camilla Åkesson Certifierad IPMA-A.

Projektmodellen beskriver de grundläggande stegen för att genomföra ett projekt, såsom initiering, planering, genomförande och avslut, och är tillämplig på alla typer av projekt oavsett bransch.

Genomförandemodellen går ett steg längre och specificerar hur ett projekt ska genomföras beroende på projektets typ. Den anpassar arbetsmoment och processer efter projektets specifika behov, såsom att bygga ett hus, utveckla ett IT-system eller skapa en ny medicin. Trots att alla projekt följer samma grundläggande faser kräver olika projekt olika genomförandemodeller.
https://www.astrakan.se/valj-ratt-genomforande-for-ditt-projekt/

 

Utbildning 

Hybrid projektledning. Kombinera styrkan av flera olika arbetssätt

Arbetar du i en organisation där både agila metoder och traditionell projektledning används? Då befinner du dig i en hybrid-miljö. Den här utbildningen ger dig de verktyg och kunskaper du behöver för att effektivt hantera vanliga utmaningar som uppstår i en sådan miljö. Du kommer att lära dig att kombinera agila arbetssätt med traditionell projektledning för att maximera resultat och skapa en framgångsrik projektstyrning, oavsett projektets karaktär eller komplexitet.

 https://www.astrakan.se/kurs/hybrid-projektledning/

 

Lyssna 

Retorikern Aurora Cederholm tipsar om hur man kommunicerar en skarp förändring

Vid kommunikation av förändring fokuserar vi ofta på struktur, intressenter och långsiktiga behov. Men hur hanterar vi kommunikationen när vi är i skarpt läge, t.ex. vid ett första möte eller när vi måste ge negativa besked som uppsägningar?

Retorikern Aurora Cederholm ger värdefulla tips om hur man anpassar kommunikationen efter sammanhang och målgrupp. Vid tuffa besked är det särskilt viktigt att vara ärlig, tydlig och empatisk. Cederholm påpekar att transparens, förberedelse och att förstå mottagarens reaktioner är avgörande för att bygga förtroende och ge stöd under svåra förändringar.

https://www.astrakan.se/kommunicera-en-organisationsforandring/

 

 


Facilitering & coachning för framgång

Facilitering och coachning är båda metoder för att stödja grupper eller individer i att nå sina mål, men de skiljer sig åt i fokus och tillvägagångssätt:

Facilitering

Fokus: Hjälpa en grupp att samarbeta och nå gemensamma mål.
Roll: En facilitator styr processen men bidrar inte med egna åsikter eller lösningar.
Metod: Använder strukturerade metoder (t.ex. workshops, brainstorming, gruppdiskussioner) för att underlätta dialog och beslutsfattande.
Exempel: En facilitator leder ett strategimöte för ett team och ser till att alla kommer till tals och att mötet följer en tydlig agenda.

Coachning

Fokus: Stödja en individ (eller ibland en grupp) i att utvecklas och nå sina egna mål.
Roll: En coach ställer frågor, lyssnar aktivt och hjälper individen att hitta egna lösningar och insikter.
Metod: Använder tekniker som kraftfulla frågor, aktivt lyssnande och reflektion för att hjälpa individen att hitta sin egen väg framåt.
Exempel: En coach hjälper en ledare att utveckla sitt självförtroende genom att ställa frågor som får hen att reflektera över sina styrkor och utmaningar.

Facilitering handlar om att leda en grupp genom en process utan att själv påverka innehållet. Coachning är en mer personlig process där en coach hjälper en individ (eller grupp) att hitta sina egna svar och lösningar.

 

Att kombinera facilitering och coachning skapar både struktur och självinsikt. Facilitering ger en tydlig process, medan coachning hjälper individer och grupper att hitta sina egna svar och engagemang.

 

1. Teamutveckling

En facilitator kan leda en workshop där ett team analyserar sina styrkor och utmaningar. Under sessionen använder facilitators coachande frågor för att hjälpa teammedlemmarna att reflektera över sina roller och samarbetet.

Exempel:
Ett företag upplever samarbetsproblem i ett projektteam. Facilitatorn leder en session där teamet identifierar hinder och lösningar. Genom coachande frågor hjälper facilitatorn teamet att själva komma fram till hur de kan förbättra sitt samarbete.

2. Ledarskapsutveckling i grupp

En facilitator kan hålla en gruppcoaching-session för chefer, där de diskuterar utmaningar och lär av varandra. Här blandas facilitering (leda strukturerad dialog) med coachning (uppmuntra självinsikt och reflektion).

Exempel:
En grupp chefer har svårt att hantera förändring i organisationen. Facilitatorn leder diskussionen och använder coachande frågor för att få cheferna att hitta egna strategier för att hantera förändringen.

3. Strategiworkshops

När en organisation ska ta fram en ny strategi kan en facilitator skapa en struktur för processen och samtidigt använda coachningstekniker för att hjälpa deltagarna att tänka kreativt och utmana sina egna antaganden.

Exempel:
Ett företag ska utveckla sin femårsstrategi. Facilitatorn leder workshopen med metoder som SWOT-analys och brainstorming. Samtidigt använder hen coachande frågor för att få deltagarna att tänka större och våga ifrågasätta gamla arbetssätt.

4. Agila retrospektiv

I agila team är retrospektivmöten vanliga för att reflektera över vad som fungerat bra och vad som kan förbättras. Här agerar facilitatorn som en coach genom att ställa frågor som hjälper teamet att hitta egna lösningar.

Exempel:
Efter en sprint leder  Scrum Mastern en retrospektiv. Istället för att ge lösningar ställer hen frågor som:
-Vad gick bra denna sprint?
-Vilka hinder upplevde vi?
-Vad kan vi göra annorlunda nästa gång?

 

 

 

 


Hållbara projekt och hållbar projektledning

Hållbara projekt kan vara ett sätt för projektledare att aktivt bidra till den hållbara utvecklingen i sitt yrke. Bakgrunden till detta är FN:s Agenda 2030, som antogs 2015 och omfattar en global utvecklingsagenda med 17 mål för hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 är att utrota fattigdom, bekämpa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen.

Vad är egentligen hållbar projektledning?

Hållbar projektledning innebär att projektledaren tar hänsyn till miljöpåverkan och andra omgivningsfaktorer vid planering, genomförande och leverans av ett projekt.

Ett förslag är att i projektet tillsammans med andra projektmål även skapa mål för hållbarhet. Se även till att det inom projektet genomförs olika hållbara projektaktiviteter. Exempel på hållbara aktiviteter kan vara att man som projektledare i projektet ser till att det köps hållbara produkter och även använder produkter som skadar miljön så lite som det är möjligt. Ett annat exempel på hållbar projektledning är att även titta på området inom social hållbarhet vilket betyder att man i rollen som projektledare även tänker på aktiviteter inom området social hållbarhet. Att det arbete som sker inom projektet även sker med bra arbetsvillkor och bra arbetsmiljö.

Tänka på att i rollen som projektledare kan det finnas möjlighet att vara med och påverka och driva en hållbar utveckling genom att se till att det tas hållbara beslut och det inom projektet. Om det är möjligt även se till att det inom projekten och även organisationen följer FN:s agenda 2030.

Man kan säga att hållbarhet inom projektledning innebär att man som projektledare skapar en balans mellan miljö, sociala och ekonomiska aspekter. Att under projektet även att kunna möta projektets mål, uppdragsgivare och intressenter utan att behöva kompromissa när det hållbarhet både när det gäller miljö och sociala aspekter.

Några tips för att kunna skapa en hållbar projektplan

  • Skapa en hållbarhetsvision för projektet.
  • Ta beslut om det kan/skall vara hållbart inom projektet.
  • Förstå vad hållbarhet är för någonting och skapa focusområden exempelvis inom energi, inköp eller hantering av avfall.
  • Skapa eller välj ut hållbarhetsstrategier och metoder.
  • Undersök vad som genomförts tidigare inom organisationen.
  • Sätt hållbara mål för projektet exempelvis skapa KPI:er för att köpa mer hållbara produkter.
  • Utveckla hållbara steg inom projektet.
  • Börja med att implementera olika former av hållbara initiativ.
  • Kommunicera och dokumentera framgångar inom hållbarhet, både inom och utom projektet.
  • Speciellt om ni inom projektet har överkommit någon form av utmaning inom hållbarhetsområdet.

Författare: Camilla Malmer, ledamot i Svenskt Projektforums styrelse. Mars 2025


Det är dags att "levla upp" som projektledare!

Som ledare för IPMAs projektledarcertifiering och som verksamhetskonsult och förändringsledare behöver jag ibland lägga örat mot rälsen för att höra vad som är på gång. Och inte minst måste jag få egen inspiration och fylla på mina energidepåer. Så jag gav mig ut på lite faktasafari – en metod jag lärde mig för några år sedan. Ge dig ut med öppna sinnen – lyssna, läs och lär – gärna i områden du normalt inte kommer i kontakt med! Resultatet? En mängd insikter från en konferens och några mycket inspirerande webbinarier!

Att jobba i projekt kan liknas vid att spela strategispel på datorn: Du måste hitta ett bra team med kompetenser som kompletterar dig, du måste marknadsföra dina egna kompetenser för att få vara med, ni måste lösa uppgifter och bli bättre tillsammans, så att du förbättrar dina personliga färdigheter och samlar erfarenhetspoäng och kan ”levla upp” till en ny nivå! Precis som vi inom IPMA förordar att du som projektledare måste vidareutveckla din projektkompetens och ditt projektledarskap och höja dig till nya nivåer!

Vem har bestämt att tiden ska representeras av en rät linje? Linjärt tänkande ger linjära leveranser - fokusera på målet - inte den tid det tar att nå dit. Du kan utmana dig själv och prova att betrakta tiden som cirkulär. Ger det dig några nya insikter?

För att vara kreativ på jobbet behöver du befinna dig på den övre delen av känsloskalan – Dr David Hawkins Map of Consciousness. Boka in aktiviteter för att må bra så att du kan vara kreativ, glad och produktiv.

Gör som på flyget – du måste sätta på dig syrgasmasken på dig själv först, innan du kan hjälpa ditt team!

Det finns flera sätt att använda generativ AI i jobbet som projektledare - det lärde jag mig i Svenskt Projektforums AI-skola för projektledare..

  • Assistenten: här finns potential att spara administrativ tid för att göra sammanställningar, skapa nya underlag, organisera och granska.
  • Analytikern och beslutsstödet: som en samtalspartner och bollplank för att få idéer, testa dem och hitta nya vägar och lösningar.
  • Specialisten: ta hjälp att kontrollera regelverk, standarder och annan fakta.

Men var kritisk – även en AI kan hallucinera! En kollega fick prompta på både svenska, engelska och använda olika AI-verktyg för att få fram ett trovärdigt svar.

Redan år 2020 skrev IPMA och PwC forskningsrapporten Artificial Intelligence impact in Project Management.  Då ansåg 66% av respondenterna att AI kommer att ha en positiv inverkan på tidsaspekter i projektledning. Enligt en rapport från CapGemini,  "Generative AI in Organizations 2024”, kanske vi kan frigöra upp till 30% av tillgänglig tid genom att använda AI-verktyg. Så vad ska du använda den tiden till?

Den framtida marknaden för kompetenta projektledare är stor, men vi måste bli bättre!
Enligt en av PMIs rapporter Pulse of the Profession är det bara 70-80% av projekten som når sina mål. Och ännu värre blir det. I Chaos Report, 2020 publicerad  av Standish Group presenteras att ENDAST  31% av IT-projekt slutförs inom tid, budget och med önskade funktioner.

IPMA mäter också framgång genom Project Excellence Baseline. Förutom tid, kostnad, omfattning, mäts även hur väl projekten levererar långsiktigt värde och uppfyller intressenternas behov. I en rapport från 2019 som gjorts av IPMA och KPMG  tillsammans - The Future of Project Management: Global outlook 2019, in collaboration with AIPM and KPMG rapporteras följande:

  • 44% av projekten levererar enligt affärsplanen.
  • 46% av projekten genomförs med tillfredsställelse hos intressenterna.
  • Endast 19% av projekten uppnår alla fyra parametrar: tid, kostnad, omfattning och intressentnöjdhet.

Dessa siffror indikerar att även om många projekt når vissa mål, är det få som uppfyller alla kriterier för framgång samtidigt.

Både IPMA och PMI är eniga om att orsakerna till den bristande framgången ofta är
- Otydliga mål och kravbild
- Otillräcklig styrning och ledarskap
- Kommunikationsproblem i team och med intressenter
- Dålig riskhantering
- Resursbrist

När jag en gång konstaterade att vi inte fått rätt förutsättningar (i detta fall resurser med rätt kompetens) att klara uppdraget sa en uppdragsgivare lite provocerande till mig:
- Det är väl ingen konst att leverera om du får det du vill ha hela tiden! Konsten är ju att leverera med de resurser som finns till vårt förfogande!

Och med dagens oroliga omvärldsläge blir det alltmer sant. I nödens stund prövas vår kreativitet. Med krig, resursbrister på råvara och komponenter, klimatutmaningar och med ett stundande globalt handelskrig, kommer vi behöva vara kreativa!

Författare: Maria Vestgöte, Head of Certification Body IPMA Svenskt Projektforum och VD Vestgöte Projektutveckling AB. Mars 2025

Svenskt Projektforums webinarieserie AI-skola för projektledare, i samarbete med Projektledarpodden – under ledning av Mattias Ejbe och Daniel Karlsson, Tokstark AB.
Ulrika Linné, Kvalitetschef och projektledarcoach  Saab Kockums Shipyard Landskrona –  Tidsalkemisten.
Michael Prorok, ESG Institute and DE&I Ambassador – Parallels between Project Management and MMORPGs.
Prof. Alexandre Rezende,  AdEx Partners – Gen. AI in Action transforming PMOs and PMs.
Norma Lynch, NLC Project Management Consultancy & Training  - Mastering Engagement in the AI World.
Christina Sejr Pedersen, Exec. Director Half Double Institute - AI can assist but People Lead: The future of Project Management.

Bild genererad av Microsoft Designer