Minnestekniker

Modern hjärnforskning visar att ju mer vi lär oss desto större blir hjärnans kapacitet. I Martin Nilssons debutbok Det andra minnet får vi ta del av fascinerande berättelser om hur minnet fungerar, hur vi kan maximera vår minneskapacitet och vilka vinster vi därigenom kan göra. Boken är lika mycket en personlig berättelse om Martin Nilssons egen resa, hur han jobbade sig till en SM-titel och en finalplats i tv-programmet Talang, som en handbok med konkreta råd och minnestekniker.

– Principen för strängt taget alla minnestekniker är lika enkel att förstå som svår att behärska. Genom att göra om även till synes meningslös information till något konkret och minnesvärt kan man lura hjärnan att minnas enormt mycket. Minnet fungerar med hjälp av associationer. När vi är små börjar vi med att kategorisera världen i begripliga enheter. Först lär vi oss att djuret framför oss är en hund. Först därefter blir det begripligt att lära sig skillnaden mellan en golden retriever och en labrador. Det här kategoritänket kallas inom psykologin för att vi tänker i kognitiva scheman, säger Martin Nilsson.

Det andra minnet – om hjärnforskning, minnespalats och konsten att komma ihåg får vi följa med på Martin Nilssons resa till ett mästarminne. Från misslyckandet i den första SM-tävlingen till finalnumret i direktsända Talang. Martin beskriver hur misslyckandet gav honom motivation till att utvecklas och hur detta senare ledde honom till en SM-titel och världsrekord. Läsaren får också lära sig ta tillvara på minnets kraftfulla potential, ta del av den senaste forskningen på området och lära sig antika minnestekniker som fungerar utmärkt än idag.

 

Här är tekniker för minnet:

Istället för att försöka pränta in namn, händelser etc använder vi tekniker för att minnas.

  1. NAMN genom att associera namn till andra betydelser får vi starkare kopplingar. (ex Isak blir is)
  2. PLATSER genom att placera det vi vill komma ihåg på en specifik plats vet vi var det finns när vi behöver det nästa gång. (ex kök, vardagsrum, tvättstuga - var placerar du chefen?)
  3. BILDER genom att spara det vi ska komma ihåg i bilder komprimerar vi informationen. (ex Olle blir en bild med en björn - "Morslilla Olle i skogen gick")

 


Kalendarium IPMA Certifiering

Genom en certifiering får du som projektledare, programledare eller portföljledare ett försprång på arbetsmarknaden, ett vidgat nätverk och ett kvitto på din kompetens som är internationellt erkänt. Certifieringen stödjer kompetensutveckling i alla branscher och i alla typer av projekt.Nu finns alla certifieringsstarter för alla nivåer året ut publicerade på vår hemsida och öppna för anmälningar.

För kalendarium och anmälan här>  

Vill du veta mer vad en certifiering innebär och hur den går till?

Anmäl dig till ett webinar där vi berättar mer och du får chans till dialog. Anmäl dig här> 

 


Möt Herwig Stöckl

Låt oss få presentera Svenskt Projektforums nyaste styrelsesuppleant!Herwig Stöckl, såsom namnet antyder, är uppvuxen i Österrike men bor nu på västkusten och har arbetat med projekt i internationell kontext under stor del av sitt yrkesverksamma liv, på bl.a Siemens och Ericsson. Idag driver Herwig ett eget konsultbolag och ansvarar just nu för ett långt och komplext uppdrag inom hälsosektorn för Västra Götalandsregionen. Han har ett brinnande intresse för projektledning som arbetsform och har även gett ut ledarskapsboken ”You in charge”.

Varför vill du sitta med i styrelsen för Svenskt Projektforum?

Jag har sedan 2005 engagerat mig i projektledning som yrkesform, både hos min arbetsgivare och hos Project Management Institut. När jag fick frågan om jag var intresserad av att ställa upp för inval i styrelsen i Svenskt Projektforum tvekade jag inte en sekund, då jag tror att båda institutionerna kompletterar varandra och förstår de varann så bidrar det mest till svensk projektledning. Enligt de som nominerade mig tror de att jag kan göra ett bra bidrag där.

Vad vill och kan du tillföra till organisationen?

Som nämnt ovan vill jag gärna se till att projektledarsdisciplinen får bästa möjliga förutsättningar inom hela Sverige och att de institutioner som brinner för det hjälper varandra och kompletterar varandra. Sedan har jag personligen jobbat med över 60 länder och är multikulturell, så jag vill även bidra med förståelsen för den viktiga aspekten att mångfald kan utnyttjas som styrka. Jag vill även bidra med att skapa mer förståelse för hybrida modeller, där agila och mer traditionella metoder möts.

 

Vi hälsar Herwig varmt välkommen till Svenskt Projektforum!

 


Ökad övervakning av medarbetare

Ökningen av distansarbete kräver nya sätt att övervaka produktivitet och resultat, men knappast genom att räkna tangenttryckningar och tid vid skrivbordet.

 VMware, en ledande innovatör inom företagsprogramvara, presenterar nu resultaten av sin globala studie.

Studien visar att förbättringen av anställdas produktivitet och förtroende som har ökat i spåren av hybridarbete, nu hotas av ökad övervakning av medarbetare.

Studien ”The Virtual Floorplan: New Rules for a New Era of Work” utfördes av Vanson Bourne på uppdrag av VMware. Resultaten visar att 73 procent av de undersökta företagen i Sverige har implementerat eller planerar att implementera åtgärder för att övervaka sina anställdas produktivitet sedan övergången till hybridarbete. Dessa verksamheter har bland annat vidtagit åtgärder såsom övervakning av e-postmeddelanden (35 procent), av webbläsare (45 procent) och av samarbetsverktyg (38 procent), men även videoövervakning (31 procent), spårning av uppmärksamhet via webbkameror (33 procent) och keylogger-mjukvara (24 procent) förekommer. Samtidigt uppger 34 procent av svenska företag som redan har implementerat övervakning av enheter, och 55 procent av företagen som planerar att göra det, att de ser en ”drastiskt ökad” eller ”ökad” personalomsättning.

Resultaten tyder på att det finns en svår balans när företag letar efter nya sätt att bedöma anställdas prestationer. Så många som 84 procent av de undersökta medarbetarna i Sverige håller med om att övergången till en distribuerad arbetsmiljö har inneburit att deras prestationer – och inte med traditionella mått som tid på kontoret – värderas mer av deras arbetsgivare. Samtidigt håller 77 procent av de anställda med om att teknik för distansarbete har gjort det möjligt för dem att arbeta mer effektivt än tidigare. 72 procent av verksamheterna har varit tvungna att utveckla nya sätt för att mäta medarbetarnas produktivitet. Bland de undersökta verksamheterna har nya tillvägagångssätt för att övervaka produktiviteten uppnåtts genom prestationsbaserade arbetssätt såsom regelbundna möten med chefer för att diskutera arbetsbelastning (54 procent), utvärdering av resultat och överenskomna mål (51 procent) samt användningen av ny mjukvara för projektledning (46 procent).

Men nu när chefen inte nödvändigtvis sitter några stolar bort, utvecklar arbetsgivare nya sätt för att övervaka och kvantifiera de anställdas produktivitet. Samtidigt som nästan sex av tio (56 procent) av de anställda inser att deras organisation har varit tvungen att utveckla nya sätt för att övervaka produktiviteten som en del av övergången till hybridarbete är transparens fortfarande viktigt. En tredjedel (33 procent) av svenska anställda vet inte om deras organisation har implementerat övervakningssystem på enheterna för att övervaka produktiviteten.

  • Globalt ser vi hur verksamheter övergår till hybrida arbetsmodeller permanent som inte kräver att kontorsarbetare är baserade på kontoret hela tiden, säger Per Gustafsson, Nordenchef, VMware. Med detta skifte bör arbetsgivare gå försiktigt fram när de ersätter närvaro med övervakningsverktyg. Övervakning och produktivitet är två väldigt olika saker. Digitala arbetsplatsverktyg gör det möjligt för anställda att arbeta var som helst och vår studie visar att anställda känner sig mer uppskattade och betrodda. Brist på transparens och tvetydiga mätningar kan snabbt urholka medarbetarnas förtroende och leda till att talanger lämnar vilket är en utmaning på en arbetsmarknad där det råder brist på kompetens.

Övervakning av anställda är ett av många ämnen som berörs i studien The Virtual Floorplan. Några viktiga resultat omfattar:

  • Nya arbetssätt har uppstått via digitala verktyg som används av de anställda. Permantering av hybridarbete har resulterat i en ny typ av arbetsplats med en ”virtuell planlösning”, som bygger mer på interaktioner, gemensamma mål och delade värderingar än fysisk närhet. Den virtuella planlösningen skapar nya regler, såväl som nya framgångsfaktorer för anställda, chefer och team.
  • En ny tid med fokus på transparens och förtroende. Med mindre central kontroll och personlig interaktion framträder transparens och förtroende som viktiga egenskaper som chefer måste ta till sig för att avancera och förena sina verksamheter i en värld med hybrida arbetsmodeller.
  • Säkerhet är en lagsport. Den virtuella planlösningen ger stora friheter till de anställda och lika många säkerhetsrisker till IT-avdelningen. Med mindre direkt kontroll över applikationer, enheter och nätverk, navigerar IT i ett nytt landskap där säkerhet är en lagsport.

 

En sammanfattning av studien kan laddas ner här.


Bokerbjudande

Elisabeth Kamél, författare och medlem i Svenskt Projektforum, lanserar nu sin tredje bok, Ledarskapets fundament. Boken bygger på ett verkligt fall och beskriver förmågor som är avgörande för dig som vill bygga ett framgångsrikt ledarskap i projekt.

Texten har växt fram genom reflektion under och efter genomförandet av ett omfattande och komplext projekt. Nu kan boken beställas till introduktionspris för 229 kr (ink moms) på http://www.elisabethkamel.se/bookstore.


Sjuknärvaro

Har vi sett slutet på sjukdagar? Har jobba-hemifrån-trenden gjort det svårare att vara sjukledig? Distansarbete har gjort det lättare att jobba sig genom sjukdom snarare än vila, men det kan kosta hälsa, välbefinnande och produktivitet

Zoom-samtal, e-post och Slack-kanaler har underlättat arbetet under lockdowns runt om i världen och gjort det enkelt för anställda att stanna hemma om de haft Covid, men det har också gjort det svårare att ta sjukdagar. Det är inte bara att tekniken gör det lättare att arbeta från våra sjuksängar, utan också att distans- och hybridarbete kan försvaga banden mellan kollegor. Forskning har visat att anställda som har "socialt stöd" är mer benägna att avslöja sin sjukdom och därmed minska trycket på jobbet. Uppgifter framkommer fortfarande om effekten av utbrett distansarbete på sjukdagar. Förra året i Storbritannien rapporterade Office for National Statistics en rekordlåg i antalet dagar som människor var frånvarande från jobbet. Den minskade från 3,1 procent av den arbetstid som förlorades på grund av sjukfrånvaro år 1995 till 1,8 procent år 2020. ONS sa att permittering och distansarbete, som förhindrade spridning av virus som influensa, sannolikt var orsaker till nedgången medan Chartered Institute of Personnel and Development, ett branschorgan, fann att den överväldigande majoriteten av de svarande (84 procent) hade observerat "sjuknärvaro" - när människor kommer till jobbet när de är sjuka.

I USA fann en undersökning 2020 att arbetstagare var mindre benägna att ta ledigt på grund av distansarbete och tron att det skulle ”rynkas på pannan” av sina arbetsgivare. Pre-pandemisk forskning om ett kinesiskt företag med arbetskraft på distans fann också att anställda tog färre betalda sjukdagar eftersom de arbetade hemifrån. Vissa arbetsgivare har svarat på det nya trycket från anställda som arbetade på distans under pandemin genom att ge personalen ytterligare lediga dagar för att ta hand om deras välbefinnande, tex LinkedIn och Hootsuite, som båda gav personalen en extra vecka. Sjuklön är nyckeln till att uppmuntra arbetstagare att ta ledigt. Detta underströks i februari, när Boris Johnson, Storbritanniens premiärminister, instruerade arbetare att vara som tyskarna och bli "disciplinerade med att inte gå till jobbet när du är sjuk". Han kritiserades för att ignorera det faktum att den lagstadgade sjuklönen i Storbritannien är ringa jämfört med Tyskland, där anställda får full lön under de första veckorna av sin sjukdom. Tidigare forskning har visat att insatser för att minska frånvaron, till exempel genom att minska sjuklönen, kan öka sjuknärvaron och i slutändan "leda till mer sjukdom och lägre produktivitet".

Pandemin har förändrat arbetsgivarnas attityder till sjukdom, enligt Laura Empson, professor i vid Bayes Business School, City, University of London. – Det börjar bli möjligt att säga att jag behöver en paus för psykiskt välbefinnande, det är inte så att det är okej att säga men det sägs i alla fall. Saker som var otänkbara före Covid är åtminstone möjliga men ännu inte acceptabla.

Vi måste vara medvetna om att lärdomen från pandemin är flexibelt arbete och inte arbetar dygnet runt. Problemet är att policyer som rör sjukfrånvaro endast är effektiva om de kommuniceras korrekt och förstås. Nyckeln är att få chefer att förstå riskerna med att låta anställda som är sjuka fortsätta arbeta, samt att hantera arbetsbelastningen för att minska trycket på personal som är sjuk. Distansarbete lägger till ytterligare ett lager av komplexitet genom att göra det svårare att övervaka medarbetarnas välbefinnande.

Sam Rope, vice ordförande för Human Resources i Storbritannien och Irland för rekryteringsgruppen Adecco, säger att företaget lämnar individer att avgöra om de är lämpliga att arbeta under de första sju dagarna, vilket "säkerställer att det inte finns några betungande rapporteringskrav" och uppmuntrar "chefer och ledare att föregå med gott exempel".

Maria Karanika-Murray, docent i arbetshälsopsykologi vid Nottingham Trent University påpekar att ordet ”sjuknärvaro” kan vara en för trubbig term för att vara användbar. I en forskningsartikel beskriver hon det som "ett adaptivt beteende som syftar till att möta arbets- och prestationskrav under nedsatt kapacitet på grund av ohälsa". Det finns en skillnad mellan "funktionell sjuknärvaro" och beteende som är skadligt. Hon argumenterar för att utmana antagandet att det alltid är negativt. Precis som organisationer har börjat inse att viss stress är användbar för prestanda, medan för mycket är överväldigande och för lite understimulerande. "Det finns en optimal mitt för prestanda", säger hon. I en flexibel hybridarbetssituation beror oundvikligen en del av detta på arbetstagarnas bedömning. "I en idealisk värld, om det finns tillräckligt med alternativ för flexibelt arbete, kanske vi inte behöver sjukskrivning", säger Karanika-Murray.

 

Källa: Financial Times

 


NYTT!! Experience Exchange

Välkommen att delta i ett nytt nätverkskoncept på Svenskt Projektforum!

Experience Exchange är en serie nätverksträffar där varje träff är fokuserar på ett ämne. Träffarna är fristående och syftar, precis som namnet antyder, till erfarenhetsutbyte mellan deltagarna.

Måndagen den 20/6 kl 17.00 bjuder vi in till ett första samtal på temat kvalitetsbrister i projekt.

Läs mer och anmäl dig här>

 


Möt författaren till Årets Projektledarbok - Webinar

Möt författaren till Årets Projektledarbok 2022 - Lars Svedberg

15/6 kl 14.00-15.00

Ta chansen att få lyssna till en föreläsning med Lars Svedberg, docent, legitimerad psykolog och författare till boken Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap, vinnaren av Årets Projektledarbok 2022! 

Under ca 30 minuter kommer Lars Svedberg bland annat att berätta om de personliga erfarenheter på vilka boken vilar. Om hur erfarenheter av sociala processers oförutsägbara dynamik färgar hur vi närmar oss en grupp, även i professionella sammanhang. Föreläsningen kommer även gå in på återkommande grunder, bortom modebegreppen, för att förstå en grupp. 

Efter föreläsning har du möjlighet att ställa dina frågor till Lars.

 

Föreläsningen är kostnadsfri och sker via zoom. Anmäl dig idag för att säkra din plats!>