Starta din resa mot att bli IPMA certifierad den 1 april
Den 1 april startar IPMA-certifiering på nivå A, B, C och D – samt möjlighet till recertifiering för dig som vill förnya ditt nuvarande certifikat.
Den internationellt erkända certifieringen är anpassad efter din erfarenhet och din roll i projekt. Nedan ser du en översikt över nivåerna, och via länken hittar du mer information samt möjlighet att registrera din ansökan.
Nivå A – för dig med minst fem års erfarenhet av strategisk styrning av mycket komplexa projekt/program/portföljer.
Nivå B – för dig med minst fem års erfarenhet av komplexa projekt/program/portföljer.
Nivå C – för dig med minst tre års erfarenhet av måttligt komplexa projekt / delprojektledare för komplexa projekt.
Nivå D – för dig som vill visa din projektledningskompetens, utan krav på tidigare erfarenhet
För dig som vill veta mer om vilken nivå som passar bäst och hur certifieringsprocessen går till erbjuder vi under våren digitala informationsträffar. Där får du tydlig vägledning kring krav, steg i processen och möjlighet att ställa dina frågor direkt.
Är du eller vill bli medlem i Svenskt Projektforum – en mötesplats för Sveriges projektledare – får du dessutom rabatt på din IPMA-certifiering samt tillgång till många kompetenshöjande och relationsskapande aktiviteter.
IPMA Young Crew Sweden är igång!
Nu är IPMA Young Crew Sweden officiellt i gång – ett nätverk för studenter och unga yrkesverksamma som vill utvecklas inom projektledning, ledarskap och framtidens arbetsliv.
Den nya styrelsen – ett engagerat team med olika bakgrunder och erfarenheter – arbetar nu tillsammans för att bygga en inkluderande och inspirerande plattform där erfarenhetsutbyte, gemenskap och utveckling står i fokus.
Är du nyfiken på att bli en del av IPMA Young Crew Sweden, engagera dig på olika sätt eller helt enkelt följa vår resa framåt? Hör gärna av dig till oss på youngcrew@projektforum.se
Du måste vara medlem i Svenskt Projektforum för att ingå i nätverket, du kan registrera ditt medlemskap här>>
Styrelsen för IPMA Young Crew Sweden består av:
YC Lead Tunso Iossef, Vice Chairperson & Head of Strategy Emilie De Paula, Head of University Relations Redeember Dorgbefu, Head of Events, Marketing & Public Relations Sigrid Edberg, Head of Corporate Relations Mehdi Dehghani, Head of Membership / Community Manager Nina Wahlborg och Head of International Relations Cynthia Jon.
Grattis till certifikatet!
Vi gratuIerar er alla till en väl genomförd certifiering i slutet av 2025!
Lunchwebinar - Kontinuitetshantering – hur säkerställer vi att kritisk verksamhet kan fortgå oavsett vad som inträffar?
Kontinuitetshantering kan ibland upplevas som komplext och svårt att komma igång med – men det behöver inte vara så. Med en praktisk och strukturerad metodik kan du steg för steg identifiera vad som är kritiskt i din verksamhet, vad som behöver skyddas och hur du gör det på ett effektivt sätt.
I det här webbinariet får du:
- En tydlig introduktion till kontinuitetshantering och dess syfte
- En praktisk metodik för att identifiera och prioritera kritisk verksamhet
- Konkreta tips kring hur du skyddar verksamheten och skapar robusthet
Webbinariet ger en kort, övergripande bild av metodiken och riktar sig till dig med ingen eller begränsad erfarenhet av kontinuitetshantering.
🔹 Datum & tid: Fredag 13 mars kl. 12.00 -12:45
🔹 Anmälan: Anmäl dig till webbinariet via vår bokningskalender här>
Välkommen!
6 spaningar för ledarskap 2026
Vi befinner oss i en tid som präglas av hög förändringstakt. AI, Teknisk utveckling, ökad komplexitet och hybridarbete står nu på allas agendor. Därför tycker jag det är viktigt som ledare att vi vågar stanna upp och plocka isär det vi ser.
Ledarskap handlar inte längre främst om titel eller position. Det handlar om förmågan att skapa riktning, fokus och effekt, oavsett var i organisationen du verkar. I denna snabbt föränderliga tid, behöver den som leder bli allt skickligare på att prioritera, samla människor och fatta beslut.
Jag har därför samlat sex perspektiv som jag tror blir avgörande för ett hållbart och effektfullt ledarskap under 2026.
- Sluta addera. Våga säga nej och bli verksamhetens viktigaste effektfilter.
I en värld där vi drunknar i digitala möjligheter, nya idéer och ett utvecklingstempo som slår rekord blir förmågan att välja bort viktigare än förmågan att lägga till. Det är enkelt att addera. Det är enkelt att göra mer, och livsfarligt enkelt att börja om. Det som faktiskt är svårt är att våga begränsa, smalna av och fokusera.
2026 behöver ledarskapet fungera som ett tydligt filter. Det handlar inte bara om vad vi ska göra, utan lika mycket om vad vi aktivt väljer bort. En central uppgift är att skydda människors energi från meningslös “upptagenhet”, irrelevanta sidospår och initiativ som inte för er närmare målet.
Som ledare behöver du pröva varje nytt initiativ mot er riktning och den effekt ni vill uppnå, inte mot vad som råkar kännas spännande i stunden.
De ledare som lär sig disciplinen att säga “nej, inte nu” kommer att åstadkomma mer. Ofta både snabbare och med bättre kvalitet. Samtidigt minskar risken att människor pressas in i ohållbara arbetssätt. Tillit byggs när vi levererar det vi faktiskt lovar.
Detta är inget revolutionerande inför 2026, men det blir viktigare än någonsin. Ledarskapets uppgift är att skapa den tydlighet och trygghet som krävs för att våga fokusera på det lilla som ger störst effekt.
- Sluta jaga superstars och börja träna den kollektiva intelligensen.
Många organisationer samlar högpresterande individer, men utan ett starkt samarbete blir även de mest kompetenta snabbt avdankade medelmåttor. Även världens bästa fotbollsspelare måste träna tillsammans för att fungera som lag.
Affärsklimatet är nu så komplext att ingen enskild stjärna kan sitta på alla svar. Den verkliga kraften ligger i den kollektiva intelligensen, i förmågan att använda olika perspektiv för att fatta beslut som ingen hade kunnat landa i på egen hand.
För att bygga den kraften räcker det inte att bara arbeta tillsammans. Den behöver tränas genom fyra avgörande förmågor:
Samsyn: Förmågan att skapa en gemensam bild av uppdrag, ansvar och riktning. Det handlar inte om att tycka lika, utan om att titta på samma karta.
Modet att reflektera: Våga stanna upp och fråga: Fokuserar vi på rätt saker? Är vi tillräckligt tydliga? Tar vi ansvar för våra beslut? Hur fungerar vårt samarbete?
Psykologisk trygghet: Om människor inte vågar dela osäkerhet eller avvikande perspektiv tappar gruppen snabbt sin samlade kapacitet.
Förmågan att bidra till helheten: När individer aktivt arbetar för att stärka helheten, inte bara sitt eget område, växer den gemensamma prestationen.
Forskning visar att team som får till strukturerad reflektion kan öka sin prestation med över 20 procent. I en värld som rör sig allt snabbare är dessa pauser inte ett slöseri med tid. Tvärt om. De är en förutsättning för att kunna navigera rätt i hög hastighet.
- Värdera upp det mänskliga mötet.
I en hybrid vardag är det personliga mötet inte längre främst en plats för avstämning, det är ett av ledarskapets viktigaste verktyg för att bygga tillit.
Vi måste inse, och acceptera att AI idag hanterar statusrapportering, datainsamling och analys bättre än vi gör. Om möten fortfarande används till att läsa upp presentationer eller rapportera siffror slösar vi med vår kanske dyraste resurs: mänsklig närvaro.
Det mänskliga mötet behöver därför transformeras. 2026 är året då många både vill och behöver mer verklig kontakt. Möten bör bli forum för energi, lärande och gemensamt utforskande av framtida möjligheter.
Tillit byggs inte genom att fråga vad människor har gjort, utan genom att utforska vart ni är på väg och vad som krävs för att ta sig dit.
Efter pandemin har många ersatt ledarskap med digital kontroll. Täta check-ins riskerar att bli ett kontrollbehov förklätt till struktur, vilket kan skapa en kultur där människor känner sig jagade snarare än sedda.
Att designa möteskulturen blir därför en strategisk uppgift. Våga rensa kalendern. Våga kräva tydlighet kring varför möten sker. Och värdera de tillfällen som verkligen kräver värme, empati och den gnista som bara uppstår när människor ses och tänker tillsammans.
Det handlar kanske mindre om var vi möts, och mer om att faktiskt mötas på riktigt.
- Ta fullt ansvar för att arbetet inte gör människor sjuka.
Mental hälsa på arbetsplatsen håller på att förflyttas från personalfråga till en affärskritisk faktor. Organisationer finns till för att lösa problem och skapa värde och vi ledare har ett ansvar att leda organisationen mot mål, men vi har lika mycket ett orubbligt ansvar att se till så människor inte far illa på vägen dit.
Ledarskap 2026 innebär därför ett tydligt ansvar för att bidra till miljöer där prestation är hållbar över tid. Vi ledare behöver därför bygga in välmående i våra processer och metoder.
Det handlar bland annat om att:
Normalisera träning: Se lärande, fysisk hälsa och mental motståndskraft som kontinuerliga beteenden, inte som enstaka initiativ.
Normalisera återhämtning: Återhämtning är inte en belöning efter prestation. Den är en avgörande förutsättning för att prestera.
Agera på varningssignaler: Ledarskap handlar inte om att ställa diagnoser, men om att vara uppmärksam nog att se när energi dräneras och att ha modet att justera arbetssätt eller miljöer som inte fungerar.
När onödig stress och psykosocial risk minskar frigörs den energi och motståndskraft som krävs för att hantera en allt mer komplex verklighet.
- Ta AI på lika stort allvar som mänskligt omdöme.
Om de senaste åren handlade om fascination och implementering är 2026 året för urskiljning. Frågan är inte längre OM vi ska använda AI, utan NÄR vi bör göra det och när vi bör avstå.
Ledarskap kräver nu förmågan att balansera teknisk effektivitet med mänsklig relevans.
Vi behöver förstå vilka uppgifter AI löser bättre än oss, samtidigt som vi värnar de områden där människan fortfarande är oersättlig. Effekten av AI kommer inte från tekniken i sig, utan från vår förmåga att rikta den mot rätt problem, och att stänga av den när omdöme, etik eller relationer måste få ta plats.
AI kan generera tusen svar, men den kan aldrig bära ansvaret för vilket svar vi väljer att tro på.
Framtidens vinnare blir de som använder AI för att skala sin effektivitet, men sin mänsklighet för att sätta riktningen.
- Kan vi digitalisera klokskap?
Vi har mer data och dokumentation än någonsin. Nästan allt finns ett klick eller en prompt bort. Det är imponerande, men det väcker en viktig fråga, som bekymrar mig något: riskerar vi att förlora själva hantverket i ledarskapet?
Erfarenhet är svår att digitalisera. Den där intränade förmågan att läsa av ett rum, känna rätt timing i en förhandling eller veta när tystnad är mer kraftfull än ord. Den sitter inte i databaser, Gemini eller ChatGPT. Den sitter i människorna. I erfarenheten och i ledarskapets beteenden.
Ju mer effektiv och digital vår värld blir, desto viktigare blir det att medvetet föra vidare dessa beteenden till nästa generation.
Samtidigt behöver etablerade ledare vara nyfikna på vad nya perspektiv tillför. Framtidens styrka ligger sannolikt i mötet mellan erfarenhet och förnyelse. I ett öppet sinne mellan det gamla, det nya och det ännu inte upptäckta.
Hur skapar vi den generationsöverföringen när vi alltmer sällan ser varandra arbeta? Det är en fråga värd att bära med oss in i 2026, och kanske en av dem som framtiden själv får hjälpa oss att besvara.
Daniel Ekstam
Titel: Ledarskapsutvecklare & Föreläsare
Kort presentation:
Daniel specialiserar sig på att utveckla ledare och organisationer att bygga en kultur och ett ledarskap rustat för tillväxt. Genom både fokuserade och långsiktiga insatser arbetar han med strategi, affärsutveckling samt ledarskap och organisationsutveckling.
Hänvisning:
LinkedIn: www.linkedin.com/in/daniel-ekstam
Hemsida: www.danielekstam.com
Successivprincipen - Konferens 2026
Successivprincipen ger en möjlighet att fokusera på osäkerheterna och därmed att nyttja möjligheterna och hantera riskerna för en säkrare projektstyrning. Metoden speglar osäkerheten i både projektkostnaden och genomförandetiden, vilket ger ett bra underlag för att sätta budget och tidplan. Välkommen att lyssna på erfarenheter från olika branscher t.ex. försvars-, anläggnings- och IT-branschen, som inbjudna talare delar med sig den 4-5 maj i Köpenhamn.
Anmälan görs via länken nedan:
Fysiskt deltagande: https://ida.dk/arrangementer-og-kurser/arrangementer/364827
Online deltagande: https://ida.dk/arrangementer-og-kurser/arrangementer/364942
Övrigt:
LinkedIn grupp: https://www.linkedin.com/company/sp2026-conference/
Axplock från konferensen 2022: https://youtu.be/ATZAWP1s424
Certifiering som konkurrensfördel – därför väljer allt fler projektledare IPMA
I dagens projektintensiva arbetsliv räcker det inte längre att kunna hänvisa till lång erfarenhet. Marknaden har förändrats. Både arbetsgivare och kunder efterfrågar idag bevisad projektledningskompetens – en kvalitetssäkring som skapar trygghet, struktur och resultat.
Som IPMA certifierad projektledare möter jag dagligen organisationer som ställer högre krav än tidigare. Projekten är mer komplexa, intressenterna fler och riskerna större. I det landskapet blir certifiering inte bara ett personligt kvitto på kompetens – utan en strategisk konkurrensfördel.
Ett oberoende bevis på kompetens
En certifiering via IPMA genom Svenskt Projektforum är mer än en utbildning. Det är en oberoende och internationellt erkänd validering av din projektledningsförmåga. Det innebär att din kompetens granskas och bedöms av oberoende, erfarna assessorer. Processen är gedigen och omfattar såväl tekniska färdigheter som ledarskap och beteendekompetenser. För många blir det en ögonöppnare – ett tillfälle till självreflektion och professionell utveckling.
Varför certifiera sig just nu?
Utifrån mina erfarenheter ser jag flera tydliga motiv till att certifiera sig i dagens marknad:
Strukturerad kvalitetssäkring
Certifieringen ger ett ramverk som stärker projektledningen i alla delar – från riskhantering och intressentengagemang till styrning och leveranssäkerhet. Det skapar stabilitet i en annars föränderlig miljö.
Professionell återkoppling
Att bli bedömd av externa assessorer ger värdefull feedback. Många projektledare vittnar om att certifieringsprocessen i sig är ett utvecklingssteg i karriären.
Ökad trovärdighet på marknaden
Allt fler upphandlingar och rekryteringar premierar certifierade projektledare. Certifieringen signalerar kvalitet, struktur och internationell standard – något som ofta leder till större förtroende, bättre arvoden och fler möjligheter.
En investering – inte en stämpel
Som representant för Projektforum - mötesplatsen för Sveriges projektledare, ser jag tydligt hur synen på certifiering har förändrats. Det handlar inte längre om en titel att lägga till på LinkedIn. Det är en investering – både i den egna professionella utvecklingen och i organisationens långsiktiga projektförmåga.
När projekt lyckas påverkas hela verksamheten. Och när projektledaren har en kvalitetssäkrad kompetens skapas trygghet genom hela kedjan.
Nästa steg
För dig som funderar på certifiering är rådet enkelt: undersök möjligheterna nu. Behovet av professionell projektledning kommer inte att minska – tvärtom. Läs mer om IPMA-certifiering på nivå A–D via Svenskt Projektforum och ta reda på vilken nivå som passar din erfarenhet och dina ambitioner.
Kanske är det just nu du tar steget från erfaren projektledare – till certifierad projektledare.
Författare Ulla Frisk - IPMA certifierad projektledare. Februari 2026.
När projekt inte går som planerat – lärdomar från OS-backen till projektledning
Jag tänker ofta på hur våra projekt speglar elitidrottens topprestationer: mål sätts, planer görs — och vi gör allt vi kan för att lyckas. Men ibland händer det som inte står i planen.
Just nu i vinter-OS 2026 är det många som följt dramat kring skidlegendaren Lindsey Vonn . Hon gjorde en imponerande och modig comeback inför spelen efter en längre tid av skador och operationer. Hon återvände till toppnivå med en partiell knäprotes och tog flera världscupsegrar under vintern, men bara dagar före spelen höll allt på att stoppas av en ny korsbandsskada. Även det bakslaget lämnade hon bakom sig, men ändå slutade hennes OS-dröm i en dramatisk krasch bara sekunder efter start: https://apnews.com/
Det är enkelt att se kraschen som ett misslyckande och hennes start som för stort risktagande. Men om vi tittar på Lindsey’s karriär i helhet ser vi något annat — en prestation få kan mäta sig med:
3 olympiska medaljer, däribland guld i störtlopp 2010 — första gången en amerikanska tog guld i den grenen.
84 världscupsegrar och flera världsmästartitlar, med rekord i antal vinster och kristallklot — i flera discipliner.
En comeback i 40-årsåldern där hon vid 41 år gjorde sig gällande i världscupen på nytt — och blev historisk som en av de äldsta att vinna lopp.
Detta är en prestation som påminner mig om vad projektledning, projektledningskompetens och rollen som projektledare handlar om:
- Att definiera mål — men också förstå att vägen dit sällan är linjär.
- Att anpassa sig när faktorer förändras, och att trots motgångar fortsätta framåt.
- Att alltid ha både kompetens och mod att fatta beslut — även när verkligheten inte följer planen.
Att vara en certifierad Projektledare genom en erkänd projektledarcertifiering
🏆 Att kunna navigera komplexa situationer
🏆 Att se mönster och risker innan de uppstår
🏆 Att skapa trygghet för team och intressenter
🏆 Att leverera värde — även när utmaningar uppstår
Personligen har jag sett hur min egen projektledning växt genom att kombinera struktur med lärande från verkliga situationer. Och när jag möter andra i branschen, särskilt hos Svenskt Projektforum som mötesplatsen för Sveriges projektledare, blir det tydligt hur mycket vi vinner på att dela erfarenheter — både det som gick enligt plan och det som inte gjorde det.
Oavsett vilket projekt du arbetar med just nu — använd det som en möjlighet att växa, reflektera och utveckla din projektkompetens. De mest inspirerande historierna handlar ofta om modet att fortsätta, inte bara om målet i sig.
Och tillbaka till den inspirerande Lindsey Vonn, vad var hennes första ord efter krashen? "Säg grattis till Breezy (lagkamrat som ledde och vann guld) och bra jobbat" - Även i den mörkaste stunden för sig själv, så tänker hon på laget!
Vilket förebild för oss inom projektledning!
Författare: Herwig Stöckl februari 2026