Möt Svenskt Projektforums assessorer
Svenskt Projektforums assessorer utgör en mycket kvalificerad och engagerad grupp med bred och djup erfarenhet från olika branscher och projektmiljöer. Idag består gruppen av 11 assessorer. Varje assessor är noggrant utvald utifrån sin höga kompetens, dokumenterade ledarskapsförmåga samt sitt professionella och respektfulla bemötande av våra certifieringskandidater genom hela certifieringsprocessen.
Urval och arbetssätt följer IPMA:s internationella regelverk. Assessorerna väljs enligt tydliga kriterier och får ta rollen som assessor först efter att ha genomgått en prövoperiod under observation. De uppfyller även IPMA:s krav på assessorsutbildning.
Detta är starten på en serie presentationer där vi får lära känna våra assessorer närmare. Först ut är Ulf Nilsson och Tina Madsén.
Ulf Nilsson
Ulf Nilsson är projektledare och Certified Project Director inom Saab Kockums, Business Unit Submarine. Han har lång och gedigen erfarenhet av både linje- och projektledning och har varit linjechef sedan 1995 i roller som sektionschef, avdelningschef och områdeschef. Sedan 2002 har Ulf arbetat som projektledare och varit huvudprojektledare för både svenska och internationella ubåtsprojekt i bland annat Sverige, Singapore och Australien.
Ulf är IPMA-certifierad på nivå B sedan 2010 och på nivå A sedan 2019. Sedan 2020 är han assessor för Svenskt Projektforum, där han bidrar med sin djupa kompetens, internationella erfarenhet och sitt professionella och respektfulla bemötande av certifieringskandidater.
”Jag har engagerat mig som certifieringsassessor för projektledare och ser detta som en fantastisk möjlighet att bidra till utvecklingen av våra projektledares kompetenser och hjälpa dem växa i sina yrkesroller. Min passion för projektverksamhet är djup, och jag har alltid varit nyfiken på hur olika projektledare, från helt olika verksamheter, hanterar sina utmaningar och navigerar i komplexa miljöer. Rollen ger mig en unik möjlighet att dela mina egna insikter och samtidigt lära mig av andra.”
Tina Madsén
Tina Madsén är konsult på Processus med bred och praktisk bakgrund från främst massa- och papper, fordonsindustrin samt Life Science.
Hon bidrar med värdefulla insikter och erfarenheter inom projektledning, processförbättring och verksamhetsutveckling. Hennes arbete präglas av ett analytiskt och reflekterande angreppssätt, där hon systematiskt identifierar möjligheter till förbättring och implementerar lösningar som skapar konkreta resultat. Tina kombinerar strategiskt tänkande med praktisk erfarenhet och hjälper organisationer att utveckla både sina projektprocesser och teamens prestationer.
Med åtta års erfarenhet som assessor på Svenskt Projektforum beskriver Tina uppdraget som både utvecklande och inspirerande.
”Du får fördjupa din egen kompetens genom att bedöma och reflektera över projektmetodik, ledarskap och resultat—samtidigt som du får värdefulla insikter i hur andra organisationer driver sina projekt i praktiken. Den bredd av perspektiv du möter är en stor inspirationskälla och en verklig förmån: nya idéer, olika arbetssätt och goda exempel som du kan ta med dig tillbaka till din egen verksamhet.”
Nominerade till Årets Projektledarbok 2026!
Varje år lyfter Svenskt Projektforum fram de mest inspirerande och givande böckerna inom projektledning genom utmärkelsen "Årets Projektledarbok" – och nu är det dags igen!
Sedan 2008 har priset tilldelats böcker som ger projektledare och team nya insikter och praktiska verktyg. För att bli nominerad ska boken beröra något som direkt kan användas inom projektområdet. Det kan vara en bok direkt riktad till projektledare eller projektmedarbetare, men också behandla viktiga ämnen som kommunikation, teamutveckling och ledarskap. Boken måste ha en svensk författare men den måste inte vara skriven på svenska.
Utan inbördes ordning presenterar vi härmed de nominerade böckerna till Årets Projektledarbok 2026!
📚Kommunikation - Samspel mellan människor - Björn Nilsson och Anna-Karin Waldemarson (Studentlitteratur)
📚Det sitter inte i väggarna: reflektera med Jenny och Johanna om medveten kommunikation på jobbet - Johanna Sevonen och Jenny Forss (Sevonen Communication)
📚Målinriktad kommunikation - Peter B Lund (Livslust förlag)
📚Samtalsverktyg för effektiv professionell kommunikation - Hilmar Thór Hilmarsson (Studentlitteratur)
📚Introduktion till organisation och ledarskap - Olof Hallonsten och Stefan Sveningsson (Studentlitteratur)
📚Gruppsykologi - Om grupper, organisationer och ledarskap uppl 8 - Lars Svedberg (Studentlitteratur)
📚Tänka Göra-Effekten: Utveckla din organisation för nya resultat - Klas Fjärstedt (Heja Framtiden Förlag)
📚Vad fan ska vi med AI till? Affärsutveckling & innovation med AI - Paulina Modlitba (Natur & Kultur)
📚Förändring som håller: Att leda tillsammans - Anna Ahrenfelt (BYWRTRS)
📚Synergi Ledarskap och organisation - Anders Parment och Mikael Ottosson (Gleerups)
📚Ledarskap och organisation - Lars Berglund och Thomas Sewerin (Gleerups)
📚Leda och samspela i medborgarnas tjänst - Lena Dahlstedt (Gothia Kompetens)
📚EDGE: Skapa en nyfiken organisation - Peder Söderlind (Surikat förlag)
📚Compassionfokuserat ledarskap: en guide till den humana arbetsplatsen - Gabriela Jones och Alexandra Thomas (Liber)
📚Ett anständigt ledarskap: för en decentraliserad, dynamisk organisation - Marianne Hamilton (Ek och Bok AB)
Juryn består av: Ordförande Johan Hydén, Andrea Kurdik, Henrik Stadler, Tarja Räihä, Christina Gillberg, Anders Eklund, Anna Lidmark och Linda Östberg.
Årsmöte 15 april
Välkommen till Svenskt Projektforums Årsmöte 2026 – den 15 april!
Vi ser fram emot att träffa alla medlemmar på vårt årsmöte, som är föreningens viktigaste möte. Detta är en unik möjlighet för dig som medlem att vara med och påverka föreningens framtid. Vi uppmuntrar er att engagera er aktivt och komma med idéer, förslag och motioner för hur vi kan fortsätta utveckla och stärka vår organisation.
För att kunna behandla motionerna på mötet behöver vi ta emot dem senast den 11 mars. Skicka in dina förslag till info@projektforum.se.
Tillsammans skapar vi en ännu starkare och mer dynamisk förening!
Digitala system - en riskmotor
Digitala verktyg har länge varit en självklar del av projektledning: tidplaner, resursplanering, dokumenthantering och rapportering. Men nyare forskning pekar på något mer intressant – nämligen att digitala system inte bara stödjer projektets administration, utan också förstärker hur väl risker faktiskt hanteras, vilket i sin tur påverkar projektets slutresultat. I studier av komplexa projekt har man sett att användning av informationssystem bidrar till bättre projektresultat inte bara direkt, utan också indirekt genom att de förbättrar riskhanteringen. Med andra ord: digitala verktyg kan bli en motor för bättre riskbeslut, inte bara ett sätt att hålla ordning på planer.
Varför gör verktygen skillnad för risk?
Det handlar inte främst om mer data, utan om bättre flöde av information.
Exempel 1 – tidiga signaler:
Om leveranser, testresultat eller bemanning uppdateras löpande i projektverktyget kan teamet tidigt se mönster: små förseningar som återkommer, ökande buggrapporter eller överbelastade nyckelroller. Det är ofta dessa svaga signaler som, om de ignoreras, blir till större risker senare.
Exempel 2 – gemensam lägesbild:
När alla jobbar i samma system minskar risken för att kritisk information fastnar i mejltrådar eller privata anteckningar. En risk som uppstår i ett delprojekt kan snabbt bli synlig även för styrgrupp eller andra team som påverkas.
Exempel 3 – bättre beslutsunderlag:
Genom historik i systemen kan man jämföra med tidigare projekt: hur lång tid tog liknande moment, var uppstod flaskhalsar, vilka risker blev verklighet? Det gör sannolikhetsbedömningar mindre baserade på magkänsla och mer på erfarenhetsdata.
Risk som styrsignal, inte bara varningslampa
Många projekt behandlar riskhantering som en separat övning: riskworkshop, risklista, sedan vidare till ”det riktiga jobbet”. Men när riskinformation integreras i projektets styrsystem kan den användas mer aktivt.
Exempel:
Om ett verktyg visar att tre kritiska aktiviteter alla är beroende av samma specialist, kan det trigga ett beslut om att omfördela resurser i tid – innan schemat spricker.
Eller om flera risker pekar mot leverantörsberoenden kan inköp tidigarelägga alternativupphandling istället för att vänta på problem.
På så sätt blir riskhantering ett beslutsstöd, inte bara en dokumentationsövning.
Vad kan projektledare göra i praktiken?
Du behöver inte avancerade AI-plattformar för att jobba smartare med risk. Tre enkla steg räcker långt:
- Knyt risk till styrmöten
Följ upp risker i samma möten och verktyg där tid och kostnad följs upp. Då blir risk en del av styrningen, inte ett sidospår. - Följ förändring, inte bara status
Titta på hur risker utvecklas över tid. En risk som långsamt ökar i konsekvens är ofta farligare än en som är hög men stabil. - Koppla risk till åtgärder i samma system
När risk och åtgärd ligger i olika dokument tappar arbetet tempo. Se till att mitigering syns i samma vy som projektets aktiviteter.
Slutsats
Digitala verktyg ersätter inte gott omdöme, men de kan förstärka projektteamets kollektiva förmåga att se, förstå och agera på risk. I en tid där projekt blir allt mer komplexa räcker det inte att bara ha koll på planen – vi behöver ha lika bra koll på osäkerheten. Riskhantering som är integrerad i projektets nervsystem kan vara skillnaden mellan att släcka bränder och att faktiskt ligga steget före.
Webbinarieserie – att leda människor i projekt
Svenskt Projektforum bjuder tillsammans med föredragshållare Magnus Olsen, in till en webbinarieserie i sex delar med ett tydligt fokus: projekt lyckas när vi lyckas med människorna. Utifrån IPMA:s kompetensmodell tar vi en titt på sex avgörande kompetenser inom områdena “People” och “Perspective" som stärker både ledarskap, samarbete och leveransförmåga – oavsett bransch, metod och modell.
Om föreläsaren: Magnus Olsen är IPMA nivå B-certifierad projektledare och Project Excellence Assessor med lång erfarenhet inom projekt-, program- och portföljstyrning. Han är innovatör, entreprenör och expert på lärande och kunskapshantering.
📅När? Torsdagar med start 12/3 kl. 12.00–12.45 (se alla datum nedan)
Vem? Första avsnittet är öppet för alla. Övriga avsnitt är exklusiva för medlemmar i Svenskt Projektforum. Bli medlem här: https://projektforum.se/medlemskap/
OBS: Du behöver endast anmäla dig en gång. Webbinarierna genomförs i zoom och inbjudan med möteslänk skickas ut till alla anmälda medlemmar inför varje tillfälle.
Avsnitt 1: Torsdag 12/3 – Självreflektion och att leda sig själv
Det första webinariet fokuserar på kärnan i projektledarskap: att leda sig själv för att kunna leda andra. Vi tar upp självinsikt, prioriteringar och personlig hållbarhet, och ger konkreta verktyg för reflektion, energi, fokus och att behålla riktning när tempot ökar.
Avsnitt 2: Torsdag 19/3 – Ledarskap
Upptäck kärnan i projektledarskap – skapa riktning och framdrift med trygghet utan detaljstyrning. Du får konkreta perspektiv på hur du anpassar ditt ledarskap och bygger mandat genom tydlighet och närvaro.
Avsnitt 3: Torsdag 26/3 – Makt och inflytande
Utforska projektets verklighet – där beslut formas av intressen, relationer och påverkan. Du får konkreta perspektiv på hur du identifierar makt, drivkrafter och det osagda, samt utvecklar politisk skicklighet i styrning och samverkan.
Avsnitt 4: Torsdag 9/4 – Kultur och värderingar
Se hur kultur och värderingar påverkar samarbete, tempo och beslut – ofta mer än vi tror. Du får konkreta perspektiv på hur normer och antaganden styr beteenden, och hur du skapar en gemensam grund i tvärfunktionella och mångkulturella miljöer.
Avsnitt 5: Torsdag 16/4 – Konflikt och kris
Lär dig stå stadigt när det skaver och brinner. Du får konkreta perspektiv på konflikters uppkomst, de-eskalering, svåra samtal och tydlig kommunikation under press.
Avsnitt 6: Torsdag 23/4 – Teamwork, relationer och engagemang
Upptäck hur du bygger ett fungerande team med tydliga roller och psykologisk trygghet. Du får perspektiv på engagemang, ansvar och metoder för att stärka samspel och skapa energi kring gemensamma mål.
Föreläsare: Magnus Olsen
När risk blir verklighet
Det senaste året har flera stora organisationer drabbats av dataintrång, med betydande konsekvenser för verksamhet, kunddata och förtroende. Dessa intrång är ofta inte resultatet av en enda svag länk, utan snarare ett hopande av riskfaktorer som inte fångats upp i tid. För projektledare, oavsett bransch, finns viktiga lärdomar att dra från detta — eftersom det i grunden handlar om hur vi arbetar med risk i våra egna projekt.
Mer än teknik – risk som systematiskt fenomen
Dataintrång uppstår inte bara för att en brandvägg saknas eller att någon klickar på fel länk. De bästa analyserna, inklusive rapporter från cybersäkerhetsanalytiker, visar att:
- Det finns brister i identifiering av potentiella hot långt innan de realiseras.
- Förändrade förutsättningar (nya system, integrationer, tredjepartsleverantörer) blir inte regelmässigt analyserade i riskarbetet.
- Riskhanteringsinsatser blir ofta reaktiva istället för proaktiva.
Detta är inte konstigt – utan mänskligt och systemiskt. Och det är precis samma utmaningar som vi ofta ser i traditionell projektstyrning.
Tre paralleller till projektledning
1) Förseningar och “tysta risker”
I många projekt finns det risker som inte synts i risklistor för att de ligger “utanför ramen” — beroende av externa leverantörer, regler, teknikval eller omvärldsfaktorer. På samma sätt kan dataintrång uppstå genom sårbarheter i tredjepartssystem som inte kontrollerats i riskanalysen.
Lärdom:
Riskhantering måste vara bredare än det interna projektet – det måste omfatta hela värdekedjan.
2) Antaganden blir riskfällor
Ofta bygger projektteam sina planer på antaganden som aldrig testas — t.ex. att ett verktyg är säkert, att leverantören har redundans eller att en process alltid fungerar. Denna optimism är känd som överkonfidens och är en vanlig bias i riskarbete, både i projekt och i cybersäkerhetsanalys.
Lärdom:
Utmana antaganden tidigt och strukturera riskarbetet så att det fångar upp osäkerheter, inte bara kända risker.
3) Från listor till verkligt beslutsunderlag
I många fall skapas risklistor som knappt används under projektet. De är dokumentation, inte styrmedel. När vi ser rapporter om dataintrång blir det tydligt hur viktigt det är att inte bara identifiera risker, utan också driva mitigering, uppföljning och återkoppling.
Lärdom:
Riskarbetet måste integreras i projektets styrning — risk = styrsignal, inte ett dokument som samlas damm.
Praktiska steg för att undvika “osynliga risker”
✔️ Gör riskanalys med extern blick
Ta hjälp av personer som ser projektet utifrån, gärna från andra discipliner.
✔️ Uppdatera riskbedömningar kontinuerligt
Risk är dynamiskt – inte statiskt.
✔️ Inkludera leverantörer och tredjepartsberoenden
Fråga: Hur hanteras risk i deras projekt- och säkerhetsstyrning?
✔️ Använd verklig data där det finns
Historik, incidentrapporter, testresultat — investera i realtidssignaler.
Slutsats
Dataintrång är inte bara en IT-fråga — det är en riskhanteringsfråga. Och de misstag som görs i cybersäkerhet är i grunden samma som vi ofta gör i projektledning: vi jobbar för snävt, för reaktivt och för isolerat. För projektledare betyder det att vi behöver tänka bredare, arbeta mer proaktivt och göra riskhantering till en styrsätt snarare än en rapport. Packa riskarbetet i din projektdialog, behandla det som en signal för beslut, och se riskhantering som en strategisk tillgång, inte bara ett administrativt krav.