GRATIS Portfolio Management Playbook e-bok
Thinking Portfolio har publicerat en uppdaterad 4:e upplaga av sin populära Portfolio Management Playbook - en e-bok med praktiska instruktionsartiklar om hur du lyckas med Portfolio Management som du kan ladda ner helt gratis.
Här är exempel på ämnen:
6 Egenskaper hos en effektiv projektledare
Topp 5 färdigheter hos en projektledare
7 nyckel-KPI:er för effektiv projektportföljförvaltning
6 saker som en projektsponsor bör göra för en projektledare
Produktens livscykel kontra tjänstens livscykel
Projektrisker kontra affärsrisker
Projektportfölj
Thinking Portfolio® är ett praktiskt verktyg för strategisk ledning. Portföljförvaltningsmodellen stöder affärsdriven, övergripande planering och beslutsfattande. Thinking Portfolio är baserat på internationella ramverk för projektarbete och portföljförvaltning såsom PRINCE2, PMBOK, ABCD-projektmodellen och SAFe. I Thinking Porfolio används också branschoberoende modeller för att visualisera affärsfördelar och projektmognadsgrad.
Ladda ner Whitepaper
Besök vår affärspartner
på Projektmässan 2022, Onsdag 18 maj klockan 9–17, Karlstad
Projektmässan bjuder kunskap om projektplanering, tips för hur du driver framgångsrika projekt och erfarenhetsutbyte med andra personer som driver eller vill driva projekt.
Ruth Zerbe
Business Partner Success Manager
+358 40 578 9000
ruth.zerbe@thinkingportfolio.com
https://thinkingportfolio.com/sv-main/
https://eacademy.thinkingportfolio.com
Astrakan söker B-certifierad lärare i projektledning
Bli utbildare hos Sveriges ledande utbildningsföretag när det gäller förändringsledning. Med nya banbrytande lösningar för ledarutveckling och utbildningar med god grund i aktuell forskning erbjuder vi en miljö där du både kan utveckla och utvecklas. Läs mer här>
Studie: Enda metoden mot utmattning
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, tmed dr och psykolog på Exodus Psykologstöd & Arbetsmiljöexpertis har tillsammans med Peter Smith, med. dr vid Institute for Work and Health i Toronto, och Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet i en studie slagit fast att det enda som kan förebygga psykisk ohälsa i form av utmattning är minskad arbetsbörda och lägre arbetstakt.
Det har länge propagerats för att man kan balansera arbetskraven om det finns socialt stöd och goda relationer på arbetsplatsen, om man har beslutsutrymme, får använda sina färdigheter och lära nytt. Men det räcker inte om arbetstakt och arbetsmängd fortsätter att vara hög.
För att förebygga psykisk ohälsa och specifikt utmattning behöver kraven på att arbeta snabbt och hantera många arbetsuppgifter minskas. Speciellt viktigt är de för personer som återgår i arbete efter stressrelaterad ohälsa eftersom det annars ökar risken för svårare symptom på utmattning.
”Man har bara tagit för givet att resurserna hade en skyddande funktion mot symtom på utbrändhet, men det har aldrig varit tydligt i forskningen, det har aldrig varit mer än en hypotes”, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, med dr och psykolog på Exodus Psykologstöd & Arbetsmiljöexpertis.
Det är svårt att säga att man måste sänka kraven, för verksamheter vill inte göra det. De har sina mål att nå upptill och nöjer sig istället med att det finns ett bra socialt klimat och ett handlingsutrymme. Många chefer har en svår uppgift, de ska leva upp till krav ovanifrån och ta hand om medarbetare under sig.
Fagerlind Ståhl, Smith och Ståhl har mätt graden av utmattning vid två tillfällen med två års mellanrum hos 1 722 medarbetare på sju svenska organisationer och företag. De har undersökt hur den psykosociala arbetsmiljön påverkat symtomen över tid.
Krav stor faktor vid utmattning
Ju högre krav man har, desto grövre symtom på utmattning över två år. Och det spelade ingen roll vilken grupp i undersökningen man tillhörde. Krav är en lika stor faktor för utmattning oavsett vilka resurser man har.
Medarbetare med stort beslutsutrymme och socialt kapital löpte alltså inte mindre risk att drabbas av utmattning än de med ringa eller inga resurser alls. Men det är viktigt att komma ihåg att resurserna är viktiga i sig. Är det ont om dem ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, depression och utmattning. På samma sätt som att höga krav är en risk utgör bristen på dessa också en risk för psykisk ohälsa. Men det räcker inte att resurserna finns där om kraven är höga.
Man liknar det vid att vi varken kan avvara sömn eller mat om vi vill må bra.
Marie Åsberg, senior professor vid Karolinska och en av våra främsta stressforskare, såg tidigt ett samband mellan nerdragningarna i början av 90-talet med den ökade psykiska ohälsan bland personalen som var kvar i slutet av 90-talet.
– Det är svårt att förklara det på något annat sätt än att det beror på den ökade arbetsbelastningen”, säger Marie Åsberg.
– Det finns mängder med forskning som visar att arbetet är den stora boven för utbrändhet. Till och med i gruppen ensamstående med försörjningsansvar för barn är det arbetskraven som är den största risken, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
”Kravkontrollmodellen som vi utgått från i vår studie uppfanns på 70-talet och har bekräftats gång på gång. Ändå blir vår undersökning en jätteskräll, vilket gör oss glada och förtvivlade samtidigt”.
Källa: Tidningen CHEF
Nätverk: Portföljstyrning 12 maj
Ett nätverk för dig som är intresserad av portföljarbete och styrning, som vill lära dig mer om hur du lyckas med portföljhanteringen och som vill utbyta erfarenheter med andra i liknande situation.
Syfte
Syftet med nätverket är att ge dig som deltagare ett forum för att dryfta problem och utmaningar med begreppet portfölj och inte minst lära av andras erfarenheter och tillämpade kunskaper. En portfölj kan vara passiv och användas för uppföljning av ett ansvarsområde men kan även vara en aktiv styrning mot strategiska mål. En portfölj kan innehålla initiativ och projekt eller agila värdeströmmar.
Nätverksledare
Georg Silber är teknisk fysiker och har arbetat som utvecklare av hårdvara enligt vattenfallsmetodik och sedan som programutvecklare under kaosliknande förhållanden. Utifrån det som egenkonsult och föreläsare utvecklat metodik och projektmodeller för att styra projekt och resurser på tid och budget enligt klassisk metodik och ISO21500 standard. Han har på senare tid intresserat sig för motsvarande lösningar för agil styrning och SAFe etc.
Möt Alexander Wahlberg - IPMA Certifierad
Den här veckan har vi nöjet att presentera ännu en spännande intervju i serien “Möt en IPMA certifierad”. Vi har fått äran att ställa några frågor till Alexander Wahlberg, som delar med sig av sina erfarenheter. Alexander genomförde sin första IPMA certifiering på nivå D år 2021 och redan ett år senare valde han att IPMA certifiera sig på nivå C. Vi säger stort grattis Alexander Wahlberg för en lyckad certifiering!
Vad har du för spännande projekt just nu?
Jag arbetar på Coop Sverige AB som Senior IT-projektledare. Just nu leder jag ett IT-infrastrukturprojekt inom ett program (CAT – Coop Automated Terminal) i Eskilstuna där Coop bygger en av världens största helautomatiserade terminaler för dagligvaror.
Hur kom det sig att du valde att IPMA certifiera dig första gången?
Jag har många utbildningar och certifieringar inom IT Service Management, Scrum, PRINCE2, m.fl. och ser certifieringar som ett kvitto på att jag kan det jag specialiserar mig inom. Tvärtemot tidigare certifieringar, är det nyttiga med IPMA´s certifieringsmodell, att det inte är någon utbildning utan en validering av befintlig erfarenhet och kunskap. Det är även en branschoberoende certifiering, vilket är värdefullt. Jag har, genom åren, identifierat att många IT-projekt misslyckas fastän både tekniken, resurser och kompetensen finns där. Det finns för stora glapp mellan förväntan och leverans och kompetensen bland beställare är inte alltid heller den bästa, inte heller de ledande rollerna. IT-branschen är en relativt ”omogen” bransch där alla kan kalla sig för ”Projektledare” utan något som helst krav på verifiering av yrkesskicklighet eller IT-erfarenhet för den delen. Det ville jag ändra på för min egen del.
Du certifierade dig först på nivå D och redan ett år senare valde du att certifiera dig på nästa nivå, C? Vi blir nyfikna att höra mer om dina ambitioner och mål?
D-nivån är relativt enkel och har inga krav på erfarenhet av att leda projekt. C-nivån har krav på erfarenhet samt handlar mycket om ledarskapet, att leda sig själv och att leda andra. Man får möjlighet till självreflektion och hur man får projektresurser att motiveras, mm. Det är områden som jag lärt mig väldigt mycket om i certifieringsprocessen. Dessutom får man reflektera över tidigare projekt man arbetat i och från en annan vinkel. C-nivån var ett naturligt steg för mig nästan direkt efter D-nivån.
Vad har du haft för nytta av din certifiering?
Jag har lärt mig väldigt mycket spännande under certifieringsprocessen, läst litteratur och talat med mentorer och människor som jag inte hade motiverat mig till att göra om jag inte hade certifierat mig. Dessutom känner jag mig ännu tryggare inom grunderna gällande projektledning nu. Jag har även lärt mig nyttiga saker som du kan applicera inom exempelvis privatlivet.
Är det något du skulle vilja rekommendera kommande kandidater att tänka på inför och under en certifiering?
Planera mycket tid på ansökan, den tar längre tid än vad man först tror. Sök kontakt med människor som redan har certifierat sig på den aktuella nivån och låt dem berätta om sina erfarenheter.
Boka in Webinar 25 maj!
Välkommen till ett webinar med spännande insikter och kunskap inom projektledning – och utdelning av Donald Davies Stipendium 2022!
Den 25 maj, kl 9-10, bjuder vi in projektledare, förändringsledare, PMOs och dig som arbetar inom ett projekt, till ett live-streamat webinar från Uppsala arrangerat av Donald Davies & Partner. Vi bjuder på föreläsning om spännande trender och framgångsfaktorer inom projekt.
Tillsammans med Donald Davies & Partners delar vi ut Donald Davies Stipendium 2022 – som tilldelas en projektledare som gjort det omöjliga möjligt i ett omfattande projekt!
Läs mer om finalisterna och anmäl dig här>>
Sammansättningen av projektteamet: Spelar det någon roll?
Projektorganisationernas ad hoc-karaktär kräver att nya team sätts samman i början av nästan alla projekt. Detta kan vara oroande för människor som kommer in i projektet att arbeta med människor som de kanske aldrig har arbetat med tidigare. Människor måste anpassa sig, hitta en gemensam grund och vara redo för en miljö som de kanske inte känner sig fullt engagerade i. Så anpassning och miljö är avgörande för att en projektorganisation ska fungera smidigt och bli starkt.
Det är inte bara viktigt mellan teamets medlemmar, utan samarbetet mellan projektledaren och teammedlemmar är också avgörande. Att inte lyckas med en anpassning kan fördröja ett projekt. Särskilt som projekten är inriktade på leverans och har tids- och budgetbegränsningar är det inte alltid lätt att fokusera på att spendera tid och pengar på aktiviteter (t.ex. teambuiding) som inte alltid anses bidra direkt till att uppnå projektresultat.
Det finns studier som har tittat på person-miljö-passform och effekterna av utbyte mellan ledare och medlemmar i ett projektorganisationssammanhang. Men det verkar som om mer behöver göras för att förstå om det verkligen spelar någon roll att ha ett projektledare-team-fokus utmaningarna med att utveckla en anpassning och utveckling av teamet.
Med detta i åtanke och för att föra fram några tankar i ämnet har vi tittat på några av de potentiella utmaningarna för att uppnå starka team. Naturligtvis är de utmaningar som diskuteras här varken uttömmande eller avgörande, men diskussionen är avsedd att initiera mer eftertanke kring ämnet.
Potentiella utmaningar för att sätta samman det optimala teamet.
- Oplanerad bemanning
När bemanningen görs bara för att fylla luckorna kan det leda till att människor kan ha svårt att utveckla synergier och arbeta sammanhållet. I synnerhet i organisationer som saknar projektledningsmognad (vilket i efterhand ofta ses vara fallet) fattar personer med liten förståelse för projektledning bemanningsbeslut för projekt. Det kan leda till oplanerad bemanning och följaktligen bristande team.
Med facit i hand är mer än 90 procent av organisationerna i världen små och medelstora företag. Som sådan förväntas de inte ha dedikerade projektledare eller resurser för att hantera projekt. Därför hanterar linjechefer projekt eller fungerar som projektledare. Under sådana omständigheter är det oundvikligt att chefer saknar projektledningsexpertis, vilket resulterar i brist på bemanning av teamet.
- Brist på utbildning
Bristen på utbildning och rätt kompetens att leda är en annan utmaning som projektledare kan möta när de leder projekt. Om personen som leder projekten har stigit genom hierarkin bara på grund av deras tid i organisationen; kan det vara möjligt att personen kanske inte har önskad nivå av kunskap och färdigheter för att bygga synergistiska team.
Brist på utbildning för att leda och bygga team är verkligen ett område som behöver uppmärksammas. När projektledaren och team medlemmar inte får utbildning relaterad till kommunikation, interpersonell relationshantering och uppbyggande av team kan de finna det utmanande att integrera synkront, vilket leder till brister i teamet.
- Påverkan utifrån projekt
Personer utanför projektorganisationen kan också påverka projektets arbetsmiljö och bidra till utvecklingen av problem mellan projektledaren och teamet. Det yttre inflytandet kan leda till missförstånd bland de personer som arbetar med projektet genom att felaktig information tillhandahålls. Dessa influenser kan uppstå antingen på grund av något intresse (positivt eller negativt) i projektet, på grund av organisatorisk politik eller på grund av konflikter mellan de olika grupperna/funktionerna relaterade till projektarbete.
- Brist på synergier mellan ledare och team
Mänskligt beteende är mycket dynamiskt, och det kommer alltid att finnas situationer där människor inte kan engagera sig och utveckla synergier. Brist på synergier kan uppstå på grund av tidigare arbetsrelationer, erfarenheter eller olika intressen. Därför måste man tänka på tidigare arbetsrelationer, människors olika stilar, den föreslagna projektledarens kapacitet och färdigheter och kriterierna för personer som är utplacerade för att arbeta med ett projekt. En sådan utvärdering kommer att bidra till att skapa en viss känsla av inbyggd synergi inom teamet. Men med tanke på dynamiken i mänskligt beteende kan man inte bortse från möjligheten att utveckla en brist på synergier mellan en projektledare och teamet.
- ”Personlighetsluckor”
Personlighetsluckorna kan också leda till en missanpassad. Folk har olika personligheter. Vissa dominerar, överdriver och är självsäkra. Andra kan vara passiva, avslappnade och visa en konsekvent brist på intresse för allt som händer runt dem. Så om det finns ”personlighetsluckor” mellan projektledaren och teammedlemmar kan det leda till sammandrabbningar och käbbel inom teamet, vilket leder till alla typer av arbetsrelaterade utmaningar inom projektet.
Slutsats:
Det skulle vara att säga det uppenbara att människor är det mest kritiska elementet för att leverera ett projekt framgångsrikt. Därför måste sammanhållningen bland människor finnas där för att utföra arbete enligt kundens krav. I synnerhet är en god arbetssynergi mellan projektledaren och teammedlemmar avgörande för att hålla saker på rätt spår och göra det möjligt för projektledaren att leda teamet att leverera projektets output.
För att främja ytterligare tankeprocesser i detta sammanhang har vi tittat på några av de potentiella utmaningarna för att uppnå en sådan "passform". Särskilt fokus i detta avseende är de mänskliga beteendeaspekterna och bristen på projektledningsexpertis inom organisationer. Projektledning är ofta inte kärnverksamheten i organisationer. Det kräver linje chefer och personal som hanterar projekt, vilket kan leda till problem i hur projekten bemannas och en potentiell brist på projektledare-projektpersonal.
© 2022 Jiwat Ram, All Rights Reserved.
Jiwat är professor i projektledning. Han har stor erfarenhet av att arbeta internationellt i olika kulturer och affärsmiljöer. Jiwat sitter för närvarande i redaktionen för International Journal of Project Management.
Irritation på kontoret
Blocket Jobb genomför regelbundet undersökningar som tar tempen på arbetsmarknaden och arbetslivet, och den här gången ställdes frågor om vilka beteenden som vi irriterar oss mest på hos våra kollegor. Och att inte ta ansvar toppar listan med god marginal. I undersökningen med 1 000 tjänstemän som Kantar Sifo gjorde på uppdrag av Blocket Jobb svarade hela 41 procent att det är den egenskap som de irriterar sig mest på. På andra plats kommer dålig samarbetsförmåga och på tredje plats bristande hjälpsamhet.
Mänskligt samspel är inte alltid helt lätt, och på en arbetsplats är friktionsytorna och möjligheterna att irritera sig oändliga. Och allt från kvarglömda kaffekoppar till högljutt telefonpratande kan skapa rejält kontors-skav. – Det är intressant att det vi tycker är mest påfrestande är saker som är kopplade till själva arbetet och hur man sköter sitt jobb och där ligger störningsmoment som att spela musik eller äta vid skrivbordet i lä, säger Anna Rosenlund, Brand Manager på Blocket Jobb.
Beteenden som har med rent kontorsvett att göra kommer först långt ner på listan över vilka beteenden vi stör oss på. Bara tre procent svarar till exempel att kollegor som spelar hög musik eller på andra sätt stör arbetsron är det mest irriterande. Och bara en procent svarar att klassikern skrivbordsätande är det som de irriterar sig mest på hos sina kollegor. Men även om kollegorna kan vara ett störningsmoment är det också de som får oss att trivas och vilja stanna kvar på en arbetsplats. Bland dem som inte vill byta jobba svarar nästan 40 procent att det är på grund av att de trivs med sina kollegor. Bara att trivas med sina arbetsuppgifter hamnar högre upp på listan. Nästan hälften, 47 procent svarar att skälet till att de inte vill byta jobb är att de trivs med sina arbetsuppgifter.
– Vår undersökning visar hur oerhört viktiga kollegorna är för att personalen ska trivas på en arbetsplats. Som arbetsgivare kan det därför vara en god idé att satsa en hel del krut på att skapa fungerande samarbeten och en bra arbetsplatskultur. Människorna vi har omkring oss på jobbet varje dag är en väldigt viktig del i varför folk stannar kvar på en arbetsplats, säger Anna Rosenlund.
10 i topp – det här stör vi oss mest på hos våra kollegor
- Att man inte tar ansvar, 41 procent
- Dålig samarbetsförmåga, 32 procent
- Att man inte är hjälpsam, 26 procent
- För långa möten, 21 procent
- Bli inbjuden till möten som inte är relevanta, 19 procent
- Högljudda telefonsamtal, 13 procent
- Avbryter/låter inte andra komma till tals, 12 procent
- Annat, 11 procent
- Att personen inte kommer i tid, 11 procent
- Inte hålla deadlines, 10 procent
Om undersökningen: Totalt genomfördes 1 000 intervjuer bland tjänstemän via Kantar Publics riksrepresentativa webbpanel, Sifopanelen. Undersökningen genomfördes 2–8 februari 2022.
Vinnaren av Svenska ProjektAkademiens uppsatstävling 2022
I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling inkom inför 2022 års pris tolv uppsatser från inte mindre än sex olika lärosäten. Det gjorde tävlingsjuryns arbete spännande och lärorikt, men också svårt då uppsatserna samtliga är av hög kvalitet.
Vinnare i år är Fredrika Swenson, Handelshögskolan vid Karlstad Universitet. Juryn finner att uppsatsen tar upp ett aktuellt och intressant ämne – ett påtvingat distribuerat ledarskap i projekt till följd av Covid19-pandemin – och gör detta på ett moget och väl genomtänkt sätt. Uppsatsen är välskriven och innehåller många potentiella lärdomar för projektarbete som kännetecknas av virtuella samarbetsformer och distribuerat ledarskap. Uppsatsen presenteras nedan.
Ingen människa är en ö: Om ledarskap i projekt när det distribuerade arbetet är påtvingat. Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, projektledare påverkas av en påtvingad omställning till distribuerat projektarbete på grund av Covid-19. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio projektledare från tio olika organisationer. Insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterade i tre teman; Fånga dagen, Ingen människa är en ö och Förändringens vindar.
Studiens resultat visar på att det påtvingade distribuerade arbetet upplevs ha en stor påverkan. Den delade upplevelsen är att situationen har större inverkan på ett personligt och socialt plan än på själva möjligheten att leverera projektresultat. Distribuerat arbete kräver en ökad mängd samarbete och ökad digital närvaro för att kompensera frånvaron av en gemensam arbetsplats. Slutsatsen är att fördelarna med det påtvingade distribuerade arbetet främst är den flexibilitet och effektivitet som upplevs. Utmaningarna med det distribuerade arbetssättet är ökade krav på ett individ- och situationsanpassat ledarskap, behov av tydligare struktur och mer kommunikation samt upplevd brist på närhet till kollegor samt den energi och engagemang man delar tillsammans.
Om Svenska ProjektAkademien och Uppsatspriset:
Svenska ProjektAkademien har till uppgift att främja utveckling och tillämpning av projektarbetsformen i svenskt arbetsliv. Som ett led i dessa strävanden utlyser akademien ett årligt uppsatspris för studerande som framgångsrikt försvarat ett examensarbete (motsvarande kandidat/magister, bachelor/master eller C/D-uppsats) med inriktning mot projektledning och projektorganiserade företag. Uppsatserna bedöms av en jury bestående av representanter från både näringsliv och högskolor/universitet som finns representerade i akademien.
De uppsatser som kan komma ifråga skall belysa frågor av relevans för projekt, projektledning och projektbaserade företag.
Det handlar således om ett relativt brett kunskapsområde där beröringspunkten till temat projekt är det centrala. Det finns ingen begränsning till några specifika akademiska ämnen.