Okategoriserade

Exklusivt  erbjudande till dig som medlem i Projektforum

Här är det först till kvarn som gäller!

Stefan Persson, avdelningschef för strategi och projektstöd, kommer att berätta om utbyggnaden av tunnelbanan med ett projektfokus.

De första 20 intresserade medlemmarna som registrerar sin anmälan till besöket får chansen att mötas på deras kontor i Stockholm och lyssna in till ett spännande föredrag om utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm.

Plats: Region Stockholm, Förvaltning för utbyggnad av tunnelbanan, Solnavägen 1E i Stockholm.

Dag: Tisdag den 12 november

Tid: 10:00-11:30

Anmäl dig här>

OBS! Har du anmält dig till eventet men fått förhinder? Meddela oss senast två dagar före, så vi får möjlighet att skicka inbjudan vidare. Uteblivet besök faktureras med 400 kronor. Meddela oss på info@projektforum.se

by Svenskt Projektforum

Medlemserbjudande - PPS Förändringsledning

PPS-modellen har ett omfattande stöd inom förändringsledning och de olika roller som behöver samarbeta för att genomföra den mänskliga förflyttningen. Vi erbjuder två olika typer av utbildningar inom förändringsledning, dels ett utbildningsprogram som genomförs under 6 veckor och dels en 2-dagars kurs. Just nu erbjuder vi 15% rabatt, uppge koden ”SPF2024” när du anmäler dig till en utbildning.

Läs mer om utbildningarna

by Svenskt Projektforum

Möt Anders Sköld

En IPMA certifiering kan genomföras på fyra olika nivåer, A-D och inom tre domäner - projekt, program eller portföljledning. IPMA´s högsta nivå A, certifierad projektchef/programchef eller portföljchef, ställer kravet att man bedrivit mycket komplexa projekt/program eller portföljer under minst fem år och på en strategisk nivå. 

I vår serie “Möt en IPMA Certifierad” har vi denna månad fått ställa några frågor till Anders Sköld som genomfört en IPMA certifiering på nivå A och numera kan titulera sig IPMA Certifierad Programchef. Anders delar med sig av sin erfarenhet och vad som fick honom att välja en IPMA certifiering.

Just nu arbetar Anders med att införa nya affärsformer på Svenska kraftnät, såsom Strategisk partnering och Samverkansentreprenader för att kunna bygga ut och skala upp genomförandeförmågan tillsammans med branschen gällande kraftledningsbyggnation. Han håller även på att starta upp ett nytt program ”Program Region Mitt väst” för de stora kraftledningssatsningarna i västra Sverige genom Dalarna, Värmland och Jämtland där bland annat Karlstadbenet (en drygt 400 km lång 400 kV dubbelledning) och Hallsbergbenet ingår. Anders har tidigare varit ansvarig programledare på AB SL för att få järnvägstunneln, Citybanan, och de två nya underjordiska stationerna Stockholm City och Stockholm Odenplan i drift. Han har även varit ansvarig chef för att bygga upp genomförandeorganisationen för den nordligaste delen av Ostlänken och dessförinnan har han arbetat några år i Angola i södra Afrika som logistikchef i ett stort kraftledningsprojekt.

 Anders berättar att hans motiv till att genomföra en IPMA certifiering var för att få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter som programledare och möjliga utvecklingsområden samt för att en IPMA certifiering har ett värde som kompetenskvitto i resan framåt i arbetslivet. Efter genomförd certifiering säger Anders att certifieringen har givit honom många nya insikter i sin arbetsroll och i sitt ledarskap och även bidragit till goda möjligheter för reflektion. Anders vill även skicka med en rekommendation till de som ännu inte har certifierat sig - ” Ta möjligheten! Det kommer hjälpa dig vidare på din resa, både yrkesmässigt och på ett personligt plan”

Vi säger stort grattis till Anders för väl genomförd certifiering och lycka till med pågående och framtida uppdrag!

Assessorer var Camilla Åkesson och Ulf Nilsson

by Svenskt Projektforum

AI i vardagen

Världen vi lever i idag skulle en gång ha betraktats som science fiction. AI är integrerat i nästan allt omkring oss. Här är några konkreta exempel på hur AI har smugit sig in i vår vardag:

• När din mobil berättar att bilresan kommer att ta 25 minuter med hänsyn till den aktuella trafiksituationen och rekommenderar en alternativ väg om det skett en olycka.
• När ditt digitala fotoalbum automatiskt sorterar och kategoriserar dina bilder.
• När Netflix inte bara föreslår filmer och serier baserat på vad du gillar, utan också ändrar omslagsbilderna för att fånga ditt intresse.
• När du frågar Siri eller Google-assistenten om vädret, och den svarar med en platsanpassad prognos för just den dagen, utan att du nämnt var du är eller specifikt att du vill ha vädret för just idag.
• När ditt betalkort automatiskt spärras vid ovanliga köpbeteenden.
• När du gör en sökning på Google och får exakt rätt resultat, medan någon annan med samma sökfras får helt andra sidor.
• När du använder Google Translate och översätter något i realtid, oavsett vilket språk du talar eller vill översätta till.
• När din mejlkorg filtrerar bort oönskad skräppost.
• När du åker i ett självkörande fordon.
• När du handlar online och ett avancerat logistiksystem sätter igång i bakgrunden, från paketets sortering till optimering av leveransrutter.
• När robotdammsugaren städar hemmet helt självständigt.
• När ditt arbete skickas in och systemet varnar för eventuellt plagiat.
• När du låser upp din telefon med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
• När du letar efter en jacka online och sedan ser annonser för just den jackan på alla dina sociala medier.
• När du interagerar med chatbotar på olika webbplatser.

Hur är allt detta möjligt? "Intelligenta beteenden" bygger på datorernas förmåga att analysera och lära sig av data, och sedan tillämpa den kunskapen för att utföra specifika uppgifter. Enligt Wikipedia definieras artificiell intelligens som "förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och djurs naturliga intelligens, särskilt kognitiva funktioner som att lära av erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem och planera handlingar." För att uppnå detta använder vi flera tekniker.

En snabbguide till AI-tekniker i vardagen.

Supervised learning och unsupervised learning är två huvudsakliga tillvägagångssätt för maskininlärning, en del av AI som handlar om att träna datorer att känna igen mönster och fatta beslut baserat på data. Här är en förklaring av båda:

Supervised Learning (Övervakad inlärning) - I supervised learning tränas en AI-modell med hjälp av en dataset som är märkt, vilket innebär att varje datapunkt redan har en korrekt svarsetikett. Modellen får lära sig sambandet mellan input (data) och den förväntade output (etikett). Efter att ha tränats på denna märkta data kan modellen göra förutsägelser eller klassificera nya, osedda datapunkter baserat på vad den har lärt sig.

• Exempel:
  • En e-postsorteringsmodell tränas på ett dataset där mejl är markerade som "spam" eller "inte spam". När modellen stött på tillräckligt många exempel kan den börja klassificera nya mejl som antingen spam eller inte.
  • En bildigenkänningsmodell tränas på bilder av djur där varje bild är märkt med rätt djur (hund, katt, etc.). När modellen har lärt sig detta kan den identifiera djur i nya bilder.
• Användningsområden:
  • Klassificering (t.ex. bild- eller textklassificering)
  • Regression (t.ex. förutsägelse av huspriser baserat på tidigare data)

Unsupervised Learning (Oövervakad inlärning)- I unsupervised learning används en dataset som inte är märkt, vilket innebär att det inte finns några fördefinierade svar eller etiketter. Modellen försöker identifiera mönster eller strukturer i datan på egen hand. Denna metod används ofta för att upptäcka dolda samband eller för att gruppera liknande datapunkter utan mänsklig vägledning.

• Exempel:
  • En kundanalysmodell kan använda unsupervised learning för att identifiera grupper av kunder med liknande köpbeteenden, utan att dessa grupper var kända från början.
  • Ett system för att analysera stora mängder text kan hitta teman eller kategorier som liknar varandra, även om ingen tidigare har märkt upp texten.
• Användningsområden:
  • Klustring (gruppering av liknande datapunkter, t.ex. kundsegmentering)
  • Dimensionell reduktion (förenkla data genom att reducera antalet variabler utan att förlora för mycket information)

Skillnader

• Märkningskrav: Supervised learning kräver märkta data, medan unsupervised learning fungerar med omärkta data.
• Mål: Supervised learning lär sig att förutsäga eller klassificera baserat på tidigare exempel. Unsupervised learning syftar till att upptäcka dolda mönster eller strukturer i datan.
• Typ av problem: Supervised learning är användbart när det finns tydliga input-output-relationer, medan unsupervised learning används när man vill utforska eller förstå datans struktur.

Tillämpningar

• Supervised Learning används ofta inom områden där det finns en tydlig förväntad utdata, t.ex. i sjukvårdsdiagnoser, bildklassificering eller förutsägelser av försäljningssiffror.
• Unsupervised Learning används inom kundsegmentering, dataanalys, marknadsföring och mönsterigenkänning.

Båda metoderna är viktiga verktyg inom AI, och valet mellan dem beror på vilken typ av data som finns tillgänglig och vad du vill uppnå med analysen.

Kunskapsrepresentation inom AI är en gren som handlar om hur information och data struktureras och lagras i en form som en dator kan förstå och bearbeta. Det syftar till att skapa en modell av världen eller ett specifikt domänområde som gör det möjligt för en AI att förstå, resonera och fatta beslut på ett intelligent sätt.

Varför är kunskapsrepresentation viktig? Kunskap är grunden för intelligent beteende. För att en AI ska kunna förstå och agera på komplexa uppgifter, måste den först representera kunskap på ett sätt som är användbart och effektivt för datorer att bearbeta. Detta inkluderar inte bara fakta, utan också regler, relationer, koncept och den underliggande strukturen i informationen.

Komponenter i Kunskapsrepresentation

1. Fakta: Enkla data eller uttalanden om världen, till exempel "Stockholm är huvudstaden i Sverige."
2. Regler: Logiska samband som beskriver hur olika fakta hänger ihop, exempelvis "om något är ett däggdjur och har vingar, då är det en fladdermus."
3. Koncept och kategorier: Sätt att gruppera liknande saker, som att identifiera att både hundar och katter är djur.
4. Relationer: Hur objekt eller begrepp är relaterade till varandra, som i förhållandet mellan en bil och dess förare, eller en chef och dess anställda.
5. Semantik: Förståelse av innebörden av ord och hur de kan kombineras. AI måste kunna förstå hur ord och uttryck används i olika kontexter för att ge relevanta svar.

Exempel på tekniker för kunskapsrepresentation

1. Semantiska nätverk: En grafstruktur där noder representerar objekt eller begrepp, och kanter representerar relationer mellan dem. Till exempel kan "hund" vara en nod som har en relation till "djur" via kanten "är en typ av".
2. Ontologier: En ontologi är en strukturerad modell av kunskap som definierar begrepp och deras relationer inom ett specifikt område. Den används ofta inom expert- och rådgivningssystem.
3. Produktionsregler: En metod som består av regler i form av ”om-och-då”-satser, till exempel "om temperaturen är under 0 grader, då kommer det att snöa."
4. Logik: Används för att representera och dra slutsatser baserat på fakta och regler. T.ex. predikatlogik är vanligt för att uttrycka mer komplexa samband, som att "för alla människor gäller att om de är föräldrar, så har de minst ett barn."
5. Ramar (frames): En struktur som används för att representera objekt och deras egenskaper. En ram för en bil kan till exempel innehålla attribut som "färg", "modell", "ägare" och "motortyp".

Exempel på användning i AI

• Fråga-svar-system: När du frågar en röstassistent som Alexa eller Google Home en fråga, exempelvis "Vad blir det för väder imorgon?", används kunskapsrepresentation för att förstå att "imorgon" är en dag och att du frågar om väderprognosen på din plats.
• Expert- och rådgivningssystem: Dessa system använder kunskapsrepresentation för att efterlikna mänskligt tänkande och fatta beslut i specifika områden, som sjukvårdsdiagnoser eller teknisk felsökning.
• Naturligt språkförståelse: När AI tolkar meningar och konversationer, måste det förstå relationer mellan ord och koncept. Till exempel, att när någon säger "ge mig en kopp kaffe", så är "kaffe" något man kan dricka, och "ge" är en handling som involverar överlämning av objekt.

Sammanfattning: Kunskapsrepresentation handlar om att skapa modeller som gör det möjligt för AI-system att förstå och resonera kring den information de behandlar. Det är avgörande för många intelligenta system, från chatbots och röstassistenter till expert- och beslutsstödsystem, där korrekt tolkning och bearbetning av data är nödvändig för att leverera relevanta och användbara svar eller beslut.

Deep learning är en gren av maskininlärning där artificiella neurala nätverk med många lager (därav "deep") används för att analysera och lära sig från stora mängder data. Det är en av de mest avancerade och kraftfulla teknikerna inom artificiell intelligens (AI), inspirerad av hur människans hjärna fungerar.

Hur fungerar deep learning? Deep learning bygger på artificiella neurala nätverk (ANN), som är matematiska modeller konstruerade för att simulera hur neuroner i hjärnan bearbetar information. Ett sådant nätverk består av flera lager av neuroner (eller noder), där varje lager omvandlar och bearbetar information innan den skickas vidare till nästa lager.

1. Ingångsdata (Input layer): Det första lagret som tar emot data, som en bild eller en ljudfil. Detta data delas upp i mindre bitar, som kan vara pixlar för en bild eller ljudvågor för ett ljudklipp.
2. Dolda lager (Hidden layers): Dessa lager gör det "djupa" i deep learning. De dolda lagren bearbetar och analyserar information från ingångslagret genom att väga olika attribut av datan, exempelvis mönster, strukturer eller signaler. Ett djupt nätverk kan ha hundratals dolda lager, vilket gör det möjligt att upptäcka mycket komplexa samband och mönster i datan.
3. Utgångsdata (Output layer): Det sista lagret som producerar nätverkets slutgiltiga resultat, till exempel att klassificera en bild som "katt" eller "hund", eller att förutsäga nästa ord i en mening.

Viktiga egenskaper hos deep learning

1. Självlärande från data: Deep learning-nätverk tränas på stora mängder data, ofta med hjälp av en metod som kallas "supervised learning", där de får exempel och rätt svar. Med tiden lär sig nätverket att känna igen mönster i datan, utan att behöva specifika regler eller instruktioner.
2. Automatisk funktionsextrahering: Traditionella maskininlärningsmetoder kräver ofta att människor manuellt identifierar vilka "funktioner" eller egenskaper i datan som är viktiga. I deep learning identifierar nätverket själv de mest relevanta funktionerna, vilket gör processen mer automatiserad och flexibel.
3. Kräver stora datamängder och beräkningskraft: För att ett deep learning-system ska kunna träna och prestera bra, kräver det ofta stora mängder data och hög beräkningskapacitet, som kan uppnås med hjälp av grafikkort (GPU) eller andra specialiserade hårdvaror.

Vanliga användningsområden för deep learning

1. Bildigenkänning: Deep learning används för att analysera och klassificera bilder. Ett vanligt exempel är hur Facebook automatiskt känner igen ansikten i foton, eller hur självkörande bilar kan upptäcka och identifiera objekt som vägskyltar och fotgängare.
2. Talsyntes och taligenkänning: Assistent-tjänster som Siri, Alexa och Google Assistant använder deep learning för att förstå och generera tal. Det hjälper också till vid omvandling av ljud till text och vice versa.
3. Maskinöversättning: Google Translate och andra översättningstjänster använder deep learning för att förbättra sina språkmodeller och tillhandahålla mer naturliga och korrekta översättningar mellan olika språk.
4. Spel och konkurrensstrategi: Deep learning har använts för att utveckla AI som kan slå mänskliga världsmästare i komplexa spel som schack och Go, genom att analysera miljontals möjliga drag och strategier.
5. Medicin och hälsa: AI-baserade deep learning-system kan analysera röntgenbilder, skanna medicinska bilder och identifiera sjukdomar, som cancer, med högre noggrannhet än mänskliga experter i vissa fall.
6. Textgenerering och språkförståelse: Deep learning-modeller som OpenAIs GPT-4 (som jag bygger på) används för att generera sammanhängande text, svara på frågor och skapa konversationer som är meningsfulla och kontextuella.

Exempel på tekniker inom deep learning

1. Konvolutionella neurala nätverk (CNNs): Används främst för bildbehandling. De fokuserar på att identifiera spatiala relationer i bilder, som kanter, former och texturer, för att känna igen objekt.
2. Recurrent neurala nätverk (RNNs): Dessa är designade för att hantera sekventiell data, som text eller ljud. RNNs har "minne" över tid, vilket gör dem användbara för applikationer som språkmodellering eller tidsserieförutsägelser.
3. Generative adversarial networks (GANs): Två nätverk som tävlar mot varandra, ett som genererar data och ett som bedömer om data är äkta eller falsk. GANs används för att skapa allt från fotorealistiska bilder till musik eller konst.

Sammanfattning: Deep learning är en kraftfull och dynamisk AI-teknik som gör det möjligt för datorer att analysera och lära sig från stora mängder data. Med dess kapacitet att automatiskt extrahera funktioner och upptäcka komplexa mönster, har det blivit avgörande inom områden som bild- och röstigenkänning, maskinöversättning, och medicinsk diagnostik. Det kräver dock mycket datorkraft och stora mängder data för att träna och implementera effektivt.

Källa: Rise och Wikipedia

by Svenskt Projektforum

AI i projekt

AI används i projekt för att effektivisera olika aspekter av arbetsflödet. Här är några exempel på hur AI kan tillämpas inom projektledning:

1. Automatisk planering och schemaläggning - AI-baserade verktyg kan automatiskt skapa och optimera projektplaner baserat på resurser, tidsramar och tidigare projekt. De kan även förutse flaskhalsar och föreslå alternativa lösningar för att förbättra tidshantering och resursallokering.

2. Riskhantering - AI-system kan analysera tidigare projektdata för att identifiera mönster som indikerar risker, som förseningar eller budgetöverskridanden. Genom att förutse potentiella problem kan projektledare vidta åtgärder i ett tidigt skede och därmed minska risken för misslyckade projekt.

3. Resursoptimering - Genom att analysera teamets kapacitet och tillgängliga resurser, kan AI hjälpa till att optimera arbetsbelastningen och säkerställa att varje teammedlem utnyttjas på bästa sätt utan att överbelastas. Det kan också föreslå omfördelningar vid ändrade förutsättningar.

4. Prediktiv analys - AI kan förutsäga sannolikheten för att projektet kommer att nå sina mål genom att analysera nuvarande projektstatus, historiska data och externa faktorer. Det kan även hjälpa till att förutse tidsåtgång, kostnader och resursbehov.

5. Automatiserad rapportering - AI kan automatiskt generera och distribuera rapporter om projektstatus, framsteg och avvikelser. Detta sparar tid för projektledare och ger en uppdaterad bild av projektets utveckling i realtid.

by Svenskt Projektforum

Vikten av projektverktyg för projektledaren

I dagens arbetsmiljöer, där projekt blir alltmer komplexa och multidisciplinära, har behovet av effektiva projektverktyg för projektledare blivit avgörande. Oavsett om ett projekt handlar om att utveckla en ny produkt, implementera en IT-lösning eller lansera en marknadsföringskampanj, står projektledaren inför utmaningen att balansera resurser, tid, och kvalitet för att uppnå framgång. Här spelar projektverktyg en central roll. I denna artikel kommer vi att utforska varför projektverktyg är så viktiga för projektledaren och hur de bidrar till effektivt ledarskap och framgångsrika projektleveranser.

Planering och Tidsstyrning

Ett av projektledarens viktigaste ansvarsområden är att planera projektet och säkerställa att det håller sig inom tidsramarna. Projektverktyg som Gantt-scheman, tidsplaneringsprogram och kalenderintegrationer ger projektledaren en överblick över hela projektets tidslinje. Genom att visualisera uppgifter, deadlines och milstolpar kan projektledaren lätt identifiera eventuella flaskhalsar och proaktivt hantera dem innan de påverkar projektets framdrift.

Projektverktyg hjälper även till att identifiera beroenden mellan uppgifter, vilket gör det möjligt att optimera resursanvändningen och minimera förseningar. Utan dessa verktyg riskerar projekt att hamna i förseningar på grund av bristande synlighet och samordning.

Resurshantering och Budgetkontroll

Resurser, både i form av personal och ekonomi, är ofta en av de största utmaningarna inom projektledning. Genom att använda projektverktyg kan projektledaren spåra resursernas användning, fördela dem på ett effektivt sätt och säkerställa att projektets budget hålls under kontroll.

Verktyg som ger insyn i resursallokering och kostnadsspårning möjliggör att projektledaren snabbt kan identifiera om projektet riskerar att överskrida budgeten eller om vissa resurser överbelastas. Detta ger möjlighet att snabbt justera planeringen och undvika kostsamma misstag.

Kommunikation och Samarbete

I större projekt med många involverade parter, både internt och externt, är effektiv kommunikation avgörande för projektets framgång. Här kan projektverktyg fungera som navet för all projektkommunikation. Verktyg som samarbetsplattformar, dokumenthanteringssystem och realtidschattverktyg underlättar kontinuerlig kommunikation mellan teammedlemmar och intressenter.

Istället för att förlita sig på e-post, som lätt kan leda till missförstånd eller tappade trådar, kan projektverktyg säkerställa att alla har tillgång till uppdaterad information i realtid. Detta minskar risken för informationsbrister och förbättrar teamets samarbetsförmåga.

Riskhantering och Problemspårning

Inget projekt är fritt från risker. Projektverktyg hjälper projektledaren att identifiera, analysera och hantera risker på ett systematiskt sätt. Genom att använda specifika riskhanteringsmoduler kan projektledaren snabbt se vilka risker som är mest kritiska och utveckla åtgärdsplaner för att minimera dem.

Dessutom kan verktyg för problemspårning hjälpa till att hantera oförutsedda problem som uppstår under projektets gång. Dessa verktyg ger en transparent överblick över vilka problem som finns, vilka åtgärder som vidtas och hur problemen påverkar projektets tidplan och mål.

Prestandamätning och Uppföljning

För att säkerställa att ett projekt håller sig på rätt spår är det avgörande att kontinuerligt mäta och följa upp projektets prestanda. Projektverktyg erbjuder olika typer av rapporterings- och analysfunktioner som ger projektledaren insikt i hur projektet framskrider jämfört med de uppsatta målen.

Genom att använda KPI

(Key Performance Indicators) och andra nyckeltal kan projektledaren utvärdera hur effektivt projektet drivs och vid behov justera strategier för att uppnå bästa möjliga resultat. Detta är särskilt viktigt i projekt där många variabler kan förändras över tid.

Centraliserad Informationshantering

Projekt genererar ofta stora mängder information – från dokumentation till rapporter och budgetuppföljningar. Projektverktyg gör det möjligt för projektledaren att centralisera all denna information, vilket inte bara gör det lättare att hitta och dela dokument, utan också skapar en gemensam kunskapsbas för hela teamet.

Genom centraliserad informationshantering blir det lättare att säkerställa att alla i teamet arbetar med samma versioner av dokument och att ingen kritisk information går förlorad.

Slutsats

Projektverktyg är inte en lyx utan en nödvändighet för projektledare som vill driva framgångsrika projekt i dagens komplexa arbetsmiljöer. De underlättar planering, resurshantering, kommunikation och uppföljning på ett sätt som manuella processer helt enkelt inte kan uppnå. Genom att investera i rätt verktyg kan projektledaren optimera sitt arbete, förbättra teamets prestationer och säkerställa att projektet levereras i tid, inom budget och med högsta kvalitet.

by Svenskt Projektforum

Årets Projektledare - sista datum 1/9!

Sedan 1995 delar Svenska ProjektAkademien ut utmärkelsen Årets projektledare till personer som gjort utomordentliga projektledargärningar. Akademien gör bedömningen efter ledarskapets utförande, resultatet av genomförd verksamhet, projektets omfattning och komplexitet samt nytänkande i projektarbetet. 

Nomineringen av kandidater till Årets Projektledare 2024 har startat. Du nominerar genom att skicka in en motivering  baserat på kriterierna antingen via formuläret nedan eller till någon av personerna i utskottet. Det räcker med 1-2 A4-sidor. Slutdatum för nomineringar till 2024 års pris är den 1 september. Därefter vidtar en urvalsprocess där vi kommer kontakta de personer som skickat in nomineringen. Årets Projektledare 2024 kommer offentliggöras på eventet Projektnäring under hösten.

Läs mer och nominera här>

by Svenskt Projektforum

Som medlem får du tillgång till Verktygslådan

Practice är ett av de tre kompetensområden som IPMA certifiering bygger på. Med practice menas de specifika metoder, verktyg och tekniker som används för att lyckas med projekt, program och portföljer. Som medlem i Svenskt Projektforum får du tillgång till en rad olika mallar som kan vara användbara i ditt projektarbete. Du hittar dessa mallar när du loggar in på mina sidor.

Tidsplan

Tidsplanen är projektets kalender som visar när de olika aktiviteterna ska utföras och av vem. I begreppet tid ingår att man identifierar och strukturerar alla komponenter i ett projekt ur ett tidsperspektiv, så att genomförandet blir så bra som möjligt.

Riskanalys

Riskanalys innebär att hitta potentiella risker, gradera dem och göra en plan för hur organisationen ska hantera riskerna om krisen kommer. Med en enkel mall kallad minirisk, kan du enkelt överblicka eventuella risker och hur du behöver hantera dessa.

Intressentanalys

Intressenter handlar om att identifiera, analysera, engagera och hantera alla berörda intressenters attityder och förväntningar. Syftet med en intressentanalys är att göra en kartläggning och bedömning av personer och organisationer och hur de kan påverka eller påverkas av ett projekt.

SWOT-analys

Är ett planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Namnet SWOT är en engelsk akronym av orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats.

Ett av huvudsyftena med en SWOT-analys är att genom granskning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter i den redan befintliga strategin värdera de starka och svaga sidorna. I detta tydliggörs påverkan från organisationens omvärld och man kan identifiera möjligheter att hantera omvärldens ständiga förändringskrav.

Övriga mallar som finns att tillgå:

• Budget
• Checklista för styrgruppsmöten
• Checklista innan projektstart

by Svenskt Projektforum

Svenskt Projektforums ledamot talar vid IPMA World Congress i Sydafrika

Vi är stolta att få presentera Herwig Stöckl som en av talarna vid IPMA World Congress i Kapstaden, Sydafrika i år. 

Herwig är ledamot i Projektforums styrelse och i november i år intar han scenen i Kapstaden för att tala om Framgångsfaktorer för lyckade stora transformationer i vår hybrida värld. Från Sverige kommer även ett bidrag från Henrik Bergman, programdirektör för projektledarprogrammet vid Karlstads universitet, som leder en workshop kring ämnena projekt, ledarskap, risker, team, press och kul samt Lego Man.

IPMAs årliga världskongressen är ett förstklassigt projektledningsevent där globala ledare och entusiaster samlas för att forma framtiden för projektledning.

Här kan du läsa mer om IPMA world congress Cape Town 2024

Herwig Stöckl

by Svenskt Projektforum