Month: november 2025

På gång

Ny webbinarieserie om ledarskap – startar nästa år!

Projektforum fortsätter att satsa på utveckling och kunskap för projektledare och ledare i hela landet. Vi kan redan nu avslöja att vi under nästa år lanserar en helt ny webbinarieserie med fokus på ledarskap.

Under ett antal veckor under lunchtimmen kommer vi att fördjupa oss i viktiga områden – från självledarskap till att hantera konflikter och kriser – en spännande utvecklingsresa genom ledarskapets kärnområden.

Webbinarierna blir ett perfekt tillfälle att:

• Utveckla din ledarskapskompetens

• Fördjupa din förståelse för projektledarrollen

• Förbereda dig inför en IPMA-certifiering

Mer information om startdatum, innehåll och anmälan kommer i kommande nyhetsbrev.

Bli medlem redan idag och få full tillgång till våra webbinarier, nyheter och exklusiva förmåner – en investering i din egen utveckling som du inte vill missa!

by Svenskt Projektforum

Lexicon söker nya utbildare

Lexicon växer inom projektområdet och har behov av en eller fler seniora utbildare. Profilen som sökes är: 

• Universitetsexamen
• Flertalet jobberfarenheter från rollen som projektledare
• Pedagogisk erfarenhet (gärna minst 3 år)
• Certifieringar, helst både IPMA och Agilt
• Erfarenhet att utbilda inom Projektarbete och Projektledning på olika nivåer, beställarutbildning och Agilt.
• Vana att leverera på engelska samt digitalt

Stämmer ovan profil in på dig eller någon du känner, tipsa gärna vidare och kontakta boka@lexicon.se för mer information.

by Svenskt Projektforum

Ledarskapsbeteenden som driver projektsuccé i byggsektorn – lärdomar från Australien

Den australiska byggsektorn präglas av hård konkurrens, komplexa projekt och en rad strukturella utmaningar: kostnads- och tidsöverdrag, leveransstörningar i leverantörskedjan, kommunikationsproblem i multikulturella projektorganisationer, höga krav på säkerhet och regelefterlevnad, kompetensbrist samt ökade krav på hållbarhet och ny teknik. Trots avancerade projektmodeller fortsätter många projekt att misslyckas eller underprestera. Studien som sammanfattas här syftar till att förstå hur projektledares konkreta ledarskapsbeteenden hänger samman med projektsuccé i just denna kontext.

Med en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning med 66 projektledare i den australiska byggindustrin, verksamma i bland annat bostadsprojekt, kommersiella fastigheter, infrastruktur samt vatten- och avloppsanläggningar. Enkäten omfattade 74 påståenden om ledarskap, kommunikation, relationshantering, konflikthantering och projektsuccé, skattade på en femgradig Likertskala. Genom explorativ faktoranalys och multivariat regressionsanalys identifierades vilka beteenden som tydligast bidrog till lyckade projekt.

Resultaten visar fyra centrala framgångsfaktorer för projektsuccé: relationshantering, självledarskap, att leda genom föredöme samt interpersonell känslighet och uppmuntran. Tillsammans förklarar dessa faktorer drygt hälften av variationen i projektsuccé. De mest betydelsefulla beteendena handlar om att bygga och underhålla relationer, lösa konflikter konstruktivt, vara öppen för feedback, kontrollera egna känslor, hålla löften, sätta höga prestationskrav, arbeta uthålligt mot projektmålen, visa goda kommunikations- och lyssnarvanor samt aktivt uppmuntra innovativa lösningar och belöna kreativitet.

Studien visar att framgångsrika projektledare i den australiska byggsektorn i hög grad uppvisar transformativt, transaktionellt och autentiskt ledarskap, med stark betoning på människoorienterade och relationsbyggande beteenden snarare än enbart teknisk och uppgiftsorienterad styrning. Jämförelser med internationell forskning indikerar att mönstret delvis skiljer sig från andra länder, vilket tyder på att nationell kultur och branschpraxis påverkar vilka ledarstilar som fungerar bäst.

Forskningsbidraget ligger dels i att empiriskt bekräfta sambandet mellan specifika ledarskapsbeteenden och projektsuccé i byggsektorn, dels i att peka ut ett antal praktiskt tillämpbara nyckelbeteenden för projektledare. Studien rekommenderar att organisationer satsar på utbildningar och utvecklingsprogram som stärker projektledares förmåga inom relationshantering, självledarskap, föredömligt beteende, emotionell intelligens och uppmuntran till innovation – som ett medel att hantera branschens komplexitet och öka chansen till lyckade projekt.

Författare Joacim Öhman. November 2025.

Källa: An Empirical Study on Project Managers’ Leadership Behavioral Practices Impacting Project Success – The Australian Construction Sector

by Andréa Björklund

Ställ tydliga och tuffa krav på projektledare och projektägare

Skulle du tycka att det var ok att köra tung lastbil i tät trafik och dåligt väder utan ett giltigt körkort? Troligen inte. Det borde vara precis lika självklart att ställa krav på att projektledare och projektägare har ”projektkörkort”, det vill säga besitter en verifierad kompetens när stora, komplexa projekt skall beställas, planeras, ledas och genomföras.

Projektledaraspekten

Att vara projektledare är att ses som ett yrke, en profession som ställer tydliga och höga krav på projektledarens kunskap, färdighet och förmåga. Alla projekt kräver inte professionella projektledare men när de gör det, till exempel större och/eller komplexa projekt såsom IT-projekt, byggnadsprojekt, infrastrukturprojekt eller projekt som omgärdas av svåra förhållanden, så måste projektledare väljas med mycket stor omsorg. Det borde vid sådana tillfällen vara ett skallkrav från projektägaren att projektledaren har en verifierad kompetens, det vill säga har genomgått en oberoende granskning och prövning. Detta är precis vad en internationellt erkänd projektledarcertifiering innebär.

En begåvad, duktig och erfaren projektledare är alltid en förutsättning för ett lyckat projekt, certifierad eller ej. Men det handlar oftare om att säkerställa en så hög lägsta-nivå som möjligt i projektet. Saker går aldrig som tänkt och planerat utan en projektplan är ständigt utsatt för risker och förändringar. När komplexiteten är stor och omständigheterna inte är optimala - hur säkerställer vi att projektledare och projektledningen fungerar tillräckligt bra och att projektet, trots svårigheter och störningar, levererar mot uppställda mål? Det är i detta sammanhang som skillnaden mellan en certifierad och en icke certifierad projektledare kan vara som störst, och helt avgörande, till den certifierades fördel.

Projektägaraspekten

Att välja en certifierad projektledare är en del av att maximera en projektägares möjlighet att kunna få ett projekt som levererar på uppställda mål och avsedd funktionalitet, på tid och inom budget. Den andra sidan av myntet är att projektägaren måste även säkerställa att den egna kompetensen matchar och speglar projektledarens.

Ett gott och effektivt samarbete mellan projektägaren (projektets ”styrelse”) och projektledaren (projektets ”VD”) är även det en grundförutsättning för bästa möjliga resultat. Utan denna matchande kompetens så ökar risken för missförstånd, undermåliga underlag eller inriktningsbeslut, som i sin tur får negativa konsekvenser för projektets tidplan, funktion eller kostnader.

Så nästa gång du ska initiera eller upphandla ett projekt – kräv inte bara en certifierad projektledare, ställ samma krav på dig själv/er själva i rollen som projektägare.

Implementering

Hur kan man då som projektägare respektive projektledare få detta att bli verklighet? Börja med att ställa ett antal kontrollfrågor till dig/er själva.

Projektägare

• Bedömer vi att projektet i fråga är komplext, stort och krävande?
• Anser vi att det ställer stora krav på projektledarkompetens?

Om svaret är ja på dessa frågor så bör projektägaren ställa skallkrav på internationellt erkänd projektledarcertifiering samt säkerställa att det inom projektägargruppen finns en matchande kompetens, helst också en verifierad sådan.

Projektledare

• Har jag som projektledare en arbetsgivare som tycker kompetensutveckling är viktigt?
• Har jag som projektledare en egen ambition och vilja att utvecklas professionellt?

Om svaret är ja på dessa frågor så bör projektledarens arbetsgivare införa möjligheten att kunna certifiera sig inom ramen för kompetensutvecklingsprogrammet och för den enskilda projektledaren att vilja och sträva efter att genomgå en certifiering.

Författare:
Anders Södergren, Svenskt Projektforum - IPMA
Julia Edwall, PMI Sverige
November 2025

by Andréa Björklund