- Jag älskar projekt

Assessorn har en viktig roll i certifiering enligt IPMA-modellen. Projektvärden har träffat en av IPMAs assessorer, Magnus Rådö, 36 år, som till vardags arbetar på Swedbank som Head of Project Management Office inom Group Business Intelligence.

På banken arbetar Magnus Rådös avdelning med IT-stöd för olika delar i banken, som Finance, Risk och Treasury etc. Just nu är mycket av fokus på ett stort femårigt program där fem projekt ingår. Tusentals personer blir direkt eller indirekt involverade.

– Vi har en väldigt projektdriven organisation, berättar han. Vår avdelning står för en fjärdedel av bankens totala förändringsbehov. I min roll som chef för projektkontoret är jag djupt engagerad i allt som projekt handlar om. Det är prioriteringar, resursfördelning, tidplaner och synergieffekter.

Magnus har varit assessor i drygt ett år. Han certifierade sig på C-nivå år 2009 enligt IPMA. Han blev erbjuden att bli assessor förra året och har hunnit genomföra ett antal certifieringar sedan dess.
– Jag älskar projekt och projektformen, säger Magnus. Sedan 2001 när jag började jobba har jag bara arbetat i eller med projekt. Det är som ett intresse. Man utvecklar sig själv och sitt arbete. Alla delar blir viktiga och intressanta;  ledarskap, metodik, olika projektmodeller. Det är en förmån att vara med och certifiera andra.  Det är helt enkelt berikande för en själv.

Ingen lätt resa
Att certifiera sig börjar med ett introduktionsseminarium där en assessor går igenom certifieringsprocessen. Det har visat sig viktigt för att man ska förstå att det inte är någon helt lätt resa man beger sig ut på. Efter seminariet får kandidaterna klara sig på egen hand. De ska då göra en självutvärdering inom ett stort antal områden som har med deras yrkesroll att göra. Allt enligt de tre områdena erfarenhet, metodkunskap och beteende.

Erfarenhet går ganska lätt att verifiera genom att den som ska certifieras beskriver de projekt han eller hon varit med i, när de genomfördes, under hur lång tid och vilket omfång och kompabilitet de hade.

Metodkunskap går också att mäta relativt enkelt, genom att den som ska certifieras får gradera sig själv och visa på de teoretiska färdigheter han eller hon har och de kunskaper man erhållit genom praktiskt utövande. Självutvärderingen gör de tillsammans med en diskussionspartner.

Beteende, eller ledarskapsbeteende, handlar om förmågan att utveckla förtroende, hantera relationer och främja dynamik. Det kan vara hur man visar engagemang, självbehärskning, pålitlighet, öppenhet, eller hur men kommunicerar, involverar deltagarna, stimulerar gruppsamverkan, med mera.

Assessorn har flera roller, en roll är att bedöma dessa underlag och se om de uppfyller kraven, enligt de riktlinjer som finns.

Workshop
Nästa moment blir att skriva ett prov. Assessorerna går igenom underlaget och provet. Det kan behövas kompletteringar, om något saknas eller någon del inte uppfyller kraven. Assessorerna intervjuar även referenspersoner och får på så sätt muntliga omdömen.

För kandidater på nivå A-C blir det därefter det dags för en heldags workshop. En grupp av dem som ska certifieras träffas tillsammans med två assessorer. Gruppen får olika uppgifter att lösa i syfte att kunna visa att man kan hantera ett projekt. Uppgiften är uppbyggd kring ett fiktivt case, där de får en uppgift som de ska lösa och redovisa hur de tänker går till väga. Kandidaterna får nu möjlighet att visa hur de tillämpar sin kunskaper.

Assessorerna håller sig passiva, studerar och antecknar. I detta moment ser man även på beteendet. Under workshopen finns också ett moment där deltagarna får ge varandra respons på hur de upplever att man fungerar.

Examination
Dagen efter genomförs en timmes intervju, där man går igenom hela resan, allt underlag som finns, hur det gick på provet, redovisningen av caset, ens starka och svaga sidor. Assessorerna berättar vad de sett under dagen och kandidaterna får berätta vad de tycker själva.

Därefter överlägger assessorerna och ger kandidaterna en direkt respons på om de kommer att bli rekommenderade för certifiering eller inte. Själva certifieringen skrivs ut av certifieringsansvarig Per-Olof Sandberg.

Det finns de som inte klarar certifieringen, även om det hör till ovanligheterna. Ibland kan en certifiering falla på att man inte uppfyller grundkraven, med ett visst antal år inom yrket, andra är inte beredda på att lägga ned det jobb som krävs.

Intervjuförfarandet och workshopen skiljer IPMA från den andra certifieringsnormen PMI, där dessa moment saknas.
– Den som ska certifiera sig gör ett jättejobb, säger Magnus Rådö. Det är oerhört intressant att höra hur de berättar om sig själva och sitt sätt att arbeta. Man får ta del av andras erfarenheter och kunskaper och det är som en förmån, bara det.

Varför certifieras?Certifiering innebär för det första ett kvitto på att du kan det som krävs för att arbeta som projektledare. För det andra är själva processen i sig väldigt berikande. Man tvingas att läsa på och gå igenom sådant man kanske inte annars tänker på att man kan.För det tredje blir man naturligtvis mer attraktiv på arbetsmarknaden, både vid framtida rekryteringar och för den arbetsgivare man arbetar för.

För arbetsgivaren är certifieringen en kvalitetsstämpel för sina projektledare och man minskar risken att misslyckas i sina projekt. Det kan också bli en karriärmöjlighet. Företagen kan använda certifieringen som en del i karriärstegen.
– Jag tycker man bör se certifieringen som en utbildningsinsats av nyckelpersoner på företaget. Och kompetensutveckling är ju alltid bra för företaget, säger Magnus. På banken arbetar vi med att ha rätt projektledare på rätt projekt. Certifieringen kan vara en hjälp i detta. För oss är IPMA en del i utvecklingen för våra anställda, en bra väg att gå i projektledaryrket, det ger yrket en kvalitetsstämpel.

– För min egen del är det intressant att ta del av många duktiga människors erfarenheter och kunskaper. Inte minst från de andra assessorerna, avslutar Magnus. Det finns en oerhörd kompetens bland våra assessorer.

Text: Andreas Lindberg


Vilka nyckeltal förbättrar ditt projekt?

Min farbror var verkstadsman. Vid besök i Ludvika, Karlstad och Göteborg ingick en visning i maskinhallen där man tillverkade transformatorer på ASEA, propellrar på KAMEWA och fartyg på Eriksberg. Det gick att räkna på förädlingsvärden, styra produktionen och se till att försörjning av el, tryckluft och material var tillräcklig.

Det var viktigt att personalen var rätt utbildad och motiverad.
Hur ser det ut idag? Hur kan vi mäta det vi producerar och hur bra vi gör det när allt mer produceras i projektform? Är vår ”projektverkstad”, eller som det kanske bättre bör kallas vår “projektverksamhet”, effektiv och lönsam?

Mognad och index
Vid den senaste projektmognadsundersökningen, SPI2013, gav 570 personer sin uppfattning om mognaden i sju projektprocesser för det företag eller organisation de arbetar inom. SPI2013 ger mognadsgraden för olika branscher, organisationsstorlek, typer av projekt och projektroller och beslutsfattare. Med flera svar kan vi snart presentera ett sammanvägt index, SPI, Svenskt Projektindex.

Nyckeltal
I undersökningen fanns även ett antal öppna frågor där den sista handlade om nyckeltal. Syftet med den frågan var att få underlag för en viktig diskussion kring hur man mäter att det verkligen blir bättre. Ökad mognad bevisas med bättre nyckeltal och detta leder till ökad lönsamhet.

Handen på hjärtat; Är er projektverksamhet bättre idag än för ett år sedan? Hur ska ni satsa inför nästa år? Var ger en satsad krona bäst effekt? Och har ni samma uppfattning om er projektmognad i din organisation eller skiljer det mycket mellan olika personer? Det är därför nyckeltal behövs. Varje organisation bör välja sitt eller sina egna nyckeltal och planera för ett långsiktigt arbete.

Innan projektverksamhetens effektivitet kan diskuteras bör man definiera och avgränsa sin projektverksamhet. Det finns all anledning att fokusera för att sedan överföra erfarenheter från ”piloten” till andra projektområden. Det ligger även i sakens natur att nyckletal kräver accepterade mätmetoder.

Vi ställde en öppen fråga om nyckeltal och som första steg bör vi gruppera nyckeltalen för att i senare artiklar kunna resonera kring exempel och nyckeltalens användbarhet.

Detta är mitt förslag till gruppering;
1. Nyckeltal kring projektens utfall i förhållande till planerade värden
Nyckeltalen mäts som avvikelse för projektpopulationen, ”i år var det över 85 procent av projekten som klarade budgeten”. Det finns ingen direkt koppling till nytta, värde eller effekt.

2. Nyckeltal kring projektets värde för beställaren
Beställaren kan vara intern eller extern, i det senare fallet kan det finnas både en intern nytta (entreprenörens lönsamhet eller marknadsposition) samt externt nytta, värde eller effekt hos betalande kund (ökad förmåga). Värdet kan ju också vara en känsla: ”det känns bättre nu”.

3. Nyckeltal kring projektets bidrag till den egna projektförmågan
Erfarenhetsåterföring, breddad och ökad kompetens samt förmåga att leverera effektivare I framtiden. Inkluderar uthålliga personer och processer.


Projektnätverk - Förändringsledning 23 sep 2013

Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Material från förmiddagsseminarium
Projekt handlar om förändring och att lösa nya uppgifter samt underlätta kreativt tänkande och problemlösning. Vad har hjärnan för roll i det? Föreläsaren Maria Sundström ger dig en inblick i det. Läs mer om innehållet här

Read more


Bättre standard för projekt

9 september börjar ett veckolångt möte i Tällberg, Dalarna. Under mötet arbetar 80 personer från ett tjugotal länder med att ta fram struktur och text för ISO 21502, en standard för program- och portföljledning. Svenskt Projektforum är givetvis på plats och från Sverige kommer 10 personer inklusive en representant från SIS.

Förhoppningen är att förbättra strukturen kring program och portföljledning och arbeta fram ett fungerande styrdokument för att kvalitetssäkra projekt och projektportföljer för framtiden.


Ny verksamhetschef på Svenskt Projektforum


Svenskt Projektforum har anställt Pia Lundgren som Verksamhetschef. Pia kommer närmast från en tjänst som Generalsekreterare på Ronald McDonald Barnfond.

- Vi är mycket glada att Pia börjar som verksamhetschef. Detta ger stabilitet i föreningens fortsatta utveckling i vår strävan att sprida alltmer information kring projektarbete och vad det innebär, säger Rolf Berndtsson, ordförande i svenskt Projektforum.

- Jag ser fram emot detta uppdrag. Det ska bli mycket spännande att arbeta med projektledningsfrågor, säger Pia Lundgren. Jag har alltid arbetat i projektintensiva branscher och hoppas kunna bidra till att göra Projektforum känt för Projektledare i alla branscher, öka aktivitetsnivån i föreningen och medverka till att öka kvaliteten och kompetensen hos Projektledare genom IPMA certifieringar, menar Pia Lundgren.

Svenskt Projektforum är en ideell förening som bildades 1968 och har som vision är att vara det ledande forumet i Sverige för alla olika intressenter i projekt, som projektägare, projektstyrgrupper, projektledare och projektmedlemmar inom olika branscher.

Svenskt Projektforums mission är att lyfta fram projektledning som profession och projekt som arbetsform, samt verka för att arbetsformen utvecklas och blir mer effektiv och professionell. Genom att vara medlem i Svenskt Projektforum stödjer du verksamheten och kan vara med att påverka utvecklingen inom projektvärlden.


Förbered din certifiering

Lägg grunden för en lyckad certifiering. För alla nivåer av IPMA certifiering är det till stor hjälp att repetera inför processen och att reflektera över projektledarrollen. Det görs bäst med hjälp av Kompetens i projektledning, vårt eget material för självutvärdering.

Beställ Kompetens i projektledning


Ny verksamhetsansvarig

Pia Lundgren har tackat ja till tjänsten som verksamhetsansvarig på Svenskt Projektforum. Hon har tidigare erfarenheter från den ideella sektorn, som generalsekreterare för Ronald McDonald barnfond, där hon arbetade med finansieringen och uppförandet av det femte barnsjukhuset i Uppsala. Hon har också arbetat i mediabranschen som VD för produktionsbolaget Baluba.
- Rolf Berndsson, ordförande Svenskt Projektforum.


Så mogna är företagen för projekt


Varje år mäts SPI - Svenskt Projektindex. SPI ger en bild av hur moget ett företag är på att driva projekt. För att framgångsrikt kunna genomföra projekt med hög kvalitet och god lönsamhet behöver hela verksamhetens ha en viss projektmognad.

En mognadsanalys kan ge en tydlig bild av hur olika projektchefer, projektledare och styrgruppsmedlemmar ser på sin organisations förmåga. Något som SPI kan indikera.

Nu är alla mätdata sammanställda fram till våren 2013 och presenteras i SPI 2013 - Svenskt Projektindex (pdf)


Bergsbestigning är inte ett traditionellt projekt

Markus Hällgren och Fredrik Sträng menar i artikeln, Toppfeber – konsten att vända om, att traditionella projekt kan dra tre lärdomar udda projekt, som den bergsbestigning som genomfördes på K2, 2008.

Ylva Eriksson, menar att det inte är så solklart.
"Utifrån min erfarenhet av traditionella projekt och det som berättas om bergsklättring i artikeln (som jag dock inte har personlig erfarenhet av), drar jag helt andra slutsatser. Jag anser att det är just när klättringsexpeditionerna gör avsteg från klassisk projektmetodik som de hamnar i de problem som beskrivs."

LÄS: Bergsbestigning är inte ett traditionellt projekt