Hållbarhet i projekt

Hållbarhet i projekt innebär att planera och genomföra projekt på ett sätt som tar hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer för att minimera negativ påverkan och maximera positiva effekter över tid. Det handlar om att integrera hållbara metoder och principer i hela projektets livscykel, från planering och genomförande till avslut och efterföljande förvaltning. Här är tre huvudaspekter av hållbarhet i projekt:

  1. Miljömässig hållbarhet
  • Resursanvändning: Minimera användningen av naturresurser som vatten, energi och råmaterial genom effektiv design och materialval.
  • Avfallshantering: Minimera avfall och föroreningar, samt uppmuntra återvinning och återanvändning.
  • Klimatpåverkan: Minska utsläppen av växthusgaser genom att använda förnybar energi och miljövänliga tekniker.
  1. Social hållbarhet
  • Medarbetarnas välmående: Skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö, samt främja rättvisa arbetsvillkor och inkludering.
  • Samhällsengagemang: Involvera intressenter och lokalsamhällen i projektplaneringen och genomförandet, och säkerställ att deras behov och oro beaktas.
  • Kulturell påverkan: Respektera och bevara kulturarv och lokala traditioner i projektet.
  1. Ekonomisk hållbarhet
  • Kostnadseffektivitet: Säkerställ att projektet levererar värde inom budget och tidsram, utan att kompromissa med kvalitet eller hållbarhet.
  • Långsiktig lönsamhet: Utvärdera projektets långsiktiga ekonomiska effekter och potentiella intäkter över tid.
  • Riskhantering: Identifiera och minimera potentiella ekonomiska risker som kan påverka projektets hållbarhet.

Att integrera dessa hållbarhetsprinciper i projektledning hjälper till att skapa långsiktiga fördelar för både organisationen och samhället, och främjar ett ansvarsfullt nyttjande av resurser.

 

Miljömässig hållbarhet

Att säkerställa miljömässig hållbarhet i projekt kräver att metoder och processer integreras i varje fas av projektet för att minimera negativ miljöpåverkan. Här är några viktiga metoder och processer som kan användas:

  1. Miljöbedömning och analys
  • Miljökonsekvensbedömning (MKB): Gör en tidig bedömning av projektets potentiella miljöpåverkan för att identifiera risker och möjligheter att minska skador.
  • Livscykelanalys (LCA): Analysera projektets miljöpåverkan under hela dess livscykel – från design och materialval till avveckling – för att optimera resursanvändning och minska utsläpp.
  1. Resursanvändning och effektivitet
  • Optimering av resursanvändning: Använd resurser som vatten, energi och råmaterial effektivt genom att minska slöseri och använda hållbara material.
  • Återanvändning och återvinning: Designa projekt så att resurser kan återanvändas och återvinnas, samt skapa planer för avfallshantering som främjar återvinning.
  1. Energi- och utsläppsreduktion
  • Förnybar energi: Använd förnybara energikällor såsom sol, vind och vattenkraft för att minska projektets koldioxidavtryck.
  • Energieffektivitet: Implementera energieffektiva teknologier och metoder för att minimera energianvändningen.
  • Utsläppsminskning: Implementera strategier för att minska utsläpp av växthusgaser, t.ex. genom att använda elektriska fordon eller biobränslen.
  1. Gröna material och tekniker
  • Miljövänliga material: Använd hållbara, återvunna och lokalt producerade material för att minska miljöpåverkan från transporter och produktion.
  • Grön teknik och design: Inkorporera miljövänliga tekniker, som gröna tak, vattenåtervinningssystem och smarta byggnader som minskar energiförbrukning.
  1. Miljöcertifieringar och standarder
  • Miljöcertifieringar: Följ standarder som ISO 14001 för miljöledningssystem eller byggstandarder som LEED och BREEAM för hållbart byggande.
  • Ecodesign-principer: Implementera designstrategier som beaktar miljöpåverkan under hela produktens livscykel.
  1. Kontinuerlig övervakning och förbättring
  • Miljömätningar och rapportering: Genomför regelbundna mätningar av projektets miljöpåverkan för att säkerställa att målen nås och för att identifiera förbättringsområden.
  • Anpassningsbar planering: Justera projektplanen när nya miljöförutsättningar uppstår eller bättre hållbara alternativ blir tillgängliga.
  1. Intressentengagemang och utbildning
  • Utbildning: Säkerställ att alla inblandade är medvetna om miljömål och bästa praxis för att minimera miljöpåverkan.
  • Dialog med intressenter: Involvera intressenter i att identifiera miljörisker och hållbara lösningar, samt kommunicera öppet om projektets miljöåtgärder och resultat.

Genom att implementera dessa metoder och processer kan projekt bidra till en hållbar utveckling och samtidigt minska risken för negativ miljöpåverkan.

 

Social hållbarhet

Social hållbarhet i projekt innebär att säkerställa att projektet har en positiv inverkan på människor och samhällen. Det handlar om att skapa rättvisa och inkluderande förutsättningar för alla som påverkas av projektet, samt att värna om social välfärd och mänskliga rättigheter. Här är några metoder och processer för att främja social hållbarhet i projekt:

  1. Intressentengagemang och dialog
  • Kartläggning av intressenter: Identifiera och analysera alla som påverkas av projektet, inklusive lokalsamhället, arbetare, leverantörer och slutkonsumenter.
  • Öppen kommunikation: Upprätthåll en öppen och transparent dialog med intressenter för att förstå deras behov, förväntningar och eventuella bekymmer.
  • Deltagande processer: Involvera intressenter aktivt i beslutsfattandet för att säkerställa att projektet tar hänsyn till deras perspektiv och bidrar till sociala fördelar.
  1. Säker arbetsmiljö och arbetsvillkor
  • Hälsa och säkerhet: Implementera säkerhetsföreskrifter och utbilda personalen i hälsa och säkerhet för att minska risken för arbetsrelaterade skador och sjukdomar.
  • Rättvisa arbetsvillkor: Säkerställ att arbetsvillkoren följer lagstadgade krav och internationella standarder för arbetsrätt, inklusive rättvisa löner och arbetstider.
  • Arbetarengagemang: Inkludera arbetare i diskussioner om arbetsförhållanden och projektets påverkan på deras liv.
  1. Jämställdhet, mångfald och inkludering
  • Främja jämlikhet: Skapa lika möjligheter för alla, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariation eller annan bakgrund, genom att implementera rättvisa rekryterings- och befordringsprocesser.
  • Utbildning och medvetenhet: Utbilda projektets personal i frågor kring jämlikhet, mångfald och inkludering för att skapa en arbetsplatskultur som respekterar alla individer.
  • Antidiskrimineringsåtgärder: Implementera policies och åtgärder som aktivt motverkar diskriminering och trakasserier.
  1. Social påverkan och samhällsutveckling
  • Lokala investeringar: Stöd lokalsamhället genom att köpa varor och tjänster från lokala leverantörer och skapa arbetstillfällen för lokalbefolkningen.
  • Samhällsprojekt: Bidra till social utveckling genom att stödja utbildnings- och hälsoinitiativ eller andra sociala projekt som förbättrar livskvaliteten i samhället.
  • Minimering av negativ påverkan: Utvärdera och minimera eventuella negativa sociala effekter av projektet, såsom tvångsförflyttningar eller social oro.
  1. Mänskliga rättigheter
  • Efterlevnad av mänskliga rättigheter: Säkerställ att projektet respekterar internationella normer för mänskliga rättigheter och att inga rättighetsbrott sker i samband med projektet.
  • Due diligence: Genomför noggrann granskning av leverantörskedjor och partners för att identifiera och hantera risker för brott mot mänskliga rättigheter.
  • Remedies och ansvar: Implementera mekanismer för att adressera och avhjälpa eventuella rättighetsöverträdelser som uppstår.
  1. Utbildning och kompetensutveckling
  • Kompetenshöjande insatser: Erbjud utbildning och utvecklingsmöjligheter för projektets personal och intressenter för att stärka deras färdigheter och öka deras anställningsbarhet.
  • Livslångt lärande: Främja en kultur av lärande och ständig förbättring inom projektet för att säkerställa att social hållbarhet integreras i arbetsprocesserna.
  1. Sociala certifieringar och standarder
  • Sociala hållbarhetsstandarder: Följ riktlinjer som ISO 26000 (socialt ansvarstagande) och SA8000 (socialt ansvar i arbetslivet) för att strukturera social hållbarhetsarbete.
  • Rapportering av sociala indikatorer: Mät och rapportera sociala aspekter av projektet, såsom arbetsförhållanden, säkerhetsincidenter och samhällsengagemang, för att kunna förbättra och uppnå målen.

Genom att använda dessa metoder och processer kan projekt bidra till att skapa sociala värden, förbättra livskvaliteten och främja rättvisa samhällen.

 

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet i projekt innebär att säkerställa att projektet är ekonomiskt genomförbart och skapar långsiktigt värde utan att offra miljömässiga eller sociala hållbarhetsmål. Här är några metoder och processer för att främja ekonomisk hållbarhet i projekt:

  1. Kostnads- och resursoptimering
  • Effektiv budgetplanering: Utveckla en detaljerad budget som tar hänsyn till alla kostnader under hela projektets livscykel. Inkludera reserver för oförutsedda utgifter för att hantera risker.
  • Kostnadsnytta-analys (CBA): Utvärdera de ekonomiska fördelarna jämfört med kostnaderna för olika projektalternativ för att identifiera den mest kostnadseffektiva lösningen.
  • Lean management: Implementera lean-metoder för att eliminera slöseri och förbättra resursanvändning, vilket kan minska kostnaderna och förbättra effektiviteten.
  1. Långsiktig ekonomisk planering
  • Livscykelkostnadsanalys (LCC): Analysera kostnaderna för ett projekt från start till slut, inklusive underhåll och avveckling, för att få en helhetsbild av projektets långsiktiga ekonomiska påverkan.
  • Investeringsbedömning: Utför grundliga investeringsanalyser för att bedöma om projektet är ekonomiskt hållbart och om det kommer att ge en god avkastning över tid.
  • Ekonomisk hållbarhetsbedömning: Bedöm projektets förmåga att upprätthålla sig själv ekonomiskt, inklusive intäktsgenerering och minimering av framtida ekonomiska risker.
  1. Riskhantering
  • Finansiell riskbedömning: Identifiera potentiella ekonomiska risker, såsom valutakursförändringar, råvarupriser eller förändringar i lagstiftning, och utveckla strategier för att hantera dessa.
  • Försäkring: Skydda projektet mot oväntade ekonomiska förluster genom lämpliga försäkringslösningar.
  • Avtal och upphandling: Använd flexibla avtal och välstrukturerade upphandlingsprocesser för att minimera ekonomiska risker och säkerställa att leverantörerna erbjuder rättvisa priser och villkor.
  1. Intäktsgenerering och värdeskapande
  • Diversifierade intäktskällor: Identifiera flera sätt att generera intäkter från projektet för att öka den ekonomiska stabiliteten och minska beroendet av en enskild inkomstkälla.
  • Ekonomiskt värdeskapande: Säkerställ att projektet genererar långsiktigt värde, både för organisationen och för samhället. Detta kan inkludera att skapa jobb, stimulera lokala ekonomier eller öka företagets konkurrenskraft.
  • Affärsmodeller för hållbarhet: Integrera hållbara affärsmodeller som fokuserar på att skapa värde genom sociala och miljömässiga initiativ, vilket kan leda till ekonomiska fördelar på lång sikt.
  1. Resursdelning och samarbete
  • Partnerskap och samarbete: Samarbeta med andra organisationer, myndigheter eller lokalsamhällen för att dela resurser och expertis, vilket kan minska kostnader och förbättra projektets resultat.
  • Delningsekonomi: Utnyttja delningsekonomins principer genom att dela resurser, utrustning eller faciliteter med andra projekt eller organisationer för att minska investeringskostnader.
  • Konsortium och gemensamma projekt: Skapa konsortium med andra aktörer för att dela på kostnader och risker, särskilt för stora och komplexa projekt.
  1. Kontinuerlig övervakning och ekonomisk rapportering
  • Budgetuppföljning: Regelbundet övervaka och justera budgeten baserat på faktisk prestanda och förändringar i projektets ekonomiska förutsättningar.
  • Ekonomisk rapportering: Upprätthåll regelbunden rapportering av projektets ekonomiska status för att identifiera avvikelser tidigt och kunna vidta åtgärder för att hålla projektet på rätt spår.
  • Prestandaindikatorer: Använd ekonomiska nyckeltal (KPI) för att mäta projektets framsteg i förhållande till budget och ekonomiska mål.
  1. Hållbar upphandling och leverantörshantering
  • Kostnadseffektiv upphandling: Välj leverantörer som erbjuder hög kvalitet till rätt pris, och ta hänsyn till totalkostnaden för produkten eller tjänsten, inklusive underhåll och drift.
  • Etisk och hållbar leverantörskedja: Säkerställ att leverantörerna följer sociala och miljömässiga hållbarhetsstandarder, vilket kan minska ekonomiska risker kopplade till oetiskt beteende eller negativ miljöpåverkan.
  • Lokal upphandling: Om möjligt, köp produkter och tjänster från lokala leverantörer för att stödja den lokala ekonomin och minska kostnaderna för transporter.

Genom att implementera dessa metoder och processer kan projekt uppnå ekonomisk hållbarhet och samtidigt främja sociala och miljömässiga mål. Detta hjälper till att skapa långsiktigt värde och säkrar projektets ekonomiska genomförbarhet.

 

by Svenskt Projektforum

Från kreativ lek till effektiv projektledning

-Så kan generativ AI som ”ChatGPT & Google Gemini” stödja projektledares vardag

Till dig som, precis som jag, trevar, är nyfiken men kanske inte riktigt har kommit ur startblocken.

Du kanske har utforskat ChatGPT i ett lättsamt sammanhang – kanske har du bett om hjälp att skriva en rolig dikt till en kär vän, fått inspiration till ett middagstal, eller till och med fått hjälp med julklappsrim. Det är lekfullt och roligt, men det är bara början!

Men vad händer om vi tar det ett steg längre och börjar utnyttja dess kraft i arbetslivet? För oss projektledare finns det stora möjligheter att effektivisera och förbättra vårt arbete genom att använda denna teknik. Generativ AI kan fungera som en flexibel och mångsidig assistent som hjälper till med allt från vardagliga uppgifter till strategisk planering.

Hur kan vi som projektledare dra nytta av generativ AI?

Jag har själv börjat utforska detta genom att läsa artiklar, följa poddar och prova mig fram. Här är några konkreta idéer på hur vi kan använda AI till vår fördel. Kanske hittar du något som passar dig?

1. Idégenerering och Problemformulering

I den tidiga projektfasen kan det vara svårt att hitta den bästa angreppsvinkeln eller att formulera tydliga problemställningar. Här kan generativ AI vara en game changer. Med hjälp av AI kan du brainstorma idéer, identifiera viktiga utmaningar och strukturera dina tankar. AI kan ge nya perspektiv som annars kanske hade missats – nästan som en extra kollega i rummet som alltid har ett nytt, oväntat förslag.

Tips: Prova att mata AI med frågan: "Vilka möjliga problem kan uppstå i ett projekt som syftar till att implementera [din idé här]?" Du kanske blir förvånad över hur många olika vinklar du får.

2. Riskanalys – Sammanfatta risker innan riskvärdering

I en workshop riskbedömning kan AI hjälpa till att ta fram en sammanfattning över de listade riskerna vilket effektiviserar efterföljande riskvärdering och en mer effektiv värdering av  sannolikhet och konsekvens.

3. Mötesförberedelser och Sammanfattningar

Möten är ofta en stor del av vår vardag, och att förbereda dem kan ta mycket tid. Generativ AI kan hjälpa till med att utarbeta agendor, ge förslag på punkter att diskutera och till och med sammanfatta tidigare möten. Detta frigör tid för oss att fokusera på innehållet och det strategiska arbetet istället för på de administrativa detaljerna. Testa gärna funktion Transkription i MS Teams och be om en sammanfattning.

Tips: Låt AI hjälpa dig att skapa en mötesagenda genom att mata in punkter du tänkt diskutera. Resultatet blir en klar och tydlig struktur som säkerställer att inget viktigt missas.

4. Skapa Kommunikationsmaterial

En stor del av en projektledares ansvar ligger i kommunikation – med teammedlemmar, intressenter och kunder. Generativ AI kan hjälpa till att skapa tydliga och engagerande e-postutkast, sammanfattningar eller rapporter. Låt AI göra grovjobbet och skapa en första version. Då får du mer tid till att finslipa och anpassa budskapet.

Tips: Om du ofta skickar liknande e-postmeddelanden, be AI skapa en mall baserad på din stil. Det sparar massor av tid i längden och ger ett enhetligt intryck.

Från Inspiration till Handling

Att börja använda generativ AI i arbetslivet handlar om att vi vågar experimentera och ta tillvara på de möjligheter tekniken erbjuder. Från att vara en kreativ assistent som skriver dikter och middagstal kan AI bli en pålitlig samarbetspartner i projektledningens alla faser – potentialen är enorm.

Som ChatGPT själv formulerar det: ”Den som vågar ta steget och integrera AI i sitt arbetsflöde kommer snabbt att upptäcka att det inte bara är ett sätt att spara tid utan också att höja kvaliteten på sitt arbete”

Genom att använda generativ AI kan vi projektledare inte bara effektivisera vardagliga uppgifter utan även frigöra mer tid till vår viktigaste arbetsuppgift; att utöva ledarskap, skapa värde och driva projekt framåt på ett inspirerat sätt.

Min utmaning till dig: Var inte rädd för att testa. Nästa gång du står inför en komplicerad uppgift eller känner dig fast, öppna en AI-chat och se om den kan hjälpa till. Du har inget att förlora och kanske en helt ny arbetspartner att vinna.

Passar på att tipsa om den lärorika och intressanta PROJEKTLEDARPODDEN https://projektledarpodden.se/ och tackar Mattias Ejbe för inspirationen i såväl poddavsnitt som artiklar

//Tomas Domberg

Projektledare Certifierad IPMA Nivå B

by Svenskt Projektforum

Certifieringsfrukost på vårt kontor i Stockholm

Ta chansen att kvalitetssäkra dina projektledningskompetenser med en IPMA certifiering.

En IPMA certifiering genomförs helt digitalt och på distans och är en validering av dina kompetenser här.  Vi har några certifieringsstarter kvar i år och går du i certifieringstankar och vill veta mer, kommer här en inbjudan till certifieringsfrukost i Stockholm.

Den 27 september  bjuder vi på en inblick i vad det innebär att IPMA certifiera sig, hur man i praktiken genomför de olika delar som ingår i certifieringsprocessen samt hur du kan förbereda dig. 

Vi bjuder på frukostmacka och matnyttig information!

 

Tid & Plats:

 Fredagen den 27 september kl 9.00-10.00 på Svenskt Projektforums kansli, Olof Palmes gata 11 i Stockholm. 

eller

Torsdag den 24 oktober kl.9:00-10:00, på Svenskt Projektforums kansli, Olof Palmes gata 11 i Stockholm. 

 

Registrera din anmälan här: https://projektforum.se/events/certifieringsfrukost-27-september/

 

Varmt välkommen!

 // Andréa & Emely

 

 

by Svenskt Projektforum

Projektnäring 22 november

Projektnäring är en inspirerande mötesplats för dig som vill vidareutvecklas inom projektledning och ledarskap och vill nätverka på plats med andra projektproffs. Projektnäring startade 2011 och varje år hålls en träff i Stockholm. 

Projektforum kommer att vara på plats och alla våra medlemmar får 10% rabatt på biljettpriset, Ange kod IPMA-24 i fältet för kampanjkod när du gör din anmälan

Till varje träff kommer det inspirerande föreläsare som ger dig nya och utmanande perspektiv på projektledning och ledarskap som utvecklar dig i din roll. Genom samarbete med Svenska ProjektAkademien utses varje år Årets Projektledare på Projektnärings höstträff och du får ta del av vinnarens erfarenheter, lärdomar och nycklar till framgång.

 

Talare vid årets träff är Markus Hällgren och Anna Frankzen Starrin.

Markus Hällgren, professor i Management på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Han har studerat projekt och så kallade extrema kontexter – miljöer där människor kan dö eller komma till skada – under en lång tid. Markus föredrar att studera dessa miljöer på plats. Detta har fört honom och hans forskningsgrupp till bland annat Mount Everests karga och utmanande förhållanden. I den här presentationen visar han på vikten av mellanrutiner, såsom en gemensam kaffekopp, för att skapa en säker miljö och ett sammanhållet team av desperata individer – oavsett om det handlar om att klättra Everest eller andra typer av projekt.

Anna Frankzen Starrin, Sign of Times, är kulturantropologen som drivs av att få företag att våga spana in i framtiden för att hitta sin väg i den digitala transformationen med hållbar utveckling som mål.

Anna har kommit att kallas för Robot-Anna i media. Hon talar, trots sitt smeknamn, om de mänskliga aspekterna i den digitala revolutionen. Anna kommer att dela med sig av sina studier om innovation och hållbar samhällsutveckling. Beskriva trenderna som påverkar framtiden för oss alla och ge inspiration genom att dela med sig av case och exempel från hennes enorma trendspanarnätverk.

 

När: 22 november

Tid: 08:00-12:00

Plats:Quality Hotel™ Globe, Stockholm

Moderator: Kristina Rosen

 

Anmäl dig här> 

by Svenskt Projektforum

Exklusivt  erbjudande till dig som medlem i Projektforum

Här är det först till kvarn som gäller!

Stefan Persson, avdelningschef för strategi och projektstöd, kommer att berätta om utbyggnaden av tunnelbanan med ett projektfokus.

De första 20 intresserade medlemmarna som registrerar sin anmälan till besöket får chansen att mötas på deras kontor i Stockholm och lyssna in till ett spännande föredrag om utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm.

Plats: Region Stockholm, Förvaltning för utbyggnad av tunnelbanan, Solnavägen 1E i Stockholm.

Dag: Tisdag den 12 november

Tid: 10:00-11:30

Anmäl dig här>

 

OBS! Har du anmält dig till eventet men fått förhinder? Meddela oss senast två dagar före, så vi får möjlighet att skicka inbjudan vidare. Uteblivet besök faktureras med 400 kronor. Meddela oss på info@projektforum.se

 

by Svenskt Projektforum

Medlemserbjudande - PPS Förändringsledning

PPS-modellen har ett omfattande stöd inom förändringsledning och de olika roller som behöver samarbeta för att genomföra den mänskliga förflyttningen. Vi erbjuder två olika typer av utbildningar inom förändringsledning, dels ett utbildningsprogram som genomförs under 6 veckor och dels en 2-dagars kurs. Just nu erbjuder vi 15% rabatt, uppge koden ”SPF2024” när du anmäler dig till en utbildning.


Läs mer om utbildningarna

 

 

by Svenskt Projektforum

Möt Anders Sköld

En IPMA certifiering kan genomföras på fyra olika nivåer, A-D och inom tre domäner - projekt, program eller portföljledning. IPMA´s högsta nivå A, certifierad projektchef/programchef eller portföljchef, ställer kravet att man bedrivit mycket komplexa projekt/program eller portföljer under minst fem år och på en strategisk nivå. 

I vår serie “Möt en IPMA Certifierad” har vi denna månad fått ställa några frågor till Anders Sköld som genomfört en IPMA certifiering på nivå A och numera kan titulera sig IPMA Certifierad Programchef. Anders delar med sig av sin erfarenhet och vad som fick honom att välja en IPMA certifiering.

Just nu arbetar Anders med att införa nya affärsformer på Svenska kraftnät, såsom Strategisk partnering och Samverkansentreprenader för att kunna bygga ut och skala upp genomförandeförmågan tillsammans med branschen gällande kraftledningsbyggnation. Han håller även på att starta upp ett nytt program ”Program Region Mitt väst” för de stora kraftledningssatsningarna i västra Sverige genom Dalarna, Värmland och Jämtland där bland annat Karlstadbenet (en drygt 400 km lång 400 kV dubbelledning) och Hallsbergbenet ingår. Anders har tidigare varit ansvarig programledare på AB SL för att få järnvägstunneln, Citybanan, och de två nya underjordiska stationerna Stockholm City och Stockholm Odenplan i drift. Han har även varit ansvarig chef för att bygga upp genomförandeorganisationen för den nordligaste delen av Ostlänken och dessförinnan har han arbetat några år i Angola i södra Afrika som logistikchef i ett stort kraftledningsprojekt.

 Anders berättar att hans motiv till att genomföra en IPMA certifiering var för att få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter som programledare och möjliga utvecklingsområden samt för att en IPMA certifiering har ett värde som kompetenskvitto i resan framåt i arbetslivet. Efter genomförd certifiering säger Anders att certifieringen har givit honom många nya insikter i sin arbetsroll och i sitt ledarskap och även bidragit till goda möjligheter för reflektion. Anders vill även skicka med en rekommendation till de som ännu inte har certifierat sig - ” Ta möjligheten! Det kommer hjälpa dig vidare på din resa, både yrkesmässigt och på ett personligt plan”

Vi säger stort grattis till Anders för väl genomförd certifiering och lycka till med pågående och framtida uppdrag!

Assessorer var Camilla Åkesson och Ulf Nilsson

 

 

 

by Svenskt Projektforum

AI i vardagen

Världen vi lever i idag skulle en gång ha betraktats som science fiction. AI är integrerat i nästan allt omkring oss. Här är några konkreta exempel på hur AI har smugit sig in i vår vardag:

  • När din mobil berättar att bilresan kommer att ta 25 minuter med hänsyn till den aktuella trafiksituationen och rekommenderar en alternativ väg om det skett en olycka.
  • När ditt digitala fotoalbum automatiskt sorterar och kategoriserar dina bilder.
  • När Netflix inte bara föreslår filmer och serier baserat på vad du gillar, utan också ändrar omslagsbilderna för att fånga ditt intresse.
  • När du frågar Siri eller Google-assistenten om vädret, och den svarar med en platsanpassad prognos för just den dagen, utan att du nämnt var du är eller specifikt att du vill ha vädret för just idag.
  • När ditt betalkort automatiskt spärras vid ovanliga köpbeteenden.
  • När du gör en sökning på Google och får exakt rätt resultat, medan någon annan med samma sökfras får helt andra sidor.
  • När du använder Google Translate och översätter något i realtid, oavsett vilket språk du talar eller vill översätta till.
  • När din mejlkorg filtrerar bort oönskad skräppost.
  • När du åker i ett självkörande fordon.
  • När du handlar online och ett avancerat logistiksystem sätter igång i bakgrunden, från paketets sortering till optimering av leveransrutter.
  • När robotdammsugaren städar hemmet helt självständigt.
  • När ditt arbete skickas in och systemet varnar för eventuellt plagiat.
  • När du låser upp din telefon med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
  • När du letar efter en jacka online och sedan ser annonser för just den jackan på alla dina sociala medier.
  • När du interagerar med chatbotar på olika webbplatser.

Hur är allt detta möjligt? "Intelligenta beteenden" bygger på datorernas förmåga att analysera och lära sig av data, och sedan tillämpa den kunskapen för att utföra specifika uppgifter. Enligt Wikipedia definieras artificiell intelligens som "förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och djurs naturliga intelligens, särskilt kognitiva funktioner som att lära av erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem och planera handlingar." För att uppnå detta använder vi flera tekniker.

En snabbguide till AI-tekniker i vardagen.

Supervised learning och unsupervised learning är två huvudsakliga tillvägagångssätt för maskininlärning, en del av AI som handlar om att träna datorer att känna igen mönster och fatta beslut baserat på data. Här är en förklaring av båda:

Supervised Learning (Övervakad inlärning) - I supervised learning tränas en AI-modell med hjälp av en dataset som är märkt, vilket innebär att varje datapunkt redan har en korrekt svarsetikett. Modellen får lära sig sambandet mellan input (data) och den förväntade output (etikett). Efter att ha tränats på denna märkta data kan modellen göra förutsägelser eller klassificera nya, osedda datapunkter baserat på vad den har lärt sig.

  • Exempel:
    • En e-postsorteringsmodell tränas på ett dataset där mejl är markerade som "spam" eller "inte spam". När modellen stött på tillräckligt många exempel kan den börja klassificera nya mejl som antingen spam eller inte.
    • En bildigenkänningsmodell tränas på bilder av djur där varje bild är märkt med rätt djur (hund, katt, etc.). När modellen har lärt sig detta kan den identifiera djur i nya bilder.
  • Användningsområden:
    • Klassificering (t.ex. bild- eller textklassificering)
    • Regression (t.ex. förutsägelse av huspriser baserat på tidigare data)

Unsupervised Learning (Oövervakad inlärning)- I unsupervised learning används en dataset som inte är märkt, vilket innebär att det inte finns några fördefinierade svar eller etiketter. Modellen försöker identifiera mönster eller strukturer i datan på egen hand. Denna metod används ofta för att upptäcka dolda samband eller för att gruppera liknande datapunkter utan mänsklig vägledning.

  • Exempel:
    • En kundanalysmodell kan använda unsupervised learning för att identifiera grupper av kunder med liknande köpbeteenden, utan att dessa grupper var kända från början.
    • Ett system för att analysera stora mängder text kan hitta teman eller kategorier som liknar varandra, även om ingen tidigare har märkt upp texten.
  • Användningsområden:
    • Klustring (gruppering av liknande datapunkter, t.ex. kundsegmentering)
    • Dimensionell reduktion (förenkla data genom att reducera antalet variabler utan att förlora för mycket information)

Skillnader

  • Märkningskrav: Supervised learning kräver märkta data, medan unsupervised learning fungerar med omärkta data.
  • Mål: Supervised learning lär sig att förutsäga eller klassificera baserat på tidigare exempel. Unsupervised learning syftar till att upptäcka dolda mönster eller strukturer i datan.
  • Typ av problem: Supervised learning är användbart när det finns tydliga input-output-relationer, medan unsupervised learning används när man vill utforska eller förstå datans struktur.

Tillämpningar

  • Supervised Learning används ofta inom områden där det finns en tydlig förväntad utdata, t.ex. i sjukvårdsdiagnoser, bildklassificering eller förutsägelser av försäljningssiffror.
  • Unsupervised Learning används inom kundsegmentering, dataanalys, marknadsföring och mönsterigenkänning.

Båda metoderna är viktiga verktyg inom AI, och valet mellan dem beror på vilken typ av data som finns tillgänglig och vad du vill uppnå med analysen.

 

Kunskapsrepresentation inom AI är en gren som handlar om hur information och data struktureras och lagras i en form som en dator kan förstå och bearbeta. Det syftar till att skapa en modell av världen eller ett specifikt domänområde som gör det möjligt för en AI att förstå, resonera och fatta beslut på ett intelligent sätt.

Varför är kunskapsrepresentation viktig? Kunskap är grunden för intelligent beteende. För att en AI ska kunna förstå och agera på komplexa uppgifter, måste den först representera kunskap på ett sätt som är användbart och effektivt för datorer att bearbeta. Detta inkluderar inte bara fakta, utan också regler, relationer, koncept och den underliggande strukturen i informationen.

Komponenter i Kunskapsrepresentation

  1. Fakta: Enkla data eller uttalanden om världen, till exempel "Stockholm är huvudstaden i Sverige."
  2. Regler: Logiska samband som beskriver hur olika fakta hänger ihop, exempelvis "om något är ett däggdjur och har vingar, då är det en fladdermus."
  3. Koncept och kategorier: Sätt att gruppera liknande saker, som att identifiera att både hundar och katter är djur.
  4. Relationer: Hur objekt eller begrepp är relaterade till varandra, som i förhållandet mellan en bil och dess förare, eller en chef och dess anställda.
  5. Semantik: Förståelse av innebörden av ord och hur de kan kombineras. AI måste kunna förstå hur ord och uttryck används i olika kontexter för att ge relevanta svar.

Exempel på tekniker för kunskapsrepresentation

  1. Semantiska nätverk: En grafstruktur där noder representerar objekt eller begrepp, och kanter representerar relationer mellan dem. Till exempel kan "hund" vara en nod som har en relation till "djur" via kanten "är en typ av".
  2. Ontologier: En ontologi är en strukturerad modell av kunskap som definierar begrepp och deras relationer inom ett specifikt område. Den används ofta inom expert- och rådgivningssystem.
  3. Produktionsregler: En metod som består av regler i form av ”om-och-då”-satser, till exempel "om temperaturen är under 0 grader, då kommer det att snöa."
  4. Logik: Används för att representera och dra slutsatser baserat på fakta och regler. T.ex. predikatlogik är vanligt för att uttrycka mer komplexa samband, som att "för alla människor gäller att om de är föräldrar, så har de minst ett barn."
  5. Ramar (frames): En struktur som används för att representera objekt och deras egenskaper. En ram för en bil kan till exempel innehålla attribut som "färg", "modell", "ägare" och "motortyp".

Exempel på användning i AI

  • Fråga-svar-system: När du frågar en röstassistent som Alexa eller Google Home en fråga, exempelvis "Vad blir det för väder imorgon?", används kunskapsrepresentation för att förstå att "imorgon" är en dag och att du frågar om väderprognosen på din plats.
  • Expert- och rådgivningssystem: Dessa system använder kunskapsrepresentation för att efterlikna mänskligt tänkande och fatta beslut i specifika områden, som sjukvårdsdiagnoser eller teknisk felsökning.
  • Naturligt språkförståelse: När AI tolkar meningar och konversationer, måste det förstå relationer mellan ord och koncept. Till exempel, att när någon säger "ge mig en kopp kaffe", så är "kaffe" något man kan dricka, och "ge" är en handling som involverar överlämning av objekt.

Sammanfattning: Kunskapsrepresentation handlar om att skapa modeller som gör det möjligt för AI-system att förstå och resonera kring den information de behandlar. Det är avgörande för många intelligenta system, från chatbots och röstassistenter till expert- och beslutsstödsystem, där korrekt tolkning och bearbetning av data är nödvändig för att leverera relevanta och användbara svar eller beslut.

 

Deep learning är en gren av maskininlärning där artificiella neurala nätverk med många lager (därav "deep") används för att analysera och lära sig från stora mängder data. Det är en av de mest avancerade och kraftfulla teknikerna inom artificiell intelligens (AI), inspirerad av hur människans hjärna fungerar.

Hur fungerar deep learning? Deep learning bygger på artificiella neurala nätverk (ANN), som är matematiska modeller konstruerade för att simulera hur neuroner i hjärnan bearbetar information. Ett sådant nätverk består av flera lager av neuroner (eller noder), där varje lager omvandlar och bearbetar information innan den skickas vidare till nästa lager.

  1. Ingångsdata (Input layer): Det första lagret som tar emot data, som en bild eller en ljudfil. Detta data delas upp i mindre bitar, som kan vara pixlar för en bild eller ljudvågor för ett ljudklipp.
  2. Dolda lager (Hidden layers): Dessa lager gör det "djupa" i deep learning. De dolda lagren bearbetar och analyserar information från ingångslagret genom att väga olika attribut av datan, exempelvis mönster, strukturer eller signaler. Ett djupt nätverk kan ha hundratals dolda lager, vilket gör det möjligt att upptäcka mycket komplexa samband och mönster i datan.
  3. Utgångsdata (Output layer): Det sista lagret som producerar nätverkets slutgiltiga resultat, till exempel att klassificera en bild som "katt" eller "hund", eller att förutsäga nästa ord i en mening.

Viktiga egenskaper hos deep learning

  1. Självlärande från data: Deep learning-nätverk tränas på stora mängder data, ofta med hjälp av en metod som kallas "supervised learning", där de får exempel och rätt svar. Med tiden lär sig nätverket att känna igen mönster i datan, utan att behöva specifika regler eller instruktioner.
  2. Automatisk funktionsextrahering: Traditionella maskininlärningsmetoder kräver ofta att människor manuellt identifierar vilka "funktioner" eller egenskaper i datan som är viktiga. I deep learning identifierar nätverket själv de mest relevanta funktionerna, vilket gör processen mer automatiserad och flexibel.
  3. Kräver stora datamängder och beräkningskraft: För att ett deep learning-system ska kunna träna och prestera bra, kräver det ofta stora mängder data och hög beräkningskapacitet, som kan uppnås med hjälp av grafikkort (GPU) eller andra specialiserade hårdvaror.

Vanliga användningsområden för deep learning

  1. Bildigenkänning: Deep learning används för att analysera och klassificera bilder. Ett vanligt exempel är hur Facebook automatiskt känner igen ansikten i foton, eller hur självkörande bilar kan upptäcka och identifiera objekt som vägskyltar och fotgängare.
  2. Talsyntes och taligenkänning: Assistent-tjänster som Siri, Alexa och Google Assistant använder deep learning för att förstå och generera tal. Det hjälper också till vid omvandling av ljud till text och vice versa.
  3. Maskinöversättning: Google Translate och andra översättningstjänster använder deep learning för att förbättra sina språkmodeller och tillhandahålla mer naturliga och korrekta översättningar mellan olika språk.
  4. Spel och konkurrensstrategi: Deep learning har använts för att utveckla AI som kan slå mänskliga världsmästare i komplexa spel som schack och Go, genom att analysera miljontals möjliga drag och strategier.
  5. Medicin och hälsa: AI-baserade deep learning-system kan analysera röntgenbilder, skanna medicinska bilder och identifiera sjukdomar, som cancer, med högre noggrannhet än mänskliga experter i vissa fall.
  6. Textgenerering och språkförståelse: Deep learning-modeller som OpenAIs GPT-4 (som jag bygger på) används för att generera sammanhängande text, svara på frågor och skapa konversationer som är meningsfulla och kontextuella.

Exempel på tekniker inom deep learning

  1. Konvolutionella neurala nätverk (CNNs): Används främst för bildbehandling. De fokuserar på att identifiera spatiala relationer i bilder, som kanter, former och texturer, för att känna igen objekt.
  2. Recurrent neurala nätverk (RNNs): Dessa är designade för att hantera sekventiell data, som text eller ljud. RNNs har "minne" över tid, vilket gör dem användbara för applikationer som språkmodellering eller tidsserieförutsägelser.
  3. Generative adversarial networks (GANs): Två nätverk som tävlar mot varandra, ett som genererar data och ett som bedömer om data är äkta eller falsk. GANs används för att skapa allt från fotorealistiska bilder till musik eller konst.

Sammanfattning: Deep learning är en kraftfull och dynamisk AI-teknik som gör det möjligt för datorer att analysera och lära sig från stora mängder data. Med dess kapacitet att automatiskt extrahera funktioner och upptäcka komplexa mönster, har det blivit avgörande inom områden som bild- och röstigenkänning, maskinöversättning, och medicinsk diagnostik. Det kräver dock mycket datorkraft och stora mängder data för att träna och implementera effektivt.

 

Källa: Rise och Wikipedia

 

 

 

 

 

 

 

by Svenskt Projektforum

AI i projekt

AI används i projekt för att effektivisera olika aspekter av arbetsflödet. Här är några exempel på hur AI kan tillämpas inom projektledning:

  1. Automatisk planering och schemaläggning - AI-baserade verktyg kan automatiskt skapa och optimera projektplaner baserat på resurser, tidsramar och tidigare projekt. De kan även förutse flaskhalsar och föreslå alternativa lösningar för att förbättra tidshantering och resursallokering.
  1. Riskhantering - AI-system kan analysera tidigare projektdata för att identifiera mönster som indikerar risker, som förseningar eller budgetöverskridanden. Genom att förutse potentiella problem kan projektledare vidta åtgärder i ett tidigt skede och därmed minska risken för misslyckade projekt.
  1. Resursoptimering - Genom att analysera teamets kapacitet och tillgängliga resurser, kan AI hjälpa till att optimera arbetsbelastningen och säkerställa att varje teammedlem utnyttjas på bästa sätt utan att överbelastas. Det kan också föreslå omfördelningar vid ändrade förutsättningar.
  1. Prediktiv analys - AI kan förutsäga sannolikheten för att projektet kommer att nå sina mål genom att analysera nuvarande projektstatus, historiska data och externa faktorer. Det kan även hjälpa till att förutse tidsåtgång, kostnader och resursbehov.
  1. Automatiserad rapportering - AI kan automatiskt generera och distribuera rapporter om projektstatus, framsteg och avvikelser. Detta sparar tid för projektledare och ger en uppdaterad bild av projektets utveckling i realtid.

 

by Svenskt Projektforum