Missa inte webinariet: Framtidens portföljhantering
Anmäl dig till webbinarium: Framtidens portföljhantering – Att driva och styra projekt i en hybridvärld
Datum: onsdagen den 21 september
Tid: kl. 10:00
Plats: Online via zoom och länk skickas ut några dagar innan mötet
Intresset och behovet av att se över sina strategiska satsningar och innehållet i sin utvecklingsportfölj har aldrig varit så stort som nu. En turbulent omvärld där mycket förändras innebär att alla organisationer har ett stort behov av att snabbt kunna ställa om, öka eller minska sina utvecklingsinitiativ, för att säkerställa att man är på rätt väg. Samtidigt pågår en omställning och balansgång mellan att genomföra utveckling i projektform eller i agila team. Även detta ställer andra krav på portföljhanteringen än tidigare. Allt det här påverkar såväl högsta ledningen, portföljägare, projektkontor som projektledare.
Under webbinariet kommer Anturas erfarna verksamhetskonsulter Patrik Strömbeck och Mattias Wallén att diskutera och belysa aktuella frågor kring projekt- och portföljstyrning samt visa olika lösningar och verktyg för bättre kontroll och styrning. Du kommer även att få möjligheten att ställa dina frågor gällande hur din organisation kan effektivisera projektverksamheten och portföljstyrningen med Antura Projects.
Passa på att lyssna in och delta i det kostnadsfria webbinariet som anordnas av Antura tillsammans med Projektforum.
Välkommen med din anmälan!
Tänk om begreppet projektledning inte hade funnits?
Dagens projektledning är ungefär sjuttio år gammal och utvecklas kontinuerligt. Från traditionella process- och metoddrivna tillvägagångssätt till mer flexibla, agila baserade tillvägagångssätt och allt däremellan, det finns ingen brist på recept på hur projektledning ska genomföras eller hur projekt ska levereras.
Det är så genomgripande att projektledning används för alla typer av satsningar, vare sig de är kommersiella, statliga eller ideella. Alla sektorer i ekonomin och industrisegmenten använder projektledning på ett eller annat sätt. Inte överraskande används projektledning för komplexa, komplicerade och men också enkla frågor, allt från att skicka raketer till andra planeter, lösningar på sjukvårdsproblem, utbildning, konstruktion eller enklare saker som att underhålla trädgårdar och så vidare och så vidare. Listan är minst sagt lång, bred och varierad.
Det här väcker flera frågor. Eftersom dagens projektledning är ungefär 70 år gammal, vad var det innan dess? Hur slutfördes (oräkneliga) projekt som levererade strukturer som pyramider, megakolosseum och Eifeltornet, bara för att nämna några?
Termen "projektledning" myntades i början av 20-talet, så hur kallades, uppfattades eller förstods det före den formella etableringen av projektledning som vi känner det nu? Spelar det verkligen någon roll om det inte heter projektledning? Har något förändrats sedan det officiellt konceptualiserades som projektledning? Alla dessa frågor leder till en övergripande fråga: Tänk om begreppet projektledning inte hade funnits?
Visst, det är inte en lätt fråga att svara på, men för att starta konversationen finns det åtminstone två sätt att se på det: konceptuellt och praktiskt.
På konceptuell nivå är att definiera och namnge abstraktioner en extremt viktig uppgift för att lösa dagliga praktiska problem. Det hjälper till att skapa en gemensam förståelse och språk och underlättar att bygga kunskap på ett strukturerat sätt för att lösa problem och stödja tillväxtaktiviteter.
Så om det inte hade konceptualiserats som projektledning, kanske det hade konceptualiserats som
1) Insatsledning / Arbetsledning eller
2) Kavla upp ärmarna eller lite knäppt
3) Don't Ask Me, Get It Done (DAM GID) management [smart uttalas som: daem gud management].
Det verkar som om oavsett vad det kallas kommer det att inkapsla någon form av planering, kontroll och genomförande. Att konceptualisera det som "projektledning" har gett en plattform och ett språk att bygga vidare på. Det är lätt att komma ihåg och marknadsföra. Vidare, genom att namnge abstraktionen, har det hjälpt människor att utveckla kunskap, processer, metoder, tekniker och logik för att ge den en slags struktur eller gräns. För att uttrycka det enkelt ger det en ram eller ett skelett för att göra ytterligare arbete.
På praktisk nivå behöver människor som arbetar i branschen en verktygslåda för att få jobbet gjort. Verktygssatserna består av hårda såväl som mjuka verktyg, det vill säga kunskapsdrivna verktyg. Så oavsett vad projektledning kallas behöver branschen en verktygslåda. Så länge verktygssatsen är lätt att använda och vettig kommer branschen att omfamna den. Vad det betyder är att det har långtgående konsekvenser för branschens tillväxt att ge existens till abstraktion. Därför har begreppet projektledning varit till hjälp för branschen eftersom det ger mjuka verktyg för att utföra arbetet.
Ovanstående diskussion visar att det kanske är bra ur två perspektiv att ställa frågan "Tänk om begreppet projektledning inte hade funnits?"
- Det kommer att hjälpa till att förstå utvecklingen och göra lite forskning om styrkor och förbättringsområden. Det innebär att hitta sätt och medel för att förbättra det ytterligare.
- Men ännu viktigare är att det är en fråga som bör ställas för att sätta tonen för framtida utveckling.
Med tanke på den utbredda användningen och variationerna som finns verkar det finnas flera vägar för reflektion för att utveckla en ny ström av kunskap för ansträngningshantering av icke-rutinmässiga uppgifter. Att tänka på framtiden och fråga, " Tänk om begreppet projektledning inte hade funnits?" kommer att hjälpa till att komma med nya idéer om nya sätt att arbeta med icke-rutinmässiga uppgifter. Vi diskuterar några av sådana vägar nedan:
- Att förstå hur begrepp bildas inom andra domäner eller vetenskaper, såsom medicinsk vetenskap, antropologi eller samhällsvetenskap, för att nämna några, är avgörande eftersom det ger en plattform för korsbefruktning av befintlig kunskap för att skapa något nytt. Den kunskap som erhålls kan användas för att sätta tonen för den framtida utvecklingen av projektledning
- Genomföra longitudinella studier på alla kontinenter för att få insikt i skillnaderna och metoderna för att slutföra icke-rutinmässigt arbete.
- Det är mycket vanligt att människor inte använder projektledningsprinciper och metoder för att utföra icke-rutinmässiga uppgifter dagligen men ändå få jobbet gjort. Det ger möjligheter att undersöka beteenden och fånga upp kunskap om varför eller varför inte projektledning är nödvändigt.
Visst kan man säga att när människor slutför icke-rutinmässiga uppgifter kanske insatserna inte är så höga, vilket ofta är fallet med affärsfokuserade projekt. Men det begränsar eller eliminerar inte användbarheten av att förstå människors beteenden när de utför icke-rutinmässigt arbete, eftersom den förståelsen kan extrapoleras för att bygga nya sätt att arbeta med projekt.
Slutsats:
Evolution är ett naturfenomen. Med den exponentiella tillväxten av kunskap inom olika domäner och vetenskaper kommer människor naturligtvis att vara intresserade av utvecklingen av projektledning som en domän. Ett sätt att undersöka evolutionen är att ställa frågan som är kärnan i diskussionen i den här artikeln.
Att svara på frågan är säkert inte en lätt uppgift. Men att tänka på frågan hjälper till att starta tankeprocessen på ett tomt ark. Med det i åtanke tittar den här artikeln på några aspekter för att svara på frågan, eller åtminstone överväga att svara på den. Att försöka hitta eller tänka på svaret kommer säkert att få konsekvenser för både konceptuella och praktiska ändamål. Konceptuellt kan ansträngningen leda till att skapa en ny projektledningsstil. Praktiskt taget kommer det att leda till att ha fler verktyg för människor att slutföra icke-rutinmässigt arbete. Naturligtvis är diskussionen i den här artikeln begränsad, vilket kräver mer grundligt tänkande men ändå ger mat till eftertanke.
© 2022 Jiwat Ram
Källa: ipma.world
Jiwat är professor i projektledning. Han har stor erfarenhet av att arbeta internationellt i olika kulturer och affärsmiljöer.
Jiwat bidrar aktivt till projektledningsgemenskapen. Hans arbete har publicerats i ledande vetenskapliga tidskrifter såväl som branschbutiker.
Delta i en studie om riskhanteringsverktyg- och tekniker i projekt.
Hanna Soroka-Potrzebna är anställd vid universitetet i Szczecin i Polen och medlem av IPMA Polen. Hanna ber ber dig delta i en studie om riskhanteringsverktyg och -tekniker i projekt.
Forskningen är en del av en verksamhet som genomförs i fyra europeiska länder och finansieras av National Science Center i Polen. Riskhantering är ett extremt viktigt och aktuellt ämne och det kommer bara att ta dig några minuter att fylla i undersökningen.
De erhållna resultaten kommer att tillåta att visa skillnaderna i tillämpad praxis i olika kulturer, samt att formulera rekommendationer för projektteam. Efter att ha lämnat din e-postadress i det bifogade formuläret får du en rapport med samlade forskningsresultat i slutet av året.
Tack på förhand för din tid och hjälp!
Länk till undersökningen: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeR96nvdnLsrlgINak4hrQMLsDlTTHFHJDEj8Xc7mkNNl4hqw/viewform?usp=sf_link
En stor och envis missuppfattning...
Det finns en stor och envis missuppfattning. Detta sker inte bara i projektteam utan även bland kunder och det är utbrett bland projektledare. Faktum är att det kan vara de som upprätthåller det ... Samtidigt är det den främsta stressfaktorn för många projektledare. Misstolkningen ligger i att tänka att termen projektledare är synonymt med problemägare. Som om en projektledare är ensam ansvarig för resultatet och som om huvuduppgiften är att "avlasta" hela sitt följe. Därför kommer här tre skäl till varför, enligt min mening, tanken att projektledaren är synonymt med problemägare är en missuppfattning.
- En projektledare är ett instrument
Just det. Hur ansvarsfullt du än kan känna för resultatet, är du som projektledare bara ett instrument. Även om det är ett viktigt instrument är du inte mer än så.
En organisation har ett problem eller ett behov. Du blir ombedd som projektledare att lösa det eller svara på det. Så du planerar hur du uppnår önskat resultat och bestämmer vem och vad som behövs. Men sedan börjar det verkliga arbetet. Ett projekt är inte en Lego-modell som bara kräver en steg-för-steg-plan och att hålla sig till den. Ett projekt är en kontaktsport. Människor är viktiga för det. Och därmed förändras dynamiken kontinuerligt.
I denna dynamik är din roll att vara utombordsmotor, lobbyist, spegel, tränare eller cheerleader, beroende på vad som krävs i varje steg för att arbeta mot resultatet. I alla situationer som uppstår frågar du dig själv upprepade gånger: vad behövs just nu för att projektet ska kunna genomföras framgångsrikt? Och beroende på svaret väljer du lämpligt instrument som är tillgängligt för dig.
- Samskapande krävs för bästa resultat
Om du kan driva ett projekt helt själv är det inte ett projekt utan ett jobb. En av egenskaperna hos ett projekt är att bredvid den normala verksamheten måste du ta itu med det med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Du behöver ett lämpligt team med olika kompetenser för att uppnå önskat resultat. Kanske är du en riktig ”multitasker”. Du tänker inte på att kombinera design, bygga, påverka, kommunicera, fatta beslut, rapportera, testa och kontrollera. Men frågan är om det bidrar till önskat resultat? Jag stöter på dem regelbundet: projektledare som ett enmansband, medan teamet lägger sig tillbaka och tittar på. Men var ärlig: när du gör det, tillför du verkligen mest värde? Och i så fall, hur är det med lösningens hållbarhet? Vilket leder oss till den tredje punkten:
- En projektledare är alltid en tillfällig faktor
Oavsett om du är anställd i eller anställd från ett externt företag: är din roll som projektledare alltid tillfällig. En viktig del av ditt jobb är alltid att göra dig själv överflödig. Bara för att förtydliga: om en organisation eller slutanvändare är beroende av din kunskap, engagemang och närvaro som projektledare, så har du inte gjort ditt jobb ordentligt. Då har ni utelämnat något, nämligen: att ge slutanvändarna möjlighet att arbeta med slutresultatet. Engagera dem och till och med ge dem till och me ansvaret att arbeta med hur slutresultatet ska se ut så att de kommer att kunna arbeta med det. Med kunskap, självförtroende och utan stödhjul. Om du kan stänga dörren bakom dig i slutet av ett projekt utan att vara saknas, är det den ultimata komplimangen!
Av: Petra Kuipers
Källa: ipma.world
Petra Kuipers arbetar som lärare, coach, författare och talare. Hon hjälper projektledare och organisationer att organisera och leda projekt på ett enklare sätt, med mycket uppmärksamhet för den mänskliga faktorn.
Kommande nätverksträffar hos Svenskt Projektforum
Missa inte möjligheten att bli inspirerad, utbyta erfarenheter och utöka ditt nätverk! Kommande nätverksträffar och webbinarier på Projektforum:
Experience Exchange - Kravhantering i projekt den 12/9
https://projektforum.se/events/experience-exchange-kravhantering-i-projekt/
Framtidens portföljhantering - Att driva och styra projekt i en hybridvärld med Antura 21/9
https://projektforum.se/events/partnerwebinar-framtidens-portfoljhantering-antura/
Best practices of project and sustainability portfolio aligned in Thinking Portfolio Multi-Portfolio Platform 26/9
https://projektforum.se/events/partnerwebinar-thinking-portfolio/
Enkel och effektiv resursplanering för hybridorganisationer med Ln4 Solutions 27/9
https://projektforum.se/events/enkel-och-effektiv-resursplanering-med-ln4solutions/
Nytt datum!! Nätverk Portföljstyrning - tredje träffen 7/10
https://projektforum.se/events/natverk-portfoljstyrning-3e-traffen/
Experience Exchange - Kravhantering kopplat till tidplan 10/10
https://projektforum.se/events/experience-exchange-kravhantering-tidplan/
Nätverk Förändringsledning - femte träffen 8/11 - Fullbokat väntelista
Framtidens arbetsliv
Konsultfirman Future Workslabshar arbetat fram fem scenarier för framtidens arbetsliv. Fem möjligheter till utveckling av både arbetssätt och affär. Scenarierna tar sin utgångspunkt i ett antal hypoteser som i sin tur bygger på trender, undersökningar, rapporter och forskning som djupanalyserats under de senaste åren.
Hybrid
Delningsekonomi för kontor.
Samma yta olika dagar i veckan.
Möter strategin om hybrid "3+2"
Delat kontor på övre plan.
Bottenvåning 24/7 med service, showroom och coworking.
Kontoret brandas om.
On Demand
Företag jobbar 100% Remote.
Alla geografiskt utspridda.
Behov och vilja att ändå träffas.
Platsen optimerad för affärsvärde.
Bygga företagskultur på nytt sätt.
Satellite
Mindre kontor nära medarbetarnas hem.
Egen företagsidentitet i delat kvarter.
Ligger i livfull miljö med service.
Livsbalans och välmående.
15-minutersstaden.
Community
Optimerat för mer rörliga arbetsliv.
Högintensivt projektarbete.
Flaggskepp med 24/7 liv.
Boende och all service inom communityn.
Scale up
Mindre fast kontor med egen identitet och större skalbar del.
Skala upp och ner utifrån behov - fasta och rörliga kvadratmeter.
Optimerat för behov här och nu
Möter ständigt föränderlig värld
