IPMAs kvaliteter får stöd i forskningen

Sebastian Pettersson vid Umeå Universitet lade fram en masteruppsats i ledarskap och
organisation i maj i år. Ämnet är:
”IPMA-certifierade projektledares upplevelser
av att vara certifierad”.

Studien syftade till att få reda på vad upplevelsen av den svenska certifieringsprocess hos Svenskt Projektforum
är samt om den medför en kompetenshöjning och ett värde hos de individer som har certifierat sig.
Studien utfördes för att få en bredare inblick i vad individer värdesätter i och med en certifiering.
Dessutom har det gett Svenskt Projektforum verktyg för att förbättra den svenska certifieringsprocessen.

– Det har varit ett väldigt roligt arbete, säger Sebastian Pettersson. Jag har haft stor nytta från Svenskt Projektforum.
Dels fick jag hjälp med urvalet av IPMA-certifierade för att kunna göra mina intervjuer.
Dels hade jag ett stort stöd i Per-Olof Sandberg, som är certifieringsansvarig för IPMA i Sverige.
Jag kunde ringa och fråga honom om vad som helst under arbetets gång.

Intervjuer

Sebastian intervjuade elva slumpvis utvalda projektledare med IPMA-certifiering, valda från Projektforums
databaser. Därefter analyserades innehållet och en summerande ansats sammanställdes.
Utifrån det berörda ämnet utvecklades följande frågeställningar:
- Hur beskriver IPMA-certifierade projektledare sin eventuella kompetenshöjning i och med certifieringen?
- Vilket eventuellt värde tillskriver de en IPMA-certifiering?

Resultatet påvisade att både en kompetenshöjning och ett värde upplevs i och med en IPMA-certifiering
samt en lucka i tidigare forskning identifierades när det kommer till reflektion och bedömningssätt.

Case från verkligheten

– Jag ville göra ett skarpt case från verkligheten, säger Sebastian. Det är mycket mer intressant om man kan
testa sina teorier mot hur det ser ut i verkliga livet. Från de kvalitativa intervjuerna sammanställde
Sebastian svaren i en kvantifierad modell. Modellen visade på ett resultat som kom så nära sanningen man kan komma.
Här är några av slutsatserna:


1.
Intervjupersonerna poängterade att IPMAs certifieringsprocess är tidskrävande och att
man underskattade den tid som behövdes för att klara alla delar.

2.IPMA-processen var välstrukturerad och värdefull. Intervjupersonerna att man kom
till nya insikter, såg helheten på ett nytt sätt och att denna reflektion var viktig.

3. Man uppfattade att certifieringen var övergripande och applicerbar inom olika branscher.
De kompetenser som definierades ansågs som relevanta attribut för vad en
projektledare anses behöva.

4. Intervjupersonerna upplever att certifieringen har medfört en kompetenshöjning
både för dem själva och för yrkesrollen och för den organisation de verkar i.

5. Intervjupersonerna upplevde att de fick en bättre självkänsla när det kommer till insikt
och en känsla av självuppfyllelse, samt trygghet, självtillit och självsäkerhet i sin
kunskap och i rollen som projektledare.

6. Processen medförde en ödmjukhet och insikt vad gäller projekthanteringen i arbetet.
Slutsatserna verifierar det som IPMA-certifieringen säger sig stå för. Nu finns det alltså forskningsevidens
för att teorierna har bäring i verkligheten.
Ett omdöme som gör att IPMA-certifieringen med fog kan påstå att den står för det den utsäger sig för.

 

– Det är mycket intressant att ett helt oberoende forskningsresultat visar på samma sak som vi hävdat i många
år, nämligen att certifiering gör nytta både för individen och organisationerna, säger Per-Olof Sandberg,
certifieringsansvarig på Svenskt Projektforum.

Sebastian fick väl godkänt på uppsatsen och har under hösten fått ett arbete som chefsrekryterare för ett
bemanningsföretag inom sjukvården.

– Jag brinner för organisationsförändringar och projekt, så det ska bli mycket spännande att se vad jag
kommer att kunna göra i verkligheten, avslutar Sebastian.

 

 

Vill du ta del av hela Sebastians magisteruppsats hittar du den här:

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1118969&dswid=448

 

______________________________________________________________________

 


Högskolan i Skövde tränar inför IPMA-certifiering

Vi på Högskolan i Skövde vill öka kunskapen om certifieringsprocessen hos projektledare och har valt IPMA som exempel på certifieringsmetod. För att träna på certifieringsprocessen använder vi boken ”Kompetens i Projektledning”, även kallad KiPen.

Projektledarutbildning

Högskolan i Skövde utbildar studenter i projektledning. Utbildningen består av en grundkurs samt en fortsättningskurs som tillsammans ger 7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar 200 timmars heltidsstudier. Kurserna läses på kvartsfart och helt på distans.

Grundkursen består av de traditionella komponenterna som bl a definitioner, verktyg, syfte, mål, planering, styrning och uppföljning, grupprocesser, kommunikation, ledarskap, konflikthantering samt IT-verktyg. Fortsättningskursen består av fördjupade studier inom de ämnen som vi har identifierat som viktiga ex vis projekttyper och modeller, projektekonomi, IT-verktyg vid ”avancerad” projektplanering, förändringsledning och projektkompetens.

Högskolan i Skövde är i sig en tillräcklig garant för att utbildningar håller en god kvalitet. Men, för det första, vet vi att teori utan praktisk erfarenhet har ett begränsat värde. För det andra, vill vi upplysa våra studenter om de höga krav som ställs på en certifierad projektledare.

[faktaruta]

Johan Wenäll, kursansvarig för projektledningskurserna på Högskolan i Skövde.

[/faktaruta]

Certifieringsmoment ingår i studierna

Att studera på distans i kvartsfart är en studieform som passar många heltidsarbetande. Av våra studenter har 75% 5 till 15 års arbetslivserfarenhet. De läser kurserna på sin fritid för att skaffa sig användbar kunskap och utvecklas som projektledare. Kanske har de nyss blivit projektledare eller också vill de ha ett kvitto på att de har verifierad projektkunskap. För dessa studenter är oftast ett internationellt accepterat certifikat mer värt än några högskolepoäng.

För unga projektstuderande utan arbetslivserfarenhet ger en inblick i certifieringsmomentet kunskap om egna brister och kompetensluckor som kan täppas till. Att sedan pröva att certifiera sig är ett bra sätt att börja sin projektledarkarriär.

Avsikten med certifieringsmomentet i vår projektledarutbildning är att ge studenter en inblick i de höga krav som ställs på en projektledare och en möjlighet att träna på delar av certifieringsprocessen under kontrollerade former. I utvecklingen av denna specifika utbildningsdel har Svenskt Projektforum agerat bollplank, allt för att momentet ska ligga på en bra nivå för våra studenter.

Inlämningsuppgift

Som sista kursmoment i utbildningen ska studenterna lämna in fyra dokument som tillhör KiPen och därmed öva sig på certifieringsprocessen. Dokument liknar IPMAs D-certifiering och består av ett CV, en översikt över projekterfarenheter, en självutvärdering av metodkompetenselementen (SUM) och en självutvärdering av beteendekompetenselementen (SUB).

För att säkerställa de akademiska kraven på inlämningsuppgifter ska studenterna agera diskussionspartner och inspirera sin samarbetspartner genom att intervjua och kommentera delar av de inlämnade dokumenten. Resultatet av diskussionen leder troligtvis till förändringar i den egna bedömningen åt något håll. I första avsnittet av den examinerande uppgiften, ska studenterna beskriva de skillnader som finns mellan deras individuella blanketter. Syftet är att visa och reflektera över skillnader i kompetens.

I andra avsnittet ska studenten beskriva och motivera de förändringar diskussionen gav. Dess syfte är att påvisa fördelen med att bolla idéer med en diskussionspartner. I avsnitt tre ska studenten gemensamt göra en bedömning av KiPens relevans i ämnet Projektkompetens för att sedan i avsnitt fyra tänka igenom vad som kan förbättras.

Under våren 2012 gick de första studenterna igenom det här utbildningsmomentet och de tog sig an uppgifterna med stort engagemang. Kvaliteten på de svar som studenterna lämnat in har vid första anblicken varit mycket hög. Generellt sett svarar studenterna att de är positiva till metoden som den beskrivs i KiPen, men också pekat på förbättringspunkter. En av våra studenter har gått vidare till skarp D-certifiering.