SKB först i Sverige att genomföra IPMA Delta
Bild: SKB:s VD Johan Dasht och SKB:s Projektdirektör Johan Hedlund tar emot IPMA Delta certifikatet från Per-Olof Sandberg och Ulf Nilsson från Svenskt Projektforum.
Sverige har fått sin första IPMA Delta certifierade organisation och det är inga mindre än Svensk Kärnbränslehantering AB. Den första september 2021 överlämnade Svenskt Projektforums, Per-Olof Sandberg certifikatet till SKB:s Projektdirektör Johan Hedlund och SKB:s VD Johan Dasht.
Certifieringen som påbörjades i april i år och slutfördes i juli bedömer en organisations samlade förmåga att utgöra en bra miljö för effektivt projekt-, program- och portföljarbete på en skala från 1 till 5. SKB valde tidigt att gå ”all in” vilket medförde att i stort sett hela företaget ingick i mätningen.
Vad är IPMA Delta?
IPMA Delta är en global projektmognadscertifiering som certifierar organisationer på tre övergripande kompetensområden: Organisation, Individer och Projekt. Huvudsyftet med certifieringen är att utgöra första steget i en förbättrad projektmiljö. Den certifierade organisationen får en bedömning på skalan 1–5 för de 15 kompetenselementen.
En IPMA Delta certifiering kan genomföras på olika nivåer beroende på organisationens storlek och ambitionsgrad och inkluderar självutvärderingar, intervjuer och dokumentkontroll.
IPMA Delta certifieringen på SKB är den andra i världen med den högsta ambitionsgraden ”Extended” som omfattar en mätning av hela organisationen. Certifieringsteamet bestod av fem assessorer varav tre från Schweiz och två från Sverige.
Svenskt Projektforum erbjuder från och med i år IPMA Delta till den svenska marknaden och ser med tillförsikt fram emot att flera företag vill förbättra sin projektmiljö där ofta flertalet kritiska framgångsfaktorer för projekt och program återfinns.
Om du vill vet mer om IPMA Delta och vad det kan innebära för din organisation, hör av dig till oss på info@projektforum.se.
Per-Olof Sandberg, Certifieringsansvarig Svenskt Projektforum

Företag med äldre överlever längre
Äldre får en allt viktigare roll för att klara näringslivets behov av kompetent arbetskraft. Många studier visar att äldre arbetssökande sållas bort i rekryteringsprocesser och att de har svårt att få nya jobb. Ett feltänk enligt nationalekonomerna Mikaela Backman och Charlie Karlsson, verksamma vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. De har undersökt hur personalens ålderssammansättning påverkar överlevnaden i svenska bolag.
Bakgrunden till studien är den demografiska utveckling som pågår i västvärlden. Befolkningen blir allt äldre, vilket även påverkar ålderssammansättningen på personalen i företag och organisationer. Samtidigt har flera tidigare studier pekat på den åldersdiskriminering som förekommer inom näringslivet. Personer över 50 – 55 år sållas bort i rekryteringsprocesser och har svårigheter att få nytt jobb. En slutsats i studien, som i februari publicerades i vetenskapstidskriften The Journal of the Economics of Ageing, är att yngre och mindre bolag med äldre chefer överlever längre än nyare och mindre bolag som har yngre chefer.
En annan slutsats i studien är att företag med en högre andel äldre anställda (55 år och uppåt) överlever i större utsträckning än företag med yngre personalstyrkor. Varför det ser ut så har forskarna inte undersökt men en förklaring kan vara att äldre kompletterar yngre på ett bra sätt.
Studien bygger på uppgifter från Statistiska Centralbyrån om 350 000 företag, allt från enmansföretag till stora bolag, mellan åren 2004 och 2013.
Sommarhälsning 2021
Värmen och sommaren är här och semestertider närmar sig. Vi vill ta tillfället i akt och tacka alla våra medlemmar, kandidater, kunder och partners för ett fint samarbete, det är ni som gör Projektforum så Tack! Det gångna året har varit en utmanande och utvecklande tid där vi lärt oss att mötas i en digital värld och där lösningar och ständiga förbättringar stått i fokus. Tillsammans med er har vi kunnat fortsätta att göra det vi brinner för; att verka för ett bättre projektsverige!
Vi jobbar på ett par veckor till och håller därefter semesterstängt v.28-31.
För Dig som är nyfiken på certifiering eller redan är i en certifieringsprocess kan ni under denna tid nå oss på certifiering@projektforum.se.
Även om vi ser fram emot sommar, sol och lata dagar kan vi inte låta bli att blicka framåt, mot en spännande höst här på Projektforum. Om du vill engagera dig i föreningen, kanske som föredragshållare eller nätverksledare, tveka inte att höra av dig till oss.
Med det sagt vill vi önska er alla en riktigt härlig sommar!
// Emely & Andréa
Grattis Jörgen - vinnaren av årets DDP Stipendium!
Ett 40-tal nominerades och ur dessa valde juryn ut två finalister till stipendiet. Under ett digitalt event Donald Davies Insights Webinar 2021, arrangerat av Donald Davies & Partners, utsågs vinnaren Jörgen Wiklander och hans projekt: Ett ökat intresse för produkter inom bl.a. grön vätgas har medfört nya krav på produktionsmetoder och kapacitet hos Permascand.
Juryns motivering:
Vinnaren av Donald Davies Stipendium 2021 har lett ett industriföretag igenom ett omfattande automatiseringsprojekt med betydande kapacitetsökningar och kostnadsreduceringar som följd. Med stor kunskap, ett kommunikativt och förtroendeskapande ledarskap – och en unik och osviklig målmedvetenhet – har vinnaren lyckats överbrygga hinder där många andra skulle ha stannat.
Grattis Jörgen, hur känns det att vinna Donald Davies Stipendium?
– Det känns fantastiskt, jag är mycket överraskad. Till att börja med var det en stor ära att bli nominerad och att bli uppmärksammad på det sättet. Sen är det ju aldrig så att det är en enskild person som ligger bakom ett projekts framgång, utan alla inblandade. Jag har jobbat på Permascand i över 20 år och i takt med att projektmiljön har expanderat har det bara blivit roligare att arbeta med projekten.
Om Donald Davies Stipendium
Till minne av projektledarpionjären Donald Davies, delas årligen Donald Davies Stipendium ut till en projektledare som gjort en extraordinär insats för att ro ett till synes omöjligt, omfattande eller på annat sätt komplext projekt i hamn. Stipendiet, som är öppet för alla som är verksamma inom Sverige, är till ett värde om 50 000 kr till utbildning eller certifiering.
Nomineringsperioden till Donald Davies Stipendium 2022 öppnar hösten 2021. Läs mer på ddp.se/stipendium
Läs hela intervjun:
Kvinnor mest rustade för distansledarskap
Det har nu gått mer än ett år sedan de första rekommendationerna om distansarbete. I en rapport ”Wes Insights 2021 kartlägger chefsrekryteringsbolaget Wes hur svenska ledare ser på framtidens arbetsliv och hur de upplevt transformationen av arbetssätt som pandemin inneburit. 700 chefer och ledare inom svenskt näringsliv och offentlig sektor har deltagit i undersökningen genomförd av analysbolaget Rasmussen Analys i november 2020.
Resultaten pekar bland annat på att kvinnor klarat distansledarskap bättre än män och att mångfald i organisationen verkar stärka förmågan att hantera samhällskriser.
Före pandemin arbetade chefer 1,1 dagar på distans, nu arbetar chefer i genomsnitt 3,65 dagar i veckan på distans, en markant ökning. De tillfrågade cheferna i undersökningen upplever att man genom distansarbete förlorar en social och levande arbetskultur, innovation och kreativitet samt att det blir svårare att upptäcka när medarbetare mår dåligt.
Vinsten däremot är större balans mellan arbete och privatliv, tid för viktiga arbetsuppgifter samt att man upprätthåller en balanserad möteskultur. Det är betydligt fler kvinnor än män som ser fördelarna med distansledarskap, samt fler män än kvinnor som pekar på nackdelarna, vilket tyder på att kvinnor är bättre rustade för att leda på distans.
- Rapporten visar att kvinnor briljerar i distansledarskap, vilket kan bero på att kvinnor har en ledarstil som lämpar sig bra på distans och att de värdesätter balans mellan arbete och privatliv högre än män, säger Liv Gorosch, vd på Wes.
Topp 10 egenskaperna för ett bra distansledarskap enligt cheferna själva:
- Strukturerad/genomtänkt
- Rak i kommunikationen
- Lyhörd
- Coachande
- Inspirerande/peppande
- Stöttande/empatisk
- Resultatorienterad
- Förtroendeingivande
- Uppmuntrande
- Uppgiftsorienterad
Glad sommar önskar Svenskt Projektforum
Vi på Svenskt Projektforum vill önska alla våra medlemmar, kunder och samarbetspartners en riktigt härlig och avkopplande sommar!
Nu börjar det bli dags för oss på kansliet att arbeta våra sista dagar innan semestern tar vid och vi reflekterar över det första halvåret av 2020 med omställning till distanscertifieringar, lanseringen av vår agila certifiering och vårt första digitala årsmöte. Ett av årets höjdpunkter för oss brukar vara att arrangera Projektverktygsdagen i maj och få möta många av våra medlemmar och kunder och lyssna på inspirerande föreläsningar. Då detta inte var möjligt nu i vår är vi ändå oerhört glada att kunnat lansera PM Talks, en webinarieserie där vi vill bjuda in erfarna projekt- och förändringsledare att dela med sig av sina erfarenheter och tips. Detta kommer vi fortsätta utveckla, liksom våra nätverk och samarbeten som är en viktig del av vårt mål att stärka projektkompetensen i Sverige.
Vi tar nu paus några veckor och kommer sedan tillbaka i mitten av augusti med full fart framåt och med målet att skapa många möjligheter att utvecklas och inspireras för alla er projekt- och förändringsledare där ute i vårt avlånga land.
TACK till alla er som vi fått äran att ha kontakt med under första delen av 2020 och till alla er som gör ett fantastiskt jobb för och tillsammans med Svenskt Projektforum så som vår paraplyorganisation IPMA, vår styrelse, våra assessorer, vår redaktion till tidningen Projektvärlden, Young Crew Sweden, våra IPMA-registrerade utbildningsorganisationer och alla våra andra samarbetspartners. Vi ses och hörs i höst igen!
Tips till inspiration!
Om ni under sommaren vill inspireras så kan vi varmt rekommendera att titta på PM Talks från 12 juni, då Johanna Lycken och Erika Quist pratade om ”Insikter för att lyckas” och Tomas Gustavsson om ”En balansakt mellan motsägelser”. Vi fick även uppleva prisutdelningen av Donald Davies stipendium 2020 i samverkan med Donald Davies & Partner. Läs mer och se filmen här>>
Varma hälsningar,
Ulrika, Emely och Pia
Kansliet är stängt vecka 29-31, men ni är varmt välkomna att skicka mail om ni har frågor eller funderingar så återkommer vi så snart vi är tillbaka. Våra kontaktuppgifter hittar ni här>>
Certifierade projektledare en konkurrensfördel
Tomas Domberg, PQ Projektledning
TEXT ANDREAS LINDBERG
PQ Projektledning har 35 anställda och de arbetar som projektledare inom fastighets och byggbranschen. Företaget finns i Stockholm, Eskilstuna och Västerås. Kunderna finns hos stat, kommun och i den privata byggbranschen. Det är fastighetsförvaltare eller fastighetsägare. Tomas Domberg är kontorschef på Västeråskontoret och den som ansvarar för certifieringsverksamheten. De första projektledarna certifierades för fem år sedan, nu har de första börjat att recertifieras, däribland Tomas Domberg själv. Företaget har ständigt några på gång som ska certifieras. Hittills har tolv projektledare certifierats på C och B-nivå.
– Vår målsättning är att så många som möjligt ska certifieras, säger Tomas. Vi värdesätter det goda ledarskapet och vet att det är en vilja och förmåga att leda. Fler och fler av kunderna ställer krav på att projektledarna är certifierade, vilket gör att det naturligtvis är en konkurrensfördel.
– Vi vill vara pionjärer och ligga i framkant på det här området, säger Tomas. Kraven kan komma att öka i en tid av ökad konkurrens, när till exempel konjunkturen viker och då kan det hända att vi ligger lite före. Våra projektledares kompetens är det viktigaste värde vi har. Det kanske är ännu viktigare i ett konsultföretag som vårt än i andra branscher.
– Men det gäller också att de som vill certifieras både är kapabla och motiverade till det, tillägger Tomas. När man ger sig in i den här processen tvingas man att reflektera över sitt eget beteende, vilket kan vara ganska tufft. Men det är också det som är så värdefullt.
Praktikplats: Digital Marketing
Kanske går du sista året i skolan och ska ut på LIA-period? Då vill vi välkomna dig att söka LIA hos oss!
Din huvudsakliga arbetsuppgift blir att skapa engagerande innehåll för Svenskt Projektforum och nå ut med det i alla kommunikationskanaler. Du kommer att utveckla din kommunikativa förmåga genom att kreativt arbeta med skriftlig och visuell kommunikation på webb, sociala medier, nyhetsbrev, annonser, presentationsmaterial och PR. Dessutom kommer du kommer att få delta på events, göra trendspaningar mm.
Under denna praktikperson kommer du även vara en viktig del i förändringsarbetet som Svenskt Projektforum arbetar med, vilket ger dig chansen att arbeta med strategiskt kommunikationsarbete tillsammans med oss. Som praktikant kan du förvänta dig att få hänga med på det mesta som våra arbetsdagar har att bjuda på. Vi vill att din praktik ska vara värdefull och ge dig relevanta erfarenheter. Vi är därför måna om att låta dig vara högst delaktig i det vi gör. Vi ger dig ansvar och möjlighet att utvecklas inom det du är intresserad av.
I din ansökan vill vi gärna att du berättar följande:
- När du vill praktisera och vad du hoppas få ut av din praktikperiod.
- Vad din största drivkraft är för att arbeta med digital marknadsföring.
Skicka din ansökan till: info@projektforum.se
Svenskt Projektforum sitter i fräscha lokaler i Danderyd, 5 minuter från T-bana Mörby Centrum.
Maximera nyttan med PENG
Hur skapar man samsyn och gemensam förståelse för en investering och ökar förutsättningen för att få ut maximal effekt av den? Vilka nya arbetsmetoder krävs för att ett nytt system ska kunna fungera? Är det rätta beslutet att inte göra någon förändring alls? Hur räknar man ut nyttan av till exempel kundservice, ökad kvalitet och nöjda medarbetare? Det är några av de frågor som nyttovärderingsmodellen PENG kan hjälpa dig att ge svar på. TEXT: KERSTIN ENGLUND
Att investeringar verkligen ger effekt på verksamheten är inte alltid självklart. Det är tvärtom ganska vanligt att nyttan med en investering inte blir så stor som den skulle kunnat bli, eller att bilden av vad som ska uppnås är så olika att man inte har en gemensam plan eller förståelse av vad som behöver göras. Och när man ska analysera varför, hamnar ofta fokus på projekten och dess leveranser istället för på förändringen man vill skapa. Problemet kan vara att man inte har en samsyn på verksamheten och vad investeringen ska bidra med eller ändra på. Eller så har man kanske inte tänkt på att ändra processer och arbetsmetoder för att få effekt. Bristande förståelse kan också ligga bakom, då verksamhetsansvariga och olika grupper av medarbetare som regel talar ”olika språk”, vilket gör att kommunikationen dem emellan inte fungerar.
Identifierar och värderar alla nyttor
PENG-modellen har funnits sedan mitten av 90-talet som en hjälp för att identifiera och värdera alla nyttor som en förändring eller investering kan ge.
– Det finns många analysmodeller, men få som är så kraftfulla och etablerade, säger Teresa Thorsson som är VD på Knowit Project & Quality Management AB och ansvarig för PENG-modellen. Utmärkande för PENG är att det är en enkel, trovärdig och kommunicerbar metod för nyttovärdering inför alla typer av investeringsbeslut. Den fungerar på såväl statliga myndigheter som det privata näringslivet. PENG står för ”Prioritera Enligt NyttoGrunder”. Sedan 2013 är Teresa ansvarig för modellen och sedan hon gick till Knowit i början av 2018 så sker all utbildning och certifiering i Knowits regi.
– Kunskapen och tillvägagångsättet är öppet för alla som vill ta för sig av lärdomar och insikter från PENG, säger Teresa. Men för att bli PENG certifierad och hänvisa till att man jobbat enligt PENG eller gjort en PENGanalys så måste man vara certifierad. PENG-modellen passar alla branscher och alla olika typer av verksamhet och är enkel att anpassa till det som ska uppnås, men de skattefinansierade sektorerna ligger mig personligen varmt om hjärtat. Det finns så mycket att göra där och det kan ge så stora effekter, vilket känns bra med tanke på att det handlar om hur vi fördelar skatteintäkter!
Bestämma mål och syften
Modellen har tre steg, och det första innebär att man bestämmer vilka mål och syften man har med investeringen och analysen. Man tar helt enkelt fram de förutsättningar som krävs för att göra en lyckad analys. I den andra fasen handlar det om att identifiera nyttorna, sätta dem i relation till varandra och värdera nyttoeffekterna. Nyttorna delas upp i tre kategorier: Direkt nytta (grön), Indirekt nytta (gul) och Svårvärderad nytta(röd). Se bild ovan. Grön nytta: Direkt resultatpåverkande nytta. Exempel kan vara lägre kostnader till följd av sänkta lönekostnader då en process blir effektivare. Gul nytta: Indirekt resultatpåverkande nytta. Exempel kan vara minskade kostnader för rekrytering på grund av effektivare rekryteringsprocess, eller färre kassationer som ett resultat av högre kvalitet. Röd nytta: Svårvärderad nytta. Exempel kan vara förbättrad image som följer av investeringar i miljöförbättrande åtgärder.
– Ett vanligt beteende är att man tror att alla nyttor kommer att falla ut bara för att man kan räkna på dem, men man missar då att identifiera vilka av dem som är indirekta och vad som behöver göras för att de ska falla ut säger Teresa. Man missar ofta även de mjuka värdena och tillskriver dem som svåra att räkna på, men man glömmer lätt att om man inte har med dem så är risken stor att man inte har ett korrekt beslutsunderlag för att fatta rätt beslut, då de ofta svarar för en väsentlig del av den totala nyttan.
Det handlar om kvalitetssäkring
I den sista delen av PENG-metoden handlar det om kvalitetssäkring. Analysgruppen gör en sista rimlighetsbedömning och identifierar de hinder som finns kvar för att få fram nettonyttan, och hur man ska eliminera dessa hinder. Slutligen görs en hemtagningsplan som exakt beskriver hur man ska hämta hem nyttan och dess ansvarsfördelning. Finns det svagheter eller utmaningar i PENG-modellen?
– Nej, egentligen inte om den görs med kompetens och medvetenhet, säger Teresa. PENG-modellen tar hand om det som behövs tas om hand. Det kan vara allt från att skapa samsyn, hantera kulturfrågor på ett strukturerat sätt eller att helt enkelt skala av. Det kanske inte är läge att göra förändringen eller investeringen alls! Totalt sett sparar man en massa tid, men det är kanske inte de som genomför analyserna som sparar sin tid. Man måste ha ett holistiskt synsätt.
– Jag använder ofta PENG-metodik i min yrkesroll på Knowit när en medarbetare kommer med ett förslag till förändring, fortsätter Teresa. Antingen stärker det min övertygelse om att vi inte ska göra det, eller så är det jag som måste tänka om!
Läs mer: www.peng.se