Vegasprojektet
Vegasprojektet - En modern och schysst enarmad bandit - lett av en gotlänning med många intressanta ledarskapsgrepp
Wenells Mats Ragnarsson fick ett samtal med Joakim Åberg som vann utmärkelsen Årets projektledare 2021 av Svenska Projektakademien. Joakim bor på Gotland och är anställd på Svenska Spel som chef för affärsutveckling. Svenska Spel har ett uppdrag från staten att tillhandahålla spelautomater av det enkla skälet att annars växer den illegala spelmarknaden. För att motverka detta ska Svenska Spel erbjuda något som är bättre, tryggare och säkrare på alla sätt!
Fakta:
- Projektet syftade till att ersätta de gamla spelautomaterna och centralsystemet som styr dessa på ca 1500 restauranger och bingohallar i landet.
- Vegas spelautomater är en modern form av enarmade banditer som numera är helt digitaliserade.
- 2015 projektstart för projektet som är Svenska Spels största investering genom tiderna.
- 2016 upphandling enligt LOU, upphandlingsunderlaget omfattade över 800 sidor.
- 2017-2020 utveckling och test
- 2019 start utrullning
Eftersom projektet var så långt så hann många faktorer i omvärlden ändras.
- 2018, dataskyddsförordningen, GDPR, i kraft
- 2018, penningstvättsdirektivet, AML4, som omfattar spelverksamhet
- 2019, helt ny spellag började gälla
- 2020 Swish som betalningsmetod behövde läggas till (affärskrav)
Flera av de nya kraven var regulatoriskt tvingande och de gamla automaterna uppfyllde inte dessa krav. Det innebar att om inte de gamla automaterna var utbytta senast 31 december 2019 så skulle automaterna i alla restauranger och bingohallar tvingas stängas av. Den ursprungliga utvecklingstiden var satt till 9 månader men alla tillkommande krav gjorde att utvecklingsfasen behövde förlängas med nästan 17 månader. Lagom man i princip var klara med hanteringen av en lag så kom nästa lag kort därefter varför det i slutändan blev så lång förlängning. När utvecklingen och testerna till sist var klar så påbörjades utrullningen av automaterna där ca 4 500 spelautomater på ca 1 500 spelplatser runt om i Sverige skulle bytas ut. Förutom att skeppa ut 4 500 automater så hade vi lika många att ta hem för destruktion. Om alla automater skulle samlas på en plats så motsvarar det att fylla en yta motsvarande Friends Arena. På varandra så skulle de bli högre än Mount Everest. Det var en enorm logistikövning att få det att fungera.
Dom nya automaterna innehåller
- Nya spel
- Användarvänlig navigering
- Registrering via BankID och betalningar via Swish
- Spelansvar i världsklass med personliga spelgränser och både automatiska och manuella meddelanden och samtal. En automatisk riskanalys är basen för detta.
Projektet är nu helt klart, resultatet överlämnat och restpunkter åtgärdade.
Planering
Hur planerade du detta projekt som är den största investering Svenska Spel genomfört?
- I ett såhär pass stort projekt är det viktigt att staka ut vart vi ska i projektet. Jag jobbade inte med några detaljerade Gantt scheman utan satte upp tydliga mål och milstolpar längs vägen. Det handlar mycket om att förmedla vad målen består i och när är vi klara, när är vi framme. Sedan får de olika delprojekten och medarbetarna se till att vi utför aktiviteter för att vi ska nå dem. Det optimala Gantt schemat med många rader finns inte. Min plan bestod totalt av ca 15 rader, vilken fas befinner vi oss i, var är nästa milstolpe så vi också kunde stämma av var vi är.
Hur såg ni till att jobba med milstolparna så de var bra värdemätare?
- Inom det agila pratar man om ”definition of done”, på samma sätt jobbade vi med milstolparna. Vad innebär det t ex att vara klar med den detaljerade kravställningen, vad ska beskrivas och på vilken nivå så vi senare kan se att den är klar. På samma sätt jobbade vi kring tester för att definiera vilken nivå av funktionalitet är god nog så vi kan ta oss vidare.
Samverkan med leverantören som utvecklade och producerade själva apparaten
Många av oss har erfarenhet av leverantörer att de vill ha alla krav från början och sedan sköta sig själva, vilket måste ha varit svårt i Vegas projektet, hur hanterade ni det?
- Det var precis så för oss de ville ha kraven på pixelnivå från start och sedan komma tillbaks med en färdig lösning när allt var klart och säga varsågod här har ni systemet. Det fungerar inte i ett så här stort projekt, speciellt när det tillkommer krav under tiden. Det blev tyvärr mycket förhandlingar kring vad som ingår och hur avtalet ska tolkas. Det blev konstanta förhandlingar.
Hur jobbade ni med att synka tidplaneringen hos leverantören med det överordnade projektet?
- När kraven på den nya spellagen var klara och kommunicerade meddelade leverantören att vi skulle kunna börja rulla ut Vegas apparaterna i mitten av 2020. Detta fungerade inte då vi inte fick använda de gamla apparaterna än till årsskiftet 2019. Vi var tvungna att hitta ett helt annat sätt att jobba. Vi införde då ett mer agilt arbetssätt och ett arbetssätt där vi jobbade mer tillsammans. Istället för att först de testade och sedan vi så testade vi tillsammans. På så sätt kunde vi trycka ihop tidplanen ganska mycket
Vad var deras respons på idén att börja jobba mer tillsammans?
- Det följde inte deras projektmodell så det krävdes en del övertalning innan vi landade i att vi kunde jobba så. Innan vi hamnade där och hittade våra gemensamma nya arbetsformer, det tog tid och krävdes mycket förhandlingar. Väl på plats snabbade detta på förloppet istället för att börja utrullningen i mitten av 2020 startade detta i april 2019. Vi tjänade ofantligt med tid på grund av detta och det var en avgörande skillnad för att kunna lyckas.
Vad är responsen från leverantören nu efteråt?
- De tyckte själva att det nya mer agila gemensamma arbetssättet fungerade bra. Vi jobbar tillsammans på samma sätt nu när vi är i förvaltningsläge. Jobbar i kravställning och testning, det är en professionell leverantör så de har en hel del input som vi kan ta vara på. Vi har hittat ett mycket bättre samarbete tycker båda parterna. Det gör att vi får bättre och snabbare leveranser.
Förlängt eller försenat
Roligt att höra att projektet skapade positiva mönster som används också efteråt. Projektets tidsplan förlängdes ganska rejält så vill man hårdra så har du fått priset som årets projektledare för ett projekt som försenats många månader.
- Jag behöver ofta rätta mina styrgruppsmedlemmar när de säger att projektet är försenat. Nej vi är inte alls försenade, vi har förlängt projektet. Är den klassiska projekttriangeln. Åtar vi oss att göra mer saker så behöver vi mer tid och pengar att göra detta. Vi har förlängt projektet på grund nya lagkrav som ledde till en ökad omfattning.
Jobba med energinivån i projektet
Hur var stämningen i projektet när förändringarna inträffade?
- När förändringarna kom var vi i princip klara, vi var på väg in i acceptanstester. Den första ändringen på grund av penningtvättslagen med en förlängning om 5-6 månader kunde vi hantera men när den nya spellagen kom och vi såg konsekvensen av den var det många som tappade sugen., lagom vi hade hanterat de första förändringarna så kom nästa och nästa. Känslan var ju att vad skönt nu är vi äntligen klara och börja rulla ut resultatet men då dras mattan bort under fötterna. Det kändes som vi stod och stampade i en evig loop av kravställningen och utveckling. Vi fick jobba med energinivån hos medarbetarna och visa på att vi gör framsteg hela tiden i projektet. Vi kom på ett sätt där vi kunde tydliggöra framstegen tydligare.
Hur såg det nya sättet ut?
- Vi hade leksaksbollar som finns i bollhav. Varje gång någon fick en leverans eller uppfyllde ett krav, tog ett steg framåt så skrev man på bollen vad som hade uppnåtts, vilket datum det skett och vem som gjort det. För individen gav detta en känsla av att man åstadkommit något i allt som behöver göras. Vid projektmöten fick man lägga ned bollen i en korg och få applåder samt spontan återkoppling. När korgen var full firade vi och tog upp alla bollar igen och läste vad det stod. Då kunde vi gemensamt se alla framgångar små som stora och lyckades lyfta energin i projektet. Vi står inte och stampar vi tar steg framåt hela tiden.
Gjorde ni något mer för att lyfta eller hålla energinivån uppe?
- Vi jobbade med en extern coach för mig som projektledare och för delprojektledarna. Istället för en Quality Assurance person som jobbar granskande ville jag ha det mer framåtriktat- Proaktiv QA. Det gällde både metodik som ledarskap. Att få coaching i hur man kan förbättra ledarskapet var t ex att hjälpte mig att tänka högt och få stöd i tankarna, återkoppling för att prestera bra som ledare. Det är en ganska stor skillnad på att få reaktiva internrevisonsrapporter som redogjort alla fel man gjort eller att jobba med framtiden och se till att det ska bli så bra som möjligt. Att när jag tar fram planer för nästa steg få hjälp av den proaktiva QA personen att granska planen för att få en dialog kring förutsättningen att lyckas uppfylla dem. Det är samma tankar som för en internrevision men för det som ännu inte har hänt. Vi får fram saker som går att förbättra innan det har hänt, innan vi kört i diket.
Gjorde ni någonting för medarbetarna?
- Det gäller att uppmärksamma människorna i projektet, hur de mår och presterar. Vi hade också positiva feedback sessioner. Vi jobbade mycket med positiv feedback. Efter arbetsdagar avslutade vi dessa med att ge varandra feedback. Vi sätter oss i en stor ring och sen ger deltagarna feedback till varje person. Då kommer varje person att få positiv feedback från kanske 20 personer vilket stärker alla otroligt mycket. Är jag såhär bra, bidrar jag såhär mycket. Man går från dessa sessioner med otrolig energi och redo att ta sig an nästa steg i projektet. Pappren med den positiva feedbacken sitter på var och ens arbetsplats efteråt som påminnelse. Den kan man titta på en gråmulen dag i projektet. Sessionerna var också ett sätt att öka feedbacken medarbetare emellan och inte bara från ledarna. Alla gav alla feedback och detta deltog ledarna i. Det skapade ett positivt feedback klimat också i arbetet mellan sessionerna, vi kan hjälpa varandra när det är tungt.
Grattis till utmärkelsen Årets projektledare Joakim och roligt att få intervjua dig kring ledarskapet som premierats!
Av: Mats Ragnarsson, Wenell Management
Årsmöte 2021
Årsmötet genomfördes utifrån rådande omständigheter helt digitalt den 14 april. Årsmötet är föreningen viktigaste möte och öppet för alla medlemmar, här redogjordes för föregående år och verksamhetsplanen för 2021 presenterades och godkändes. Stort tack till alla deltagare, valberedningen och styrelsen!
Mötet valde också styrelse för det kommande året och består nu av:
Ordförande, vald på ett år: Björn Sennerfors, VD Saitec
Följande ledamöter valdes på två år:
Sture Johansson, Bita, Stockholm
Petra Bosch, Chalmers, Göteborg
Marie Vinghamre, AFRY, Göteborg
Följande styrelseledamöter valdes på två år 2019 och har därmed ett år kvar av mandattiden:
Helena Rönnberg, Veidekke, Stockholm
Tommy Lenberg, Byggherrarna, Stockholm
Ulrika Backeström, Region Norrbotten, Luleå
Följande suppleanter valdes på ett år:
Jonas Charmi, Trafikverket, Göteborg
Derya Tumayer, WSP, Göteborg
Christina Rydgren, Egen företagare, Stockholm
Ulla Frisk, Egen företagare, Sigtuna
Vi önskar hela styrelsen välkomna till ett nytt verksamhetsår, extra varmt välkomna till Björn Sennerfors, Sture Johansson, Petra Bosch, Jonas Charmi och Ulla Frisk. Vi vill också passa på att tacka avgående medlemmar i styrelsen för gott samarbete!
Svenskt Projektforums guide över agila metoder
I en artikelserie kommer vi här att presentera grunderna för agilt arbete samt metoder och ramverk för att implementera de agila principerna. Vi börjar med grunderna.
En grundtanke i agila metoder är att arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att fungerande delleveranser av funktionalitet sker regelbundet enligt ett schema och att planer och metoder löpande utvärderas och förbättras. Ändamålsenlig och användarcentrerad utveckling eftersträvas genom ett nära samarbete under hela utvecklingstiden med täta och regelbundna möten mellan utvecklare och beställare/mottagare.
Man formulerar tidigt mål och visioner, istället för att arbeta mot hårda och detaljerade tekniska krav. Den detaljerade kravspecifikationen blir ett slutresultat av utvecklingsprojektet istället för ett ingångsvärde. Det agila synsättet anser att det oftare är människor och kommunikation än verktyg och formella dokument som löser problem under utvecklingsarbetet.
Manifest för Agil systemutveckling
Individer och interaktioner framför processer och verktyg.
Fungerande programvara framför omfattande dokumentation.
Kundsamarbete framför kontraktsförhandling.
Anpassning till förändring framför att följa en plan.
Det Agila Manifetet har snart 20 år på nacken, men är fortfarande fullt giltigt. Det handlar om hur man ska prioritera. Det finns värde i punkterna till höger, men punkterna till vänster värdesätts högre.
De tolv principerna för Agilt arbete
För att utveckla hur grundvärderingarna ska tolkas i det dagliga arbetet innehåller Det Agila Manifestet även tolv principer. Här följer de i enlighet med sin ursprungsdefinition samt med kommentarer.
1. Högsta prioritet är att tillfredsställa kunden genom tidig och kontinuerlig leverans av värdefull programvara.
Genom att jobba i korta iterationer som levererar en fungerande produkt som går att utvärdera, kan åsikter som kund eller användare har snabbt prioriteras och åtgärdas inför nästa utvärdering.
2. Välkomna förändrade krav, även sent under utveckling. Agila metoder utnyttjar förändring till kundens konkurrensfördel.
Korta iterationer som är lätta att utvärdera innebär snabb Time To Market för eventuella förändringar. Kravförändringsprocessen är inbyggd i den Agila metoden, vilket gör att ingen byråkrati sinkar projektet.
3. Leverera fungerande programvara ofta med tidsskala från ett par veckor till ett par månader, med en förkärlek till den kortare tidsskalan.
Den produkt som levereras i slutet av varje iteration ska leverera värde till kunden. Att den ”fungerar” behöver inte betyda samma sak som att den är färdig, utan snarare att man gjort den lite bättre än sist och att denna förändring fungerar samt kan utvärderas.
4. Affärsfolk och utvecklare måste arbeta tillsammans dagligen under hela projektet.
Genom att kommunicera dagligen (helst ansikte mot ansikte), får frågor snabba svar, kunskapsöverföring sker i det lilla och det stora.
5. Bygg projekt kring motiverade individer. Ge dem den miljö och det stöd de behöver och lita på att de får jobbet gjort.
Motivation skapas genom ansvar och förtroende. Låt teamet jobba i den miljö de vill, på det sätt de vill och när de vill.
6. Den mest effektiva metoden för att förmedla information till och inom ett utvecklingsteam är konversation på plats mellan individerna. (en: face-to-face).
Feedback går fortast när man pratar direkt till varandra.
7. En fungerande programvara är det främsta måttet på framsteg.
För kunden är produkten det mätbara resultatet. Framsteg är att produkten uppdateras enligt tidigare utvärdering och fungerar efter varje iteration.
8. Agila processer främjar en hållbar utveckling. Sponsorer, utvecklare och användare ska kunna hålla en jämn utvecklingstakt på obestämd tid.
Agila metoder verkar för uthållighet. Att arbeta agilt innebär att se till att teamet har välplanerade iterationeroch att kunden vet vad nästa release innehåller samt att teamet inte tar på sig mer än vad de faktiskt bedömer att de ska klara av.
9. Kontinuerlig uppmärksamhet på förstklassig teknik och god design ökar flexibiliteten.
Agilt arbete fokuserar på att göra ”rätt” från början. Bättre att bygga enligt konstens alla regler i avgränsade områden än att bygga om allt senare. Det gör att man i senare skeden kan fokusera på att faktiskt utveckla produkten snabbt och slippa bygga om och bygga rätt.
10. Enkelhet – konsten att maximera mängden arbete som inte görs – är grundläggande.
Genom att hela tiden prioritera vad som är viktigast för just denna iteration, kommer teamet enbart att levereravärde för produkten. Detta fokus hjälper till att eliminera mycket övrigt onödigt arbete runtomkring.
11. Bäst arkitektur, krav och design växer fram med självorganiserande team.
Genom att teamet själva utvärderar sina metoder och arbetssätt ofta, kommer det (för varje enskilt team) bästa sättet att jobba med krav, utveckling och leverans att utvecklas över tid – förutsatt att de får möjligheten till det.
12. Med jämna mellanrum reflekterar teamet hur det kan bli mer effektivt och justerar sitt beteende därefter.
För att ständigt utvecklas har teamet regelbundet utvärderingar, helst inom ramen för varje iteration. Detta leder till att förbättringar sker ofta och i små steg. Små fel och brister kan tidigt upptäckas och undvikas i framtiden.
Ovan nämnda principer och värderingar är i sig självt inte en konkretiserad process, utan pekar mot att agilt arbete är en filosofi. Att arbeta agilt är inte målet. Ett företags mål kvarstår, om det så handlar om att skapa produkter eller tjänster. Däremot ger ett agilt tankesätt möjligheter att lättare följa (eller leda) i en föränderlig värld utan att falla i fällan av för mycket dokumentation och byråkrati. Lättrörligt, helt enkelt.
För att införa dessa principer i praktiken finns flera metodologier och ramverk som implementerar de Agila principerna till din hjälp som kommer att följa i kommande artiklar.
Bättre balans i livet med hemarbete
Previa har genomfört en hälso och arbetsmiljöundersökning med över 2000 deltagare från hela landet. Det är stora kontraster kring hur man upplever att arbeta hemifrån. Bland de som trivs med att jobba hemma tycker 64 procent att balansen i livet är bättre – av de som däremot inte trivs med att arbeta hemma är siffrorna i princip omvända. Och endast en av tio av dem som inte trivs med att jobba hemma tycker att de sociala kontakterna fungerar.
Det är viktigt att ha en kontinuerlig dialog kring våra olika upplevelser kopplat till hemarbete. Vi har olika behov utifrån våra olika förutsättningar och det är viktigt att ta hänsyn till, säger Lena-Karin Allinger, psykolog och organisationskonsult.
När allt fler arbetar hemifrån kan det som chef vara en utmaning att säkra en hälsosam arbetssituation för medarbetarna. Previas hälso- och arbetsmiljöundersökning riktas till både chefer och medarbetare och ger företag en helhetsbild och status på de faktorer inom hälsa och arbetsmiljö som har vederlagd mest betydelse för hälsan i arbetslivet.
Previa har i hälso- och arbetsmiljöundersökningen ställt specifika frågor om hemarbete. Totalt har 2 088 personer som arbetar hemifrån mer än 50 % av sin arbetstid svarat på frågorna.
Av dem som arbetar hemma är de flesta tillfreds.
En majoritet upplever att de fått bättre balans i livet när de arbetar hemma. Samtidigt är situationen motsatt för dem som inte är tillfreds med att arbeta hemma. Närmare hälften av dem som inte är tillfreds med att arbeta hemma uppger att balansen i livet sällan eller aldrig är bättre.
– Många upplever att jobba hemifrån bidrar till en bättre balans i livet, men de som inte trivs upplever också i högre utsträckning att de balansen är sämre, och även att de sociala kontakterna fungerar sämre, säger Lena-Karin Allinger.
Samma mönster som kring balans i livet syns vid frågan om hur de sociala kontakterna fungerar. De som inte är tillfreds med att arbeta hemma har en negativ bild av hur de sociala kontakterna fungerar.
När det kommer till att hålla arbetsdagsrutiner är det endast hälften av dem som arbetar hemma som uppger att de ofta eller alltid håller arbetsdagsrutinerna. Även här syns en skillnad utifrån hur man trivs med att arbeta hemma.
– En utmaning med hemarbete är att upprätthålla vettiga rutiner. I det läge vi befinner oss i på grund av pandemin har vi tvingats upprätta nya rutiner för det mesta i livet. Förmågan till självledarskap ställs på prov, i relation till arbetet och livet i stort, säger Lena-Karin Allinger.
Unga är de som har allra svårast att hålla sina arbetsdagsrutiner.
– Hur vi lägger upp arbetsdagen hänger på oss själva. Det kan vara lätt att tappa sina vanliga rutiner som när vi kliver upp eller äter lunch. Vi ser en betydelse av hur länge man varit i arbetslivet. Den som är yngre kan ha ett större behov av sammanhang och stöd, säger Lena-Karin Allinger.
Relativt många upplever att de får mer gjort när de arbetar hemma.
– De som trivs med hemarbete upplever i högre utsträckning att de blir mer effektiva när de arbetar hemma. Får helt enkelt mer gjort. Samtidigt vet vi att det går en gräns någonstans vid 2-3 dagar i veckan. Vi behöver också den fysiska arbetsplatsen. Vi blir mer kreativa och samskapande när vi ses fysiskt, säger Lena-Karin Allinger.
Sju tips för en bättre arbetsdag hemifrån
Strukturera dagen - Sätt upp tydliga rutiner för arbetsdagen så att den har en tydlig början och slut.
Se med kreativa ögon - Titta runt hemma, finns det andra, mindre uppenbara platser att arbeta vid för att variera kroppsställningen? En hylla eller byrå kan till exempel fungera utmärkt som ståbord.
Byt ställning ofta - Sitt inte kvar på samma plats och i samma ställning hela dagen. Variation är viktigt. Ta telefonsamtal och digitala möten stående eller sätt dig i soffan en stund.
Tänk på ljuset - Se till att arbeta i bra ljus. Använd gärna en golvlampa som går att flytta runt. Se till att inte bli bländad. Dagsljus är också bra så om det går, planera arbetsplatsen så att det finns möjlighet att titta ut genom fönstret ibland.
Vila ögonen - Blir det mycket tid vid datorn på grund av många digitala möten, så se till att vila ögonen ibland. Vänd blicken, titta ut genom fönstret eller byt blickriktning. Ögonen behöver pausa från skärmen, det kan räcka med några minuter men de gör stor skillnad.
Håll igång ditt sociala nätverk - En arbetsplats är också en social plats. Det kan bli ensamt att arbeta hemifrån. Lägg in gemensamma, regelbundna digitala fikapauser med kollegor eller arbetsgrupper för ’fikarumssnack’ och kolla upp hur ni mår och hur det går. Kanske kan ett digitalt möte omvandlas till ett promenadmöte.
Avgränsa arbetsdagen - Markera att arbetsdagen är slut genom att stänga ned datorn och lägga bort arbetsrelaterade dokument. Avsluta gärna arbetsdagen med en kort promenad. När man kommer hem igen är det fritid som gäller.
Källa: https://www.previa.se/press/nyheter/upplevelser-av-hemarbete/
Årets Projektledarbok
2008 instiftade Svenskt Projektforum priset "Årets Projektledarbok". Juryn försöker bedöma hur aktuella böckerna är, hur lätta de är att ta till sig samt om de tillför något nytt. Boken måste ha en svensk författare men den måste inte vara skriven på svenska. Boken måste beröra något som direkt kan användas inom projektområdet det kan vara en bok direkt riktad till projektledare eller projektmedarbetare men det kan också beröra områden som tex kommunikation, teamutveckling eller ledarskap.
De nominerade 2021 är:
Maxa modet: förändring genom tillit och kommunikation av Karin Zingmark (Liber)
Missförstå mig fel: hur kommunikation, arbetsglädje och resultat hänger ihop av Antoni Lacinai (Buena Vida)
Leda andra: konkreta verktyg för att förändra arbetsbeteenden av Christina Molnar och Leif Lund (Ekerlids)
Ledarskap i flow: konsten att leda i förändring och kaos av Thomas Lysdahl (Books on Demand)
Indirekt ledarskap: det högre ledarskapets "mjuka" sidor av Gerry Larsson, Aida Alvinius och Alicia Ohlsson (Studentlitteratur)
Agil Projektledning av Tomas Gustavsson (Sanoma)
Problem med teamarbete & hur du löser dem av Annika Lantz, Daniela Ulber, Peter Friedrich (Studentlitteratur)
Juryn består av Johan Hydén (ordförande) KAMP Företagsutveckling, Tarja Räihä - Örebro Län, Ulrika Park - Frontit, Christina Gillberg - Karolinska Institutet, Anders Eklund - Moment AB och Henrik Stadler - ALFRED Consulting AB.
Brain food - mata din hjärna rätt!
Det är lätt att se sambandet mellan en ohälsosam kost och ett ökande midjemått. Sambandet mellan mat och hjärnhälsa kan vara svårare att få grepp om.
Men experterna är eniga. Att äta rätt är viktigt för hjärnans hälsa! "Av alla organ i vår kropp är hjärnan den som lättast skadas av en dålig kost", säger Dr. Lisa Mosconi, chef för Women's Brain Initiative och docent i neurovetenskap inom neurologi och radiologi vid Weill Cornell Medicine och NewYork-Presbyterian Hospital. "Från dess uppbyggnad till dess förmåga att prestera, varje aspekt av hjärnan kräver rätt mat."
Mosconi, som har skrivit böcker om vetenskapen om mat och hjärnan, säger att många människor har missuppfattningar om vad "riktig mat" kan vara. En av de största felaktigheterna hon har hört på sistone är tanken att en mycket fettrik diet på något sätt är till hjälp för hjärnan. "Det här är inte vad de flesta undersökningar visar", säger hon.
Kosttillskott är ett annat område där människor vilseleds, säger Dr. Kristine Yaffe, professor i psykiatri, neurologi och epidemiologi vid University of California-San Francisco. Förutom när någon har brist på ett specifikt näringsämne, verkar vitamintillskott inte förbättra hjärnans hälsa,sa hon. På samma sätt har kosttillskott som innehåller omega-3 fettsyror och fiskolja har fått mycket uppmärksamhet. Men även om de kan hjälpa vissa hjärtpatienter när de ordineras av en läkare, har forskning inte bekräftat fördelar för hjärnans hälsa. "Det har gjorts ett antal försök och de har inte bekräftat", säger Yaffe, som var medförfattare till en rådgivning från American Heart Association 2017 om hjärnans hälsa.
Så, vad fungerar?
"Vi har fortfarande mycket att lära om det", säger Yaffe. Men vissa livsmedel verkar hjälpa när de är en del av ett helt kostmönster. Och den kosten liknar de läkare rekommenderar för hjärthälsa.
Studier har funnit att en medelhavsdiet – med mycket frukt, grönsaker, fisk och nötter - sänker strokerisken hos kvinnor och kan leda till bättre kognitiv förmåga vid ålderdomen. En studie från 2018 som Mosconi ledde uppskattade att den gav 1,5 till 3,5 års skydd mot utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers sjukdom. En annan vetenskapligt stödd diet som begränsar rött kött, natrium och tillsatt socker och godis, kallad DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension), kan minska strokerisken. Mosconi lyfte fram några näringsämnen – antioxidanter som C-vitamin, E-vitamin och betakaroten samt antiinflammatoriska B-vitaminer och omega-3-fettsyror– som hon sa är viktiga för neuronernas hälsa.
Men varken Yaffe eller Mosconi vill peka ut något som den ”perfekta hjärnmaten”. "Jag tror inte på 'superfoods', eller att någon mat- eller livsmedelsgrupp är nyckeln till hjärnans hälsa", säger Mosconi. Det är också viktigt att tänka på livsmedel som kan vara skadliga för hjärnans hälsa, säger Mosconi. Mättat fett, särskilt från djurkällor, är förknippat med en högre risk för hjärt-kärlsjukdom, säger hon. Och viss forskning visar också att det ökar risken för kognitiva problem. "När vi äter en fet, sockerhaltig måltid och upplever symtom som tröghet, hjärndimma och dåsighet – har dessa symtom sitt ursprung inte i magen utan i hjärnan", säger Mosconi. Och effekterna är inte nödvändigtvis bara tillfälliga.
Forskning tyder på att en dålig kost kan orsaka förlust av viktiga strukturella och funktionella element i hjärnan, sa hon, tillsammans med "en högre sårbarhet för hjärnans åldrande och demens." En rapport från 2018 från Global Council on Brain Health, en oberoende grupp sammankallad av AARP, noterade att livsmedel och dieter som är bra för hjärthälsan också är bra för hjärnans hälsa. Yaffe, medlem av Global Council on Brain Health, säger att hjärnans mekanismer är komplexa, men det är helt klart att "om du äter kost som är hjärt-hälsosamt är det förmodligen också hälsosamt (för) kärlen i hjärnan." Hon medger också att vissa människor har svårt att se sambanden mellan hjärnans hälsa och deras kost - eller med andra aktiviteter som rökning, sömn och motion. Mosconi, också medlem av AARP:s hjärnhälsoråd, uttrycker det så här: "Dag efter dag bryts de livsmedel vi äter ner i näringsämnen, tas upp i blodomloppet och fraktas upp i hjärnan. Väl där fyller de på utarmad lagring, aktiverar cellulära reaktioner och blir slutligen själva strukturen i våra hjärnor.
"Så tänk på att nästa gång du sträcker dig efter en brownie. Dess ingredienser kommer faktiskt att bli en del av din hjärna."
Källa: https://medicalxpress.com/news/2020-12-foods-brain-health.html
Högre lön skulle få svenskarna att byta jobb
Blocket har gjort en undersökning i samarbete med Kantar Sifo. 1000 svar samlades in under perioden 20-27 november 2020. De flesta svenskar är nöjda med sin nuvarande arbetssituation - men hela 58 procent kan tänka sig att byta jobb för att få bättre lön. I den yngre åldersgruppen skulle så många som 7 av 10 byta jobb för att få en bättre lön.
Bara fem procent uppger att de inte trivs och inte vill vara kvar på sin nuvarande arbetsplats. Överlag tycks svenskarna vara ganska nöjda med sin nuvarande arbetssituation. I den äldsta åldersgruppen är den vanligaste anledningen till att stanna att man känner sig duktig på det man gör (30 %).
- Det skiljer sig en del åt mellan vad som är viktigt för de olika åldersgrupperna. För den mellersta åldersgruppen (30-49 år) är det till exempel viktigt med flexibla arbetstider - det kan troligtvis bero på att många i den åldersgruppen har småbarn, säger Alexander Greidinger, marknadsplatsdirektör på Blocket Jobb.
I hela landet visar det sig att lönen är den absolut största anledningen till att folk kan tänka sig att byta jobb. För stockholmare kommer “bättre geografiskt läge” (23 %) på andra plats.
Den yngsta åldersgruppen svarar att en av den främsta faktorn att kunna byta jobb är om den nya arbetsplatsen erbjuder en bättre lön (71%) Ökade möjligheter att lära sig någonting nytt står också högt i kurs (26 %).
Vilken/vilka av följande faktorer skulle främst kunna få dig att byta jobb? Om nya arbetsplatsen erbjuder... (Ange minst ett och max två svar.)
- Bättre lön, 58 %
- Ökade möjligheter till att lära mig något nytt, 22 %
- Nya arbetsuppgifter, 17 %
- Bättre geografiskt läge, 17 %
- Ingenting skulle kunna få mig att byta jobb, 12 %
- Bättre stämning/kultur på arbetsplatsen, 10 %
- Mer flexiblare arbetstider, 10%
- Bättre chef, 9 %
- Bättre samarbete med kollegor, 5 %
- Bättre arbetstitel, 4 %
- Annan faktor, nämligen: 4 %
- Tryggare anställningsvillkor, 2 %
Vilken/vilka faktorer är det främst som får dig att trivas och vilja vara kvar på din nuvarande arbetsplats? (Ange minst ett och max två svar.)
- Arbetsuppgifterna, 27 %
- Kollegor, 24 %
- Känner mig duktig på det jag gör, 23 %
- Stämningen/kulturen på arbetsplatsen, 20 %
- Det finns utrymme för att utvecklas, 18 %
- Trygga anställningsvillkor, 17 %
- Flexibla arbetstider, 16 %
- Bekvämlighet, vill inte byta jobb, 14 %
- Bra geografiskt läge, 10 %
- Chef, 8 %
- Jag trivs inte/vill inte vara kvar på min nuvarande arbetsplats, 5 %
- Annat, 2 %
- Min arbetstitel, 1 %
- Tveksam, vet ej, 1 %
Marknadskoordinator sökes till Svenskt Projektforum!
Rollen
Tyngdpunkten för tjänsten kommer att ligga på administration och försäljning men den kommer även innefatta digital marknadsföring, projektledning och organisationsutveckling. Vi är en liten organisation där arbetsuppgifterna är varierande och för rätt person finns stor möjlighet att utforma tjänsten efter din bakgrund och dina mål. Exempel på arbetsuppgifter är certifieringsadministration, hantering av våra sociala kanaler och annonsering, vårda befintliga kundkontakter och arbeta för att utöka vår kundbas och medlemskår genom att utveckla och sälja in vårt produktutbud.
Dina egenskaper
För att passa för rollen behöver du vara en initiativtagare med god organisatorisk förmåga och ha ett öga för detaljer. Du har ett gott självledarskap, är strukturerad och tillmötesgående med en prestigelös attityd som kan hugga i där det behövs. Då tjänsten kommer att innebära mycket kontakt med både befintliga och nya kunder är det viktigt att du är en social person som är bra på att bygga relationer och inge förtroende.
Din Bakgrund
Vi söker dig med relevant utbildning från universitet/högskola eller yrkeshögskola. Vi tror att du har ca 5 års arbetslivserfarenhet inom administration/koordinering och ser gärna att du har erfarenhet från ett eller flera av följande områden: B2B-försäljning, eventkoordinering och digital marknadsföring. Du är duktig på att formulera dig i tal och skrift och har en god systemvana. Det är meriterande om du har arbetat med något eller flera av följande verktyg: Visma, Projectplace, Salesforce, Wordpress, Mailchimp. Vid den här rekryteringen läggs stor vikt vid personlig tillämplighet och vi söker framförallt dig med ett stort personligt driv som vill utvecklas tillsammans med oss.
Vi erbjuder
Svenskt Projektforum är en förening för projektledare med en gedigen historia och vi söker dig som vill vara med och påverka föreningens framtid och fortsatta tillväxt. Du kommer ha en central roll i föreningen och arbeta tätt ihop med vår föreningskoordinator. För rätt person finns stora möjligheter till utveckling. Kontoret ligger i Mörby Centrum men just nu tillämpar vi distansarbete.
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde är omgående eller enligt överenskommelse.
Känner du igen dig i ovanstående och tycker att det låter som en spännande utmaning är du varmt välkommen att skicka in din ansökan, senast den 28/3. Urval sker löpande och tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdag.
Skicka din ansökan till: rekrytering@projektforum.se
Frågor om tjänsten besvaras av Emely Ekdahl, på ovan mail eller ring: 08-22 14 13.
Vi har gjort ett medvetet medieval för denna rekrytering och vi undanber oss därför kontakt med annonssäljare eller säljare av rekryteringstjänster.
Om oss
Svenskt Projektforum är en ideell förening för projektverksamhet och projektledare i alla branscher. Vi har sedan 1968 arbetat för att stärka projektverksamhetens roll och utveckla projektledning som yrke. Vi är en medlemsorganisation med ca 1000 medlemmar i Sverige och vi ger ut en tidning, arrangerar evenemang och nätverksträffar.
Föreningen är medlem i IPMA – International Project Management Association, en paraplyorganisation för projektledarföreningar världen över. Tillsammans bildar vi ett nätverk med över 50 000 medlemmar i över 70 länder. Vi certifierar projektledare enligt IPMA:s system.
Föreningen består av en styrelse och ett litet kansli som utför det strategiska och operativa arbetet i föreningen.
Rapport: användandet av AI i projekt
Det nuvarande sammanhanget, som också påverkas av COVID-19-pandemin, har tvingat fram ett snabbt införande av ny teknik och innovationer har gått utanför forskningslaboratoriernas gränser och håller nu på att genomföras i vardagliga processer. Till exempel utvecklas användningen av artificiell intelligens (AI) och används inom allt fler områden, från diagnos av sjukdomar och upptäckt av bedrägerier, till stora infrastrukturprojekt, hälso- och sjukvård, forskning, utbildning och kulturprojekt, med förmåga att omvandla industrier, företag och institutioner runt om i världen.
Dagens digitala transformation bygger på organisationens förmåga att snabbt integrera och tillgodogöra sig teknik och verktyg i takt med att de utvecklas. För att förbli konkurrenskraftiga måste således varje organisation anamma AI och bygga ett livskraftigt ekosystem. Företag som misslyckas med att anta AI åtminstone i vissa operativa segment under de kommande 10 åren kommer att hamna efter sina konkurrenter. Liksom alla affärsfunktioner kommer även projektledning att ha en automationskomponent, så att rutinansvaret tas över av AI i framtiden
Vad tycker projektledare om att anta AI?
Enligt studien "Global Survey on Artificial Intelligence Impact in Project Management 2020", utförd av PwC Romania and International Project Management Association (IPMA), ser 52% av projektledningsproffs framväxten av Digital Assistant roll och antagandet av Artificiell intelligens i sitt yrke under de kommande fem åren.
De roller som mest sannolikt kommer att tas över av AI i projektledning under de kommande fem åren är Projektledareassistent (52%) och rådgivare (44%).
Mer än hälften av projektledarna uppskattar en acceleration av digitaliseringsprocessen i affärsmiljön genom att implementera AI-lösningar (artificial intelligence), från digitala assistenter till fristående lösningar som ger genomgripande förändringar i vårt sätt att uppfatta och använda teknik.
För närvarande använder endast 4 % av de tillfrågade för närvarande AI, men cirka 65 % har en implementeringsplan för AI under de kommande 3 till 6 månaderna eller redan har påbörjat omvandlingsprojekt i detta avseende, vilket innebär komplexa analysverktyg, digitala assistenter eller RPA (robotprocessautomation).
Samtidigt har endast 23 % av de totala respondenterna erfarenhet av att använda AI i projektledning, vilket tyder på att antagandet av AI är i sin linda.
Utöver investeringar i teknik, som AI-lösningar kräver, behövs alltså investeringar i kompetenshöjning för de anställda. Talang och egen expertis för att utveckla den typ av ekosystem och lösningar som kan maximera AI-kapacitet är avgörande för dagens organisationer.
Potentialen och fördelarna med AI-lösningar
AI-tekniken med störst potential att antas för att förbättra nuvarande praxis inom projektledning är maskininlärning, som nämns av 78 % av deltagarna i undersökningen.
När respondenterna tillfrågades om den positiva inverkan som AI kommer att ha för att lösa problem relaterade till projektledning, nämnde de: tid (66%), kvalitet (56%) och transformation (53 %).
Andra processer som undersökningsdeltagare nämner är relaterade till analysen av stora datavolymer eller användning av drönare och augmented reality (AR, förstärkt verklighet). Ett exempel i denna mening är infrastrukturprojekt, där man med hjälp av drönare kan kartlägga projektets utveckling genom automatiska processer och på så sätt svara på flera behov i ledningsprocesser, som planering och kvalitetskontroll.
De tre främsta orsakerna till att anta AI-teknik i projektledning, som framgår av undersökningen, är följande: ökad produktivitet (53 %), förbättrade beslut (52 %) och ökad kapacitet (51 %).
Resultaten av undersökningen bekräftade således att behovet av digitalisering är nära kopplat till antagandet av lämpliga verktyg, men också en vägledning för god praxis, väsentlig för att skapa värde genom teknik med hjälp av artificiell intelligens (AI) och för att möjliggöra tekniska och implicita ekonomiska framsteg.
IT-styrning och AI-adoption i projektledning
IT-styrningen ansvarar för att definiera beslutsfattarnas roller när det gäller att anta ny teknik och nya lösningar och som ansvarar för att kontrollera och hantera nuvarande och framtida IT-resurser.
När det gäller beslutsnivå anser 45 % av de tillfrågade att verkställande chefer är rätt beslutsnivå, följt av 19 % som beaktar nivån på styrningen av projektet eller programmet. Funktionsnivån valdes ut av 14 % och endast 13 % betraktar projektgruppen som lämplig nivå för beslut om genomförande.
Undersökningen "Global Survey on Artificial Intelligence Impact in Project Management" genomfördes mellan april och augusti 2020 bland cirka 300 yrkesverksamma som arbetar med att samordna strategiska projekt med den tekniska komponenten i de viktigaste verksamhetsgrenarna, för att identifiera konsekvenserna av att använda artificiell intelligens i projektledning. Under forskningen lyftes flera möjligheter med betydande värde fram för både företag och anställda som vill förstå konsekvenserna och betydelsen av artificiell intelligens (AI) för sin arbetsplats, och är oroliga för framtida karriärmöjligheter. De huvudsakliga möjligheter som identifierades var grupperade inom tre huvudområden: styrning, potentiella tekniker och processer i bruk.
Mer detaljer och den kompletta studien av PwC och IPMA finns här>
Författare till det här inlägget: PwC (ursprungliga inlägget)