Att välja projektmodell

När vi ska starta ett projekt är en av de första funderingarna vilken projektmodell som ska nyttjas. Att välja rätt projektmodell är det första steget i ett lyckat projekt. Varje projekt är unikt med sina specifika behov, mål och utmaningar. Att välja lämplig projektmodell för just detta projekt är ett av de viktigaste besluten att fatta inledningsvis.

Camilla Åkesson, assessor på Svenskt Projektforum och IPMA Certifierad på nivå A, delar med sig av sina bästa tips kring hur man väljer projektmodell. 

Vilken projektmodell ska nyttjas?

Det är alltid roligt att starta upp nya projekt. Varje gång har jag känslan av att få en ny chans att få nyttja lärdomar från det förra projektet. Såklart blir inte allt 100% den gången heller, men det är härligt att få ha den känslan en stund.

När jag ska starta ett projekt är en av mina första funderingar vilken projektmodell som ska nyttjas. Att välja rätt projektmodell är det första steget i ett lyckat projekt.

Varje projekt är unikt med sina specifika behov, mål och utmaningar. Att välja lämplig projektmodell för just detta projekt är ett av de viktigaste besluten att fatta inledningsvis.

Tre viktiga frågeställningar inför val av projektmodell:

  • Vad är projektets kravbild, mål och önskade resultat?
  • Finns beslut om att nyttja en specifik modell i organisationen där projektet ska bedrivas?
  • Hur hanterar jag om en annan modell passar bättre än organisationens val?

Skapa en tydlig bild av projektets kravbild, mål och resultat.

För att komma fram till vilken projektmodell som passar projektet bäst behöver vi få svar på:

  • Är målbilden tydlig?
  • Är resultatet tydligt eller är det något helt nytt som inte just nu går att sia om hur det kommer se ut?
  • Är behovs- och kravbilden tydlig?
  • Krävs det mycket, eller kanske endast, IT-utveckling?
  • Kommer det att innebära betydande beteende-förändringar?

Dessvärre kan dessa svar vara svårare att få  än vad man kan tro. Utrusta dig med tålamod och börja arbetet med att hitta svaren.

Det är ju svårt att säga exakt hur du ska gå tillväga, men några tips är att:

  • Börja göra intressentanalys så blir det tydligare i vem/vilka du ska prata med. Ta hjälp av beställare och andra som har jobbat i motsvarande projekt i den här organisationen sedan tidigare.
  • Prata med t ex Projektkontor om det finns något liknande projekt som har bedrivits senaste tiden och be om projektbeställning, projektplan och slutrapport från det projektet. Där kan du säkerligen hitta matnyttig information.
  • Gör en sammanställning av det du vet gällande ovanstående punkter. Skriv även in dina antaganden (och var noga med att det är just antaganden). Nyttja denna som diskussionsunderlag när jag har möte med dina intressenter.
  • Kom ihåg att du även vill ha möte med de som har behovet av leveransen, dvs de som ska jobba med projektets resultat. De kanske dessutom ska vara med i projektgruppen/teamet så ta tillfället i akt och lär känna dem så tidigt som möjligt.

Finns beslut om att nyttja en specifik modell i organisationen där projektet ska bedrivas?

Många organisationer har en beslutad projektmodell vilken ska/bör följas. Alla projektmodeller syftar till att beskriva processen för hur ett projekt bör bedrivas, vilka mallar som ska nyttjas och vilka roller och mandat som krävs för att upprätthålla projektmodellen. Det gör att det finns stora fördelar för en organisation att jobba med projekt på samma sätt.

Att en organisation har valt att nyttja en viss projektmodell är vanligtvis baserat på de vanligaste projekten i just den organisationen. Vem som beslutar det i respektive organisation är svårt att säga – men när det gäller övergripande beslut för hela organisationen är det vanligtvis projektkontor eller motsvarande.

I din roll som projektledare behöver du ta reda på om det finns beslut om modell och därefter hitta svar på följande:

  • Vilken modell
  • Behöver jag gå någon utbildning?
  • Hur förhåller man sig att nyttja andra projektmodeller? Är det vanligt?
  • Vilka rutiner gäller för ekonomirapportering? Annan rapportering?
  • Vart hittar jag mallar och instruktioner
  • Finns det outtalade regler/ansvariga som du behöver känna till?

Om det saknas beslut om vald modell:

  • Vilken kompetens finns i organisationen?
  • Vilken modell har man jobbat med mest?
  • Hur är ledningen van att jobba med projekt?
  • Vilken beslutsordning gäller för val av projektmodell?
  • Finns det mallar/riktlinjer för val av projektmodell som du ska förhålla dig till?
  • Finns det outtalade regler/ansvariga som du behöver känna till?

Vilken modell passar bäst för ditt projekt?

Att ifrågasätta och anpassa projektmodeller är en naturlig del av utvecklingen inom projektledning. Det är alltid viktigt att fundera över vilken modell som passar för just detta projekt. Detta för att hitta den mest effektiva vägen till framgång för varje unikt projekt. Vi vill ju att projekten ska drivas så  effektivt som möjligt.

Hur vet du vilken modell som är bäst för just mitt projekt? Övergripande för val av modell är:

  • att om projektet helt eller till väldigt stor del består av systemutveckling finns många fördelar att bedriva projektet agilt, t ex SCRUM.
  • Om krav och mål är relativt känt och vi har en klar bild om vilket resultat kan det med fördel bedrivas som ett traditionellt projekt, t ex enligt PPS
  • Om det är en blandning av båda ovanstående kan det vara fördel med att bedriva det som ett hybridprojekt.
  • Värt att nämna är att om det är många beteendeförändringar som behöver göras i projektet bör man överväga om det ska bedrivas som ett förändringsprojekt alternativt vara en del inom projektet. Var uppmärksam på att beteendeförändringar tar tid och är därför vanligtvis inte lämpligt att bedrivas som agila projekt.

Andra aspekter att ta hänsyn till när du väljer vilken projektmodell:

  • Organisationens standarder, processer, strategier och policies
  • Organisationens anpassning och flexibilitet
  • Organisationens kompetens i den aktuella projektmodellen
  • Projektmedlemmar/teamets kompetens och erfarenhet i den aktuella projektmodellen
  • Ledningens förståelse och stöd för den valda metoden
  • Om inte organisationen har erfarenhet att bedriva projekt enligt den modell du förordar, beakta detta i din planering.

Obs! Vattenfall är inte detsamma som en traditionell projektmodell

Jag vill passa på att påminna om att Vattenfall inte är samma sak som traditionell projektmodell. Det är en systemutvecklingsmodell och snarare en föregångare till agila arbetssätt. Detta är ett väldigt vanligt missförstånd som jag nämner så snart jag får tillfälle.

Hur motivera val av projektmodell om den avviker från organisationens val?

Som vi konstaterade tidigare är det vanligt att en organisation har valt en projektmodell för alla sina projekt. Så hur ska jag göra om jag som projektledare anser att just detta projekt ska bedrivas enligt någon annan modell?

Tips på hur du kan motivera beslut om avvikande projektmodell:

  1. Identifiera vilka intressenter som ska fatta beslut om val av projektmodell tidigt
  2. Gör beställare/produktägare uppmärksamma på att du vill säkerställa att ni nyttjar rätt modell
  3. Involvera dem tidigt i analysen om vilken modell som passar bäst
  4. Skriv beslutsunderlag som beskriver:

    • Projektets mål
    • Övergripande om hur du vill lägga upp arbetet i projektet
    • Om du gör avsteg från beslutad projektmodell

      • motivera varför den modellen inte är lämplig för just detta projekt.
      • Beskriv för- och nackdelar
      • var transparant med huruvida det finns kompetens i organisationen
      • om det saknas kompetens i organisationen: krävs utbildning?
      • Måste ni rekrytera och/eller anlita konsulter?
      • Var även noga med att tydliggöra eventuella kostnader eller påverkan på tidplan pga av val av modellen.

    • Berätta vilken modell du anser är effektivast och varför
    • Ta gärna några exempel på beslut/aktiviteter/ärenden som tydliggör varför du väljer att rekommendera den projektmodell du gör

  5. Tillse att beslut fattas i lämplig instans. Det är alltid en fördel om du kan delta vid beslutet och gå igenom ditt underlag. Då kan du svara på eventuella frågor och lyssna eventuella aspekter du inte har tänkt på i underlaget.

Se till att fatta ett aktivt beslut om projektmodell!

Sammanfattningsvis vill jag säga att val av projektmodell ibland kan vara en utmaning då den kanske inte följer organisationens beslut och måste anpassa sig efter projektets unika behov. Värt att påminna sig om är att ett välgrundat val ligger till grund för projekts framgång, medan ett felaktigt val kan leda till utmaningar och ineffektivitet.

Så – se till att ni fattar ett aktivt beslut gällande projektmodell för just ditt projekt.

Titta på en minigenomgång: Vad är en projektmodell? Här>

by Svenskt Projektforum

SM i Ledarskap

SM i Ledarskap

Kostnadsfri ledarskapsträning med start den 18 mars. En tränings- och tävlingsvecka i ledarskap för alla som vill bli bättre på att leda, stötta och motivera. Det krävs ingen formell chefstitel, alla som har kollegor kan utöva ledarskap och delta i SM-veckan!

Läs mer här>

by Svenskt Projektforum

Undvika dessa misstag som ledare

Fast Company har skrivit om de fem vanligaste misstagen som ledare gör.

1. Är frånvarande och återkopplar inte

Studier visar att ett av de bästa sätten att vinna tillit och uppmuntra goda prestationer är att vara synlig och tillgänglig på jobbet. Ledare som återkopplar, avslutar loopar och svarar på förfrågningar får sina team att känna sig trygga och respekterade.

2. Missar att betona mål och visa tacksamhet

Människor behöver veta att deras arbete leder till något meningsfullt och vill känna uppskattning för sina ansträngningar. Det kan tyckas självklart men bara för att man själv har hela bilden klar för sig är det lätt att glömma bort att inte alla har det .

3. Misslyckas med att ge medarbetare utmaningar

Att anstränga sig, utmana sina kunskaper och lära nytt är nyckelkomponenter för att känna lycka. Som ledare kan man lätt bli för överbeskyddande och försöka göra det för lätt för medarbetare genom tex för mycket kontroll eller mikromanagement.

4. Prioriterar inte teamet

Ibland anstränger man sig som chef hårt för att skapa goda relationer till individerna i teamet och undervärderar samtidigt medarbetarnas relationer till varandra i teamet. Relationer är viktiga och genom att bygga starka band till varandra byggs arbetsglädje och en gemensam önskan att nå uppsatta mål.

5. Håller tillbaka information

Avsaknad av information skapar stress och osäkerhet hos medarbetarna. Även om du inte kan ge klara besked är det viktigt att vara tydlig och transparent med vad som är på gång.

by Svenskt Projektforum

Effektiv konflikthantering

Effektiva tips för konstruktiv konflikthantering

Observera. Identifiera vad du ser och hör så neutralt som möjligt. Håll dig till fakta istället för att låta dig agera känslostyrt. Utmana rädslan. Konflikträdsla kan ha många orsaker, men att undvika konflikter tenderar att förvärra snarare än förmildra situationen i spända lägen.

Var optimistisk – tro på din egen förmåga att kunna lösa konflikten och lita till andras vilja att göra detsamma.

Lös det direkt. Ju längre en konflikt pågår, desto svårare blir den att lösa. Sträva därför efter att lösa problemen direkt när de dyker upp. Kommunicera! Var nyfiken och formulera frågor istället för att gå på antaganden och komma med anklagelser.

Utgå från dig. Fokusera på din upplevelse och använd jag-budskap, för att undvika att motparten hamnar i försvarsposition. ”Jag har svårt att arbeta när deadlines inte hålls.”

Ta ansvar – be om ursäkt. En enda person är sällan orsaken till att två personer har en konflikt. Att be om ursäkt innebär inte att du tar på dig hela skulden, utan att du tar ansvar för dina egna handlingar.

.

by Svenskt Projektforum

Teamwork

Här presenteras Susan Wheelans grupputvecklingsmodell, där gruppens utveckling sker stadievis. Detta är en av flera teorier inom grupputveckling, där Wheelan integrerar flera olika modeller från forskning inom grupputvecklingsområdet. En fungerande arbetsgrupp, där medlemmarna känner trygghet, respekterar varandra och tar till vara på olika perspektiv, den kollektiva intelligensen, har fantastiska förutsättningar att bidra till verksamhetens framgång.

Första stadiet: Tillhörighet och trygghet

I det första stadiet visar medarbetare behov av att bli accepterade i gruppen. De vill ogärna sticka ut genom att exempelvis uttrycka avvikande åsikter och konflikter undviks i det längsta. Avvaktande beteende är vanligt och om tydlig styrning saknas kan energi ägnas åt saker som helt saknar relevans för uppgiften.

Att leda en grupp i första stadiet

Teamet är beroende av ledaren. Det kan bland annat visa sig genom att medarbetarna följer direktiv utan att ifrågasätta eller att de väntar på att ledaren ska fatta beslut.

Som ledare behöver du styra genom att klargöra syfte och mål, utveckla riktlinjer och arbetsmetoder och förtydliga förväntningar på var och en. En viktig uppgift för dig är att rikta teamets energi på de för tillfället prioriterade uppgifterna.

Andra stadiet: Opposition och konflikt

När medarbetarna känner sig mer trygga i teamet vågar de ta fler risker genom att exempelvis ifrågasätta varandras tolkningar av syfte och mål. Behov som tidigare hållits tillbaka för att det varit viktigare att vara accepterad i gruppen kan nu komma till utryck. Medarbetarna försöker göra sig fria från beroendet av den formelle ledaren och vill i större utsträckning visa sig annorlunda och kompetenta.

Meningsskiljaktigheter, rollsökning och att fler behov kommer till uttryck kan leda till konflikter. Dessa konflikter är nödvändiga men behöver lösas på ett konstruktivt sätt för att teamet ska fortsätta att utvecklas. Gruppens medlemmar behöver närma sig varandra gällande uppfattning om syfte och mål och hur problem ska lösas samt utveckla former för god konflikthantering.

Att leda en grupp i andra stadiet

Som ledare stödjer du genom att successivt ge medarbetarna ökat inflytande och ansvar, klargöra inbördes roller och underlätta för öppen och rak kommunikation. Genom ett coachande förhållningssätt möjliggör du för medarbetarna att själva lösa situationer och konflikter som uppstår i arbetet.

Tredje stadiet: Tillit & Struktur

Teamet har framgångsrikt löst konflikter och stabilitet infinner sig. Medarbetarna känner varandra, vet vad andra tycker och tänker om dem samt känner till varandras kompetenser. Eventuella behov som tidigare visat sig i form av att markera status eller kämpa för inflytande förskjuts till bakgrunden och medarbetarna anpassar ansvar och roller efter vad uppgiften kräver.

Förmågan att leda sig själv ökar och gruppen ägnar nu mer tid och energi på uppgiften än inbördes relationer. Feedback och konflikthantering sker löpande. Medarbetarna har nu tagit många av de uppgifter som ledaren tidigare tagit mest ansvar för.

Att leda en grupp i tredje stadiet

Du uppmuntrar teamets ökande självständighet. Du samverkar med gruppen genom att delegera ledarskapet till den med för uppgiften bäst kompetens, uppmuntrar ifrågasättande och förändringar som ökar gruppens produktivitet, deltar i teamets lösning om det efterfrågas. Gruppmedlemmarna är fortfarande i viss utsträckning beredda att ge avkall på uppgift till förmån för acceptans.

Fjärde stadiet: Arbete och produktivitet

Teamet har hanterat och rätat ut alla frågetecken i de tidigare stadierna, etablerat gemensamma mål och arbetat fram effektiva metoder för att lösa uppgifter och konflikter. Ansvarstagandet från medarbetarna i gruppen är högt och gruppen lägger merparten av sin tid och energi på de uppgifter de har att lösa. Medarbetarna förstår och accepterar sina roller. Det blir mer lustfyllt och kreativt att arbeta. Susan Wheelan kallar grupper som nått det fjärde stadiet för ”högpresterande team”.

Att leda en grupp i fjärde stadiet

Nu kan du som ledare ägna dig åt långsiktig överlevnad. Du ansvarar för visionerna och att säkerställa resurser och kompetensförsörjning.

Det finns alltid en risk att teamet går tillbaka till tidigare faser. Därför behöver ni löpande utvärdera hur gruppen fungerar. Det är en viktig uppgift för dig som ledare. Det är extra viktigt när det sker förändringar, som när mål, uppgifter och arbetssätt förändras eller när medlemmar byts ut i gruppen.

by Svenskt Projektforum

Svenskt Projektforums årsmöte 2024!

Save the date!

Onsdagen den 10 april är det dags för föreningens årsmöte. 

Årsmötet är föreningens viktigaste möte och öppet för alla medlemmar. Vi vill gärna att ni engagerar er och kommer med idéer och motioner till hur vi ska utveckla vår organisation ännu mer. Motioner skickas till info@projektforum.se senast den 6 mars. 

Läs mer och anmäl dig här>

 

 

 

 

 

by Svenskt Projektforum

Självreflektion – Bli trygg i rollen som projektledare

Camilla Åkesson är en av nordens ledande experter inom projektledning. Här delar hon med sig av tips för att komma igång med självreflektion och utveckling som projektledare. Du får även tips på hur du kan tänka om du är på väg att genomföra en IPMA-certifiering.

I min roll som assessor för projektledarcertifieringar på Svenskt Projektforum är det tydligt: förutom själva IPMA-certifieringen är det avsnittet om självreflektion som ger projektledarna mest. Det verkar som vi inte ger oss tillräckligt med tid att stanna upp och reflektera i vardagen.

Självreflektion är vare sig krångligt eller tar mycket tid om man skapar sig en rutin för det. Du kommer känna dig tryggare och modigare i din roll som projektledare och dessutom få insikter om vad du kan jobba mer med. Att se till att faktiskt göra en utvecklingsplan och följa den. Inte raketforskning precis. När du gör det kontinuerligt kommer du bli förvånad över vart det för dig och din utveckling.

Varför är det viktigt med självreflektion?

Vi börjar från början: Varför är det viktigt med självreflektion? Varför är det viktigt för dig? Stanna upp en stund och fundera på det.

Naturligtvis finns det nyansskillnader i varför självreflektion är viktigt för oss. Det vi vet är att det gagnar oss att känna till våra styrkor och svagheter för att kunna träna och bli bättre. Genom att jobba aktivt med vår självinsikt lägger vi grunden för att göra medvetna val och skapa en utvecklingsplan för hur vi vill ha det och vilka vi vill vara. Det är ju inte svårare än så. Egentligen. Det vi är svaga på behöver vi träna på och medvetenhet om våra styrkor gör att vi känner oss tryggare. Så – varför krånglar vi till det?

.

Öka ditt självförtroende som projektledare

Genom en kontinuerlig process av självutvärdering och utvecklingsplanering, hittar du inte bara svaren på hur du kan förbättras, utan också nyckeln till att omdefiniera vad du kan uppnå. Varje steg på vägen är inte bara en prestation, utan en manifestation av ditt engagemang för din egen yrkesroll. Kontinuerlig självutvärdering ökar din trygghet och självförtroende i rollen som projektledare. Denna förmåga att utvärdera sig själv blir en del av din professionella resa mot att bli ännu bättre.

Hitta din rutin för självreflektion

Min uppfattning är att många tror att det TAR tid att jobba med självreflektion kontinuerligt. ”Nej, inte en sak till att pressa in min tighta vardag”. Jag tänker att det är precis tvärtom – det GER oss tid. Något som jag brukar påminna mig själv om är att ”det är först när vi stannar upp som vi är på väg”.
För att underlätta är det bra att skapa en rutin för detta. Det finns otaliga tips på olika rutiner, det viktiga är att du hittar en som passar dig och din vardag.

Tips på hur du kan komma igång:

  1. Bestäm när det passar dig bäst att fokuserat jobba med din reflektion
  2. Sätt upp ramar:
    a. Vill du endast reflektera
    eller
    b. Vill du också beskriva hur du vill jobba med din förändring?
    Var uppmärksam på att du inte går på lösning för fort innan du har reflekterat och gjort självutvärderingen.
  3. Sätt en rutin på hur du gör:
    a. Om du väljer att skriva ner det i en fysisk bok, skaffa gärna en anteckningsbok som är avsedd endast för detta.
    b. Om du skriver och planerar digitalt, undvik att ha mail/chat/motsvarande igång när du ska fokusera på detta
  4. Våga berömma dig själv när du har gjort något bra!
  5. Var ärlig och försök alltid att se din del.

Det inte finns något rätt eller fel sätt att reflektera på! Hitta det sätt som passar dig och din vardag. Sätt av en återkommande tid i kalendern, antingen varje dag eller varje vecka.

Utvecklingsplanen – Får jag bjuda på lunch?

I Astrakans projektledningskurser får deltagarna lista de egenskaper, förmågor, som en bra projektledare har. Det kan t ex komma upp: God kommunikatör, Strukturerad mm. Därefter uppmanas de att fundera på vart på en skala de befinner sig.

Nästa steg blir att tänka på hur de skulle kunna komma högre upp i skalan, dvs göra en utvecklingsplan. Det kan vara att läsa en bok, gå en kurs eller ibland att helt enkelt iaktta någon annan man känner till som är riktigt bra på den aktuella förmågan. Tips är då att bjuda dem på fika eller lunch och uttryckligen säga t ex ”Jag har uppmärksammat att dina projekt alltid är välstrukturerade. Jag skulle vilja utveckla det hos mig – får jag bjuda på en lunch så kan du kanske berätta för mig hur du jobbar?”.

Om vi aktivt och medvetet jobbar med detta kommer vi göra tydliga förflyttningar. Vi kommer också känna oss tryggare i vår roll och ha mod att förmedla våra svaga sidor genom att istället vända det till att någon annan är bra ”och jag vill gärna lära mig av dig”.
Bonusen blir att du höjer andra personer vilket oftast är uppskattat. Utöver uppfattas du troligtvis som en ödmjuk och modig person med mycket självinsikt. Nästa gång kanske du blir bjuden på lunch för att ge någon annan dina bästa tips.

Trygghet skapar ödmjukhet och mod

Att kontinuerligt ägna tid åt självutvärdering ger kraft och stärker dig i rollen som projektledare. Genom kontinuerlig reflektion uppnår du både djupare insikt om dina styrkor och svagheter, och skapar en grund av mod och ödmjukhet som är ovärderlig i ledarskapsrollen.

Självutvärdering är en kontinuerlig övning i självinsikt och personlig utveckling. Genom att aktivt granska dina prestationer, beslut och beteenden får du en tydligare bild av dina färdigheter och möjligheter till förbättring. Denna medvetenhet skapar mod – mod att utmana mig själv och utforska nya strategier och lösningar för att ta nästa steg i din utveckling.

Samtidigt genererar självutvärdering ödmjukhet. Att vara öppen för att erkänna och hantera förbättringsområden skapar en atmosfär av ödmjukhet gentemot både dig själv och teamet du leder. Det ger dig också förmågan att vara lyhörd för feedback och att lära av både framgångar och utmaningar.

I projektledarrollen blir dessa egenskaper av avgörande betydelse.

Självutvärdering avgörande för att närma sig mer komplexa projekt

Modet att våga testa nya idéer och ödmjukheten att anpassa dig efter föränderliga omständigheter ökar din förmåga att navigera genom komplexa projekt. Dessutom skapar detta tillvägagångssätt en förtroendefull arbetsmiljö där öppen kommunikation och ständig förbättring är grundläggande principer.
Kort sagt, genom att regelbundet ägna dig åt självutvärdering stärker du din roll som ledare. Modet att ta initiativ och ödmjukheten att anpassa dig till förändringar blir grundpelare för din ledarstil och bidrar till ett framgångsrikt genomförande av projekt.
Sist men inte minst vill jag påminna om att för att vara en bra ledare måste du kunna leda dig själv.

Av: Camilla Åkesson, Ansvarig för Astrakans projektledarutbildning och certifierad IPMA-A

by Svenskt Projektforum

Möt en IPMA-certifierad

Vi inleder året med att dela med oss av en intervju i vår serie ”Möt en IPMA Certifierad”. Vi fick möjligheten att ställa några frågor till Christian Kindqvist som nyligen genomgått en godkänd IPMA Certifiering på nivå C – Certifierad Projektledare.

Christian arbetar idag som projektledare på BuildTech, ett dotterbolag till konsultbolaget OMT, som bland annat tillsätter projektledarroller inom infrastruktur. Han stormtrivs på konsultbolaget och är väldigt nöjd med tillvaron och i sin roll som teknisk projektledare.

Varför projektledning?

  • Jag har haft olika roller i yrkeslivet, bland annat som projektledare för ett flertal mindre bergprojekt i tunnelbanan på entreprenadsidan. Jag halkade in på projektledning lite av en slump när jag jobbade som processingenjör i gruvbranschen. Då bodde jag i Sala och kände att det efter många års flängande var dags att komma hem till hemstaden Stockholm igen. Målet var att hitta ett spännande jobb och när jag fick chansen att jobba som projektledare ville jag inte missa det tåget.

Vad arbetar du med för uppdrag just nu?

  • Mitt konsultuppdrag idag är åt Trafikförvaltningen i Region Stockholm, kanske mer känt som Stockholms Lokaltrafik, SL. Där har jag på beställarsidan rollen som teknisk projektledare för ett depåprojekt. Det är mitt hittills mest spännande och utvecklande uppdrag! Det som utmärker uppdraget är den ambitiösa och välkomnande arbetskulturen, ingen är rädd för att ta tag i problem som dyker upp och alla är öppna med vad de kan och vad de behöver hjälp med. Jag tror det är få förunnat att ha så engagerade och positiva kollegor och jag hoppas kunna vara kvar i projektet länge.

Jag har dock precis gått på pappaledighet, men jobbar fortfarande 20% i projektet. Det är svårt att lämna ett så spännande projekt helt och hållet.

Varför valde Du att Certifiera dig? 

  • Det börjar bli vanligare att projektledarcertifiering efterfrågas på marknaden då det ger en trygghet. Jag ville få bättre självkännedom om vad jag kan och vad jag behöver utveckla när det kommer till min egen projektledningskunskap.

Vad fick dig att välja IPMA? 

  • Det stod mellan IPMA och PMI. När jag tidigare jobbade på WSP var ett av mina utvecklingssteg att gå PMI:s PMP-certifiering. Samtidigt dök möjligheten upp att byta till det företag jag jobbar på nu. Då la jag certifieringsplanen på is ett tag och jag passade på att göra lite mer research. Jag kom då, tillsammans med kollegorna på OMT, fram till att IPMA verkade mer intressant. Framför allt eftersom IPMA kändes som en mer personlig certifiering och att den även tar hänsyn till ledarskapet och inte bara de praktiska kompetenserna.

Vad har certifieringen inneburit för dig och organisationen?

  • För mig har certifieringen inneburit att jag fått en bättre förståelse för hur jag uppfattas av andra i min projektledarroll och vad jag kan utveckla. Jag har fått ökad självkännedom, vilket var ett av mina mål med certifieringen. Efter intervjun fick jag också reda på vilka områden inom projektledning jag kan utvecklas inom, för att bli ännu starkare i min roll som projektledare. Jag fick även ett par handfasta tips från mina assessorer* som jag ska ta till vara på. För OMT BuildTech ger det såklart bättre möjligheter att matcha annonser när certifiering är ett krav. Det ger även en trygghet både för beställare och projekt eftersom certifieringen är en kvalitetsstämpel.

 

Projektforum önskar ett stort grattis till Christian för sin IPMA Certifiering och lycka till med framtida uppdrag!

 

*Assessorerna ansvarar för att bedöma kandidatens kompetens genom hela certifieringsprocessen.

 

 

 

 

 

by Svenskt Projektforum

Nominerade till årets projektledarbok 2024

Sedan år 2008 har Svenskt Projektforum delat ut priset “Årets Projektledarbok“. För att bli nominerad måste boken beröra något som direkt kan användas inom projektområdet. Det kan vara en bok direkt riktad till projektledare eller projektmedarbetare men det kan också beröra områden som tex kommunikation, teamutveckling eller ledarskap. Boken måste ha en svensk författare men den måste inte vara skriven på svenska. Juryn* försöker sedan bedöma hur aktuella böckerna är, hur lätta de är att ta till sig samt om de tillför något nytt.

Till de nominerade för Årets Projektledarbok 2024 har juryn valt ut följande 13 böcker:

Juryn består av: Ordförande Johan Hydén, Andrea Kurdik, Henrik Stadler, Tarja Räihä, Christina Gillberg, Anders Eklund, Anna Lidmark och Linda Östberg.

 

 

 

 

 

by Svenskt Projektforum