Ny styrelse för Svenskt Projektforum 2015
14 april träffades vi inom föreningen Svenskt projektforum på Myntkabinettet i Stockholm för årsmöte 2015.
Först berättade Anders Sandberg, Trafikverket om det lyckade SIK-projektet (Skandinavisk Infrastruktur Kompetens) som avslutas men lett till väldiga spin-off effekter. Svenskt Projektforum har varit lead partner och lärt sig hantera EU-stödda projekt på vägen.
Efter det valde medlemmarna den nya styrelsen för 2015 som innehåller många kända namn där Rolf Berndtson fick nytt förtroende. Han fortsätter som ordförande och tar föreningen vidare enligt den plan som styrelsen tidigare arbetat fram.
Styrelse 2015
Ordförande
Rolf Berndtson
Ledamöter
Anders Sandberg (Vice Ordförande)
Beatrice Silow
Markus Hällgren
Per-Olov Sandberg
Petter Frygnegård (Kassör)
Jonas Brehmer
Suppleanter
Marita Larsson
Björn Birk
Åsa Jacobsson
Stefan Nordström
Vad betyder könsroller och utbildning för konflikthantering?
Hjälp forskningen kring konflikthantering i projektgrupper genaom att svara på en enkät.
Sociala strukturer, kön och utbildningsnivå kan tänkas påverka hur olika personer agerar i diverse situationer. Det är något som två masterstudenter vid Karlstad Universitet undersöker.
Studien genomförs med hjälp av två modeller, en för att avgöra konfliktstil och en analysmodell, där teorin kring könsroller (genusteori) och vikten av utbildning ställs mot den insamlade empirin.
Empirin kommer att samlas in genom enkätundersökningar med minst 50 respondenter. Sedan vore det relevant att intervjua respondenterna lite närmare. Men det är inget tvång då studenterna respekterar anonymitet.
Resan mot det agila företaget
Målet med att göra ett företag agilt är att i varje ögonblick säkerställa att man arbetar med att skapa kundvärde som kan levereras kontinuerligt. För att lyckas med det behöver man ha en flexibel organisation som snabbt kan anpassa sig till kundernas förändrade önskemål och behov. I det agila företaget är begreppet kundvärde ett av de mest centrala.
Grundbulten inom agil mjukvaruutveckling är de team som skapar kundvärde. Men för att hela företaget ska bli agilt krävs att mer än bara teamen arbetar enligt agila metoder och principer. Det krävs en genomgående kulturförändring i hela företaget.
Viktiga komponenter på resan mot det agila företaget är tydlighet, lyhördhet och uthållighet. Det är en krävande resa – men också en resa fylld av möjligheter.
Tydlighet - riktning
För att en kulturförändring ska ge full effekt är det viktigt med en tydlig riktning. Det betyder att man på alla nivåer i företaget har samma bild av vad man vill uppnå och vad som behöver förändras, och självklart varför. Detta blir förstås komplexare ju större företaget är.
Syftet med att bli agil är att genom snabbrörlighet fokusera på kundvärde. Vad
som då ofta behöver förändras i stora företag är att flytta beslutsfattande till lägsta möjliga nivå, att våga släppa kontrollen och att våga prioritera. Man behöver också skapa nya vägar för medarbetare att växa och det måste finnas en vilja att hela tiden reflektera och förbättra.
Som kring alla metoder och principer finns inom den agila världen många bokstavstroende som vill visa vägen. Vad man exakt behöver förändra och hur man genomför förändringen skiljer sig dock beroende på vilket företag man arbetar i samt vilket utgångsläge och slutmål man har. Faktorer som påverkar vägval kan vara vilka kunder man har, hur stor organisationen är och vilka produkter/tjänster man utvecklar.
Min erfarenhet är att man bör lyssna, lära och låta sig inspireras. I slutändan måste man bilda sig en egen uppfattning anpassad till ens egen verklighet. Det kan till exempel handla om att man på grund av komplexitet, beroenden och storlek beslutar att behålla men förändra projektledarrollen. Att lägga tid på att skapa en tydlig riktning initialt ger mycket tillbaka under resan.
Lyhördhet - förankra och involvera
I en stor organisation kommer beslutet om en agil transformation ofta från den högre ledningen. Lyckas man förankra beslutet, det vill säga få alla att förstå varför förändringen är nödvändig, blir genomförandet av förändringen smidigare. Alla chefer och ledare i organisationen har en central roll i att förmedla riktningen.
Ytterligare en viktig byggsten i omställningen är att involvera medarbetarna. Men är det då möjligt att involvera när det redan är bestämt att förändringen ska ske och riktningen är utstakad? Absolut. Att riktningen är tydlig betyder inte att svaren på hur omställningen ska genomföras är serverade. Här finns alla möjligheter att involvera medarbetarna i hur man ska göra. I en stor organisation som hanterar många beroenden, kommer dock vissa ramar behövas. Inom ramarna bör man lämna utrymme för frihet och lita på att teamen kan och vill göra sitt bästa.
Under denna långa förändringsprocess krävs det att man är lyhörd för organisationens svar på omställningen. Det innebär ofta att man behöver upprepa riktningen. Men det betyder också att man måste vara beredd att omvärdera och justera beslut när så behövs, som när medarbetare ser nya saker som behöver förändras.
Uthållighet – våga vänta på effekterna
Att förändring tar tid vet vi alla, i synnerhet när det handlar om att förändra företagskulturen. När det brinner kan det ibland vara frestande att falla tillbaka i gamla spår. Då är det viktigt att vara uthållig och våga vänta på effekterna.
Och man kan faktiskt göra något för att minska tiden tills effekterna börjar visa sig. Just genom att se till att riktningen är tydlig och ensad, att omställningstakten är jämn i företaget samt att man förankrar och involverar, kortas tiden. För att skapa moment är det också bra att tydliggöra och fira när de första effekterna syns.
Sammanfattningsvis kan man säga att resan börjar med att skapa en tydlig riktning. Därefter följer ett kontinuerligt arbete med att förmedla denna riktning, lyssna, anpassa och att sist men inte minst orka och våga vänta på effekterna. Denna resa har en början men lyckligtvis inget slut. Under resans gång kommer man kontinuerligt upptäcka nya möjligheter till utveckling och dessutom förändras hela tiden världen runt om vilket gör att man måste fortsätta anpassa.
Text: Maya Jernström, projektledare på Moment
Debatt: Ska man räkna på alla nyttor?
En vanlig fråga i planeringen är antalet nyttor i varje projekt. Steve Jenner skriver i sin bok "Managing Benefits" att man ska sträva efter att identifiera alla tänkbara nyttor. Han menar att allt ska dokumenteras och följas upp. Men är det bästa metoden?
Tänk dig ett större företag eller organisation som gör 100-tals projekt varje år. Om alla nyttor ska identifieras kan arbetet med att bara dokumentera, identifiera och följa upp dem bli ohanterbart. Hur ska man prioritera nyttorna. Var drar man gränsen? Vad tycker ni?
Diskutera det i vår på Linkedin grupp
MER I ÄMNET
Läs Daniel Jafaris inlägg för mer information i ämnet
Nya projektstandarder utvecklades i Kyoto
I dagarna hölls ett möte i Kyoto där nya dokument inom standarden för projekt, program och portofolio management bearbetades. 60 experter från 20 länder var samlade. Deltagarna var experter inom projektområdet, samt professorer, forskare och företagsledare. Sverige var också representerat. Den svenska delegationen bestod av personer från IVO, Sigma, Vattenfall och vår styrelsemedlem Anders Sandberg som utanför föreningsarbetet hos oss på Svenskt Projektforum arbetar på Trafikverket.
Syftet är att med avstamp i standarden ISO 21500:2012, Guidance on project management, utveckla ytterligare fyra viktiga standarder för project governance, portfolio management, program management samt project terminology. ISO 21500:2012 är svensk standard (SS-ISO 21500).
Anna Nilsson-Ehle ny ordförande i Projektakademien
Vid årsmötet den 10 april 2014 valdes Anna Nilsson-Ehle, chef för Chalmers fordons- och trafiksäkerhetscentrum SAFER, till ny ordförande för Svenska ProjektAkademien. Hon utsågs till Årets Projektledare 2001 för sitt arbete med att leda uppbyggnaden av kunskapscentret Universeum i Göteborg och är sedan dess medlem i Projektakademien.
Anna Nilsson-Ehle är civilingenjör från Chalmers. Hon arbetade några år som utvecklingsingenjör för ett leverantör till stålindustrin och började sedan på Volvo Personvagnars Säkerhetscentrum. Hon arbetade inom Volvokoncernen i 20 år innan hon 1999 började som VD för Universeum. Annas slutsats från dessa olika erfarenheter är en övertygelse att mångdisciplinära team som förstår sin gemensamma uppgift, sitt ömsesidiga beroende och har högt ställda mål kan prestera häpnadsväckande resultat.
Anna Nilsson-Ehle efterträder Anders Söderholm som Akademiens ordförande. Anders har på ett mycket förtjänstfullt sätt lett Akademiens arbete under 2004-2014, och han fortsätter att vara aktiv i dess verksamhet som ordinarie ledamot. Anders avtackades vid årsmötet med en akvarell föreställande Väckers fyr.
Årets Projektledare 2013: Martin Österdahl
Svenskt Projektforum gratulerar Martin Österdahl, Årets Projektledare 2013, som Projektakademin utsåg på Projektnäring 22 november. Martin Österdahl, SVT, ledde Eurovision Song Contest och såg till att sätta Malmö på kartan, samtidigt som projektet syftade till att förena människor i Europa.
Under hela året har Projektakademin intervjuat, granskat och utvärderat olika kandidater för att bestämma vem som ska få årets utmärkelse. Bland kriterierna för priset ligger projektets utförande, dess komplexitet och hur nyskapande projektet är. 25 oktober offentliggjordes de tre toppkandidaterna, Anders Granberg som arbetat med att placera Facebooks serverhall i Luleå, Martin Österdahl som lett Eurovision Song Contest i Malmö och Lars Bergdahl som med ett imponerande ledarskap få snurr på Haparandabanan.
Idag, 22 november gick priset slutligen till Martin Österdahl.
Det är skillnad på självkänsla och självförtroende
LEDARSKAP: Det är skillnad på självkänsla & självförtroende. Framgångsrika ledare har god självkänsla. Med vad utmärker en person med god självkänsla?
Läs Freddie Larssons reflektoner.
Årets projektledarbok
Priset Årets projektledarbok 2013, delades ut på Svenskt Projektforums årsmöte 8 april och gick till boken "Projektkommunikation – så får du den att fungera!" av Elisabeth Kamél.