Tips för att leda virtuella team

Ditt team har samlats. Projektrummet är fyllt med planer, aktiviteter och skisser på smarta lösningar. Gruppen är motiverad och känner gemenskap. Småpratet ebbar ut. Du tänker ”Nu kör vi!” och tar ordet... En av de bästa situationer du som projektledare kan uppleva.

Men distans försvårar det mesta och bara ett våningsplan kan vara nog för att snabbt falla in i en ”vi och dem” -mentalitet. Lägg till kulturella skillnader, olika språk och en kontinent mellan teamen och det blir inte lättare, men desto viktigare, med teambuilding.

Så hur kan vi som projektledare skapa passion och energi en virtuell projektmiljö?
Det viktigaste för att få de virtuella teamen och resurserna att fungera och leverera är tillit. Du som projektledare måste därför agera förebild, vara tydlig i dina förväntningar kring beteende och leveranser i projektet, och vara den första att leva upp till dem själv. Men kanske ännu viktigare, projektledaren måste också visa förståelse och flexibilitet för olika projektdeltagares kultur, lokala arbetsmiljö och fråga hur projektet kan anpassa sig till dessa.

Var nyfiken och personlig
Var också nyfiken och personlig i ditt ledarskap. Bjud på dig själv och lär känna personerna i dina team – äkta tillit har vi till personer vi känner. Givetvis måste alla projektdeltagare försöka träffas. Inget är bättre för att bygga teamkänsla. Men när väl alla jobbar på hemmaplan igen, tänk på att bygga vidare på teamkänslan på möten och i mail. Inled gärna med något personligt, ställ frågor som inte har med projektet utan personerna att göra.

Utnyttja tekniken
En annan viktig del är att utnyttja tekniken. Utan kontor och projektrum kommer givetvis ett större krav på oss som projektledare att bli mer kommunikativa. Ha alltid telefon- eller videokonferenslösning på plats. Skärmdela ofta, även för att visa andra de anteckningar du tar. Se till att alla vid uppstart har ett Skype-konto och varandras kontaktuppgifter för en fungerande och effektiv chatt, utöver enkelheten att ringa varandra. Utnyttja chatten frekvent, även om det bara är för att säga god morgon, och ring gärna en extra gång till de kollegor som inte är på plats. Det gäller att skapa en känsla av närvaro.

Visualiseria
Att visualisera allt blir allt viktigare, framförallt i virtuella projektmiljöer. Vare sig det diskuteras krav, genomförande eller release. En bild förenklar diskussionen, oavsett språk! Så gör en snabb mock-up, skissa ett flöde eller visualisera beroenden mellan grupper, system eller projektuppgifter. Att visualisera beroenden är ett bra sätt att optimera projektarbetet. I distribuerade projekt fångas inte dessa beroenden vid kaffemaskinen utan måste vara en röd tråd i projektstyrningen. Skapa en beroendematris som visar de olika gruppernas förväntningar och behov och som uppdateras vid statusmöten?

Modern projektstyrning kräver att vi som projektledare behärskar de virtuella hjälpmedlen och kan skapa projektgemenskap trots att det saknas ett gemensamt fikarum. Även du som projektledare behöver utvecklas. Våga testa en virtuell projektcoach eller en extern expert som sitter i styrgruppen för att driva högeffektiva projekt. Men verktyg bygger inga team om inte viljan finns. Men du leder ju dem, så visa vägen.

Text: Martin Genander, Senior Projektledare på Moment Projektkonsult.


Governance för agila projekt

När vi talar om projekt är det vanligaste att vi utgår från projektledarens perspektiv. Vi gör djupdykningar i förstudier, planering, genomförande och avslut. En lika viktig faktor för projektens resultat är vem som har ansvar och ägarskap.

En bra projektägare tar de viktiga besluten och ser till att leda, styra och förvalta organisationens tillgångar, rutiner och processer. Något vi kallar Governance.

Brian Wernham, som arbetat som konsult för Storbritanniens regering, Förenta Nationerna och Världsbanken har skrivit flera böcker om agilitet och agila metoder för offentlig förvaltning. Han har gradvis glidit in på hur man använder ett agilt tankesätt även inom Governance.
– Det har gjorts mycket arbete på agila metoder och agil utveckling, men det har varit väldigt lite debatt kring Governance av agila projekt, säger Brian Wernham.

Det behöver finnas en bra projektstyrning från projektägaren såväl i vanliga projektsammanhang som i agila projekt och program. Först och främst är det beteendet som bör sättas i blickfånget.
– Ett agilt beteende börjar bli väldigt viktig på ledningsnivå, menar Brian Wernham. Anpassning och snabba beslut är nödvändiga med tanke på den snabbt föränderliga omvärlden och tekniken.

Agila team tar ett stort eget ansvar. Därför måste den agila projektägaren ha ett stort förtroende för teamet, samt vara lyhörd och flexibel för att lyckas. En kritisk faktor är att projektägaren förstår grundläggande agila principer och hur de sätter spår i organisationen.
– Fokus bör ligga på att arbeta stegvis och delegera alla beslut till lägsta möjliga nivå, förklarar Brian Wernham.

Om grundläggande planering utförs, samtidigt som flera vägar utforskas och hålls öppna till det sista kritiska momentet, kan ledningen skapa en bra agil strategi och kultur. Agila projekt är också i behov av kontroll. Traditionella mätmetoder och modeller som projektplaner, mervärdesanalyser, enkla aktivitetsrapporter och andra klassiska metoder är fortfarande grundläggande faktorer till att agila projekt lyckas.
– Men vi måste koncentrera oss på beteendet, mer än processerna, slår Brian Wernham fast. Om beteendet fortplantas i alla led, kommer det öka graden av effektiva tillämpningar och innovationer, samt minska risken med överplanerade projekt. Projekt som misslyckas gör det ofta på grund av missriktade ”big-bang” försök inom organisationen.

Agilt Governance är ännu i sin linda, men om vi ska sköta agila projekt och program på ett effektivt sätt måste vi hitta strukturer och grundläggande parametrar för ägande, kontroll, ansvar och styrning.

Text: Claes Nordling


Kulturen styr ditt ledarskap

Erik Månsson berättar om kulturella skillnader och hur man anpassar sitt ledarskap. En fråga som är allt mer viktig på en global marknad, men även inom Sverige och kan det vara en nyckelfaktor för att möta framtiden.

Erik Månsson har i Svenskt Projektforums regi hållit work-shops på temat internationellt ledarskap tidigare. Ett av syftena har varit att försöka utkristallisera vilket ledarskap som är det bästa. Och resultatet visar att det inte finns något ledarskap som är bäst. Det bästa är däremot att anpassa sitt ledarskap.

Erik Månsson exemplifierar med att sätta upp fyra ledarskapsprofiler med olika internationella inriktningar. Det första är det ryska ledarskapet, eller det auktoritära ledarskapet. Ett ledarskap som kännetecknas av att man inte ifrågasätter, utan lyder blint och är helt inriktad på att uppnå resultat.

Det andra är det tyska ledarskapet, där man inte accepterar envåldshärskare och i stället förlitar sig till regler. En modernare, men ändå ett traditionellt ledarskap.

Den tredje inriktningen är det amerikanska ledarskapet som kännetecknas av effektivitet och resultat. Regler finns, men det är okej att frångå dem och välja den snabbaste eller billigaste vägen.

Slutligen har vi det svenska eller skandinaviska ledarskapet som bygger på att alla ska må bra i projektet och vara delaktiga.

Erik Månsson målar upp ett exempel: Låt oss tänka att vi är tillsatta att leda en grupp gruvarbetare på uppdrag i en gruva i Saudiarabien. Gruppen består av en mängd olika nationaliteter; filippiner, lankeser, pakistanier, med flera. För att arbeta i gruvan säger saudisk lag att man måste bära hörselskydd. Arbetarna finner det besvärligt och de flesta struntar i skydden. Om det blir inspektion från de saudiska myndigheterna kommer projektet och företaget att drabbas av dryga straffavgifter. Hur löser man problemet?

Med den ryska metoden inför man ett direkt löneavdrag för de som inte bär skydden. Det är effektivt och fungerar, så klart. Med tyskt ledarskap inför man en rad regler och förordningar för att lösa det. Det amerikanska ledarskapet försöker hitta en billig och effektiv lösning, även om det innebär att man mutar inspektörerna. Svenskt ledarskap skulle innebära att man motiverar personalen och framhåller fördelarna för dem personligen, för att få dem att ändra sitt beteende.

Exemplet visar att det svenska ledarskapet i den miljön, eller kulturen, förmodligen inte har någon effekt alls. Här behövs krafttag och någon som slår näven i bordet. Hur mycket vi svenskar kan tycka att det inte är förenligt med vår uppfattning, så är det ändå det som är det framgångsrika ledarskapet i denna situation.

Men om vi befinner oss på en förskola i en svensk stad, så gäller naturligtvis något annat. Och det kanske behövs hörselskydd även där?

Konklusionen blir att man måste anpassa ledarskapet efter situationen. Kulturen är stark, man måste förstå vad som gäller där man agerar och förhålla sig till det. Vill man åstadkomma en förändring i ledarskapet får man ta det steg för steg. Om en företagskultur är van vid det ryska ledarskapet, så kan man stegvis få över personalen att acceptera till det tyska, därefter det amerikanska och slutligen det svenska. Det svenska ledarskapet är nämligen eftersträvansvärt.

Att folk tar egna initiativ och är självgående ger bättre resultat än om man blint lyder order uppifrån som en fårskock. Det svenska ledarskapet är i sig inte optimalt, men det finns en nivå till. Om detta kommer Erik Månsson att berätta på sin workshop. Globaliseringen gör att amerikansk, tysk eller kinesisk företagskultur påverkar hur vi ska agera och arbeta.

Världen finns här och påverkar oss i vårt arbetsliv. För att vi ska kunna agera i den världen måste vi anpassa oss, ifrågasätta ledarskapet och inte minst vara beredda på hur det kommer att påverka vår framtid.

Text: Andreas Lindberg


Hej Norrland!

21 november samlar vi projektledare i norra Sverige.

Projektnätverk Norr är ett initiativ från några av våra medlemmar. Tanken är att skapa ett projektnätverk för människor som arbetar med projekt i norra Sverige och anordna träffar i Kiruna och Luleå fyra gånger per år för att utbyta erfarenheter mellan varandra. På träffarna har vi seminarier och workshops och diskuterar aktuella ämnen. Projektnätverket är öppet för alla som är medlemmar i Svenskt Projektforum

På den första träffen 21 november på Luleå Tekniska Universitet kommer vi diskutera ramarna för projektnätverket, men också ha en gästföreläsning.

Läs mer och anmäl dig till första träffen i Luleå 21 november


Nya projektstandarder utvecklades i Kyoto

I dagarna hölls ett möte i Kyoto där nya dokument inom standarden för projekt, program och portofolio management bearbetades. 60 experter från 20 länder var samlade. Deltagarna var experter inom projektområdet, samt professorer, forskare och företagsledare. Sverige var också representerat. Den svenska delegationen bestod av personer från IVO, Sigma, Vattenfall och vår styrelsemedlem Anders Sandberg som utanför föreningsarbetet hos oss på Svenskt Projektforum arbetar på Trafikverket.

Syftet är att med avstamp i standarden ISO 21500:2012, Guidance on project management, utveckla ytterligare fyra viktiga standarder för project governance, portfolio management, program management samt project terminology. ISO 21500:2012 är svensk standard (SS-ISO 21500).


- Certifiering skapar större självkänsla och självtillit

Nordea är med 29 400 anställda och 800 kontor norra Europas största bank- och finanskoncern. De nordiska och baltiska länderna samt Ryssland räknas som bankens hemmamarknader. Koncernen är ett konglomerat av en rad banker som under en följd av år slagits samman i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
– Det blir en komplex situation när olika kulturer, arbetssätt och teknik smälter samman. Det skapar också en stor rationaliserings- och effektiviseringspotential som banken ännu inte lyckats realisera fullt ut, förklarar Juan Cifuentes.

Stora program
Som projektchef arbetar han vanligtvis med stora förändringsprogram som syftar till att förbättra banken. Juans kontaktpersoner är chefer för olika affärsområden inom hela koncernen. Tillsammans går de igenom nya möjligheter till förbättringar. Utifrån dem läggs projekt och program upp, som levererar de produkter och förändringar som behövs för att göra banken effektivare och för att bankens strategi ska kunna genomföras
- Min styrka är att jag snabbt skapar tillit. Människor känner trygghet i det jag gör. Då är det lättare att komma fram till beslut och att få reda på de intressen och farhågor olika intressenter har. Den stora utmaningen i mitt arbete är att hitta en balans mellan det strategiska och det operativa arbetet.

Juan Cifuentes blev certifierad på IPMAs A-nivå i mars 2013. Men det tog rätt lång tid för honom att anmäla sig till certifieringen. Orsaken var att Juan som är akademiskt lagd och har tre mastersexamina, funderade på om en certifiering var värd så pass mycket pengar. Eller skulle han få ut mer genom att vidareutbilda sig på exempelvis MIT eller Harvard?

Beteende och attityd är viktigt
– Till en början gick jag några kurser. Men min certifiering började jag först fem år senare än tänkt. I efterhand inser jag att kunskap är bra att ha, men att beteende och attityd är viktigare i ett ledarskap. Kompetensen finns ofta att hämta i gruppen man leder. Jag behöver inte stå för all kunskap själv.

– Det som gav mest från certifieringen var att titta på beteende, att få reflektera över vad jag själv tillfört i ett projekt för att åstadkomma resultat. Det är lätt att gömma sig bakom ”Vi gjorde så här” men på certifieringen ställs frågan ”Vad gjorde du i det hela?”. Då tvingas man fundera över vad man tillfört med sitt beteende och ledarskap.

– Som ung och väldigt duktig projektledare växte mitt ego. Jag blev arrogant, men hade en tuff chef som fick mig att jobba med mitt beteende. Det är en av mina största erfarenheter i näringslivet, säger Juan Cifuentes.

Utbildning i Danmark
Juan valde att gå IPMA-certifieringen i Danmark. Den är något annorlunda upplagd än den som genomförs i Sverige. Efter introduktionen ska ett mycket omfattande CV skrivas (37 sidor). I detalj ska det beskriva ens erfarenheter och kunskaper. Varje del ska graderas på en tiogradig skala och nivån ska även motiveras tydligt.
– Det är en tidskrävande process som ger möjlighet att reflektera över vilka kurser jag gått, böcker jag läst, projekt jag hanterat, vilka verkliga kunskaper, praktiska erfarenheter och lärdomar jag har.

Juan tycker att certifieringen ger honom bekräftelse på att han har den kompetens, erfarenhet och ledarskapsprofil som behövs för att vara projektchef.

Certifiering ett körkort
– Man måste ha ett körkort för att köra bil, buss eller lastbil. På samma sätt kan man inte låta vem som helst köra ett projekt, program eller ansvara för en projektportfölj.
Jag har nu körkortet för att ”köra” omfattande program och att driva en projektportfölj. Jag har svart på vitt att jag kan det här, och att det inte bara är något jag själv kommit på att sätta på pränt på mitt visitkort.

Idag arbetar Juan som chef för ett stort koncernövergripande flerårigt program på Nordea. Det är ett
strategiskt viktigt program som skär rakt igenom hela organisationen och påverkar hjärtat av verksamheten. Det kommer att medföra att banken flyttar fram sina positioner på marknaden. Juan har stor nytta av certifieringen i det här viktiga uppdraget.
– Certifieringen kommer till direkt nytta på flera sätt. Det är en bekräftelse som ger råg i ryggen vilket är viktigt i ett så här omfattande program. Min självkänsla och självtillit växer, vilket gör att jag inte tvekar att acceptera stora åtaganden. Jag känner trygghet i de beslut jag tar.

Idag jobbar jag också med att certifiera andra. Det ger nya perspektiv och gör att jag växer när jag får insyn i vad andra gör och vilka utmaningar de ställs inför.


Projektfrågan: Hur påverkar valet projektsverige?

Det verkar bli ett maktskifte i Sverige, om än med minoritetsstyre. Hur påverkar det projektverksamheten? Kommer mer pengar satsas i projekt? Kommer projekten få en annan karaktär? Kommer Sverigedemokraternas valframgångar påverka frågor kring jämställdhet och etiska värden i olika projekt. Vad tror ni? Vilken riktning får Projektsverige efter valet?

Diskutera frågan i vår grupp Svenskt Projektforum på Linkedin


Peter Settman: - Så ska det levereras

Peter Settman
Kombinationen av kreativitet och ”hur får vi det gjort?” är vad Peter Settman gillar med att göra TV-underhållning. Och med ett bra gäng som kan sina saker och jobbar tillsammans blir det gjort.

Mycket av underhållningen som sänds på TV görs av produktionsbolag. Du har kanske sett ”Sommarkrysset” eller ”Här är ditt kylskåp” i sommar. Det är program som producerats av Baluba, ett av de ca tio produktionsbolag som finns i Sverige just nu. Deras verklighet är att arbeta i projektform, med en slutleverans i form av en en tid i TV-tablån, antingen direktsänd eller förinspelad.

Baluba koordinerar 300 frilansare
På Baluba finns ca 30 fasta medarbetare och ungefär 100 årsanställda. Under ett år är 300 personer anlitade i olika frilansroller. Peter Settman grundade Baluba 1989. För en tid sedan sålde han bolaget men är kvar som delägare i det bolag som köpte.

Det ska vara ett bra ställe att vara på
– Jag är inte riktigt inblandad i produktionen längre, säger han. Men kulturen på bolaget har jag präglat. Hur man förhåller sig till varandra, det där som sitter i väggarna.

- Jag är så känslig för sånt själv! Jag har alltid velat leda ”det goda bolaget” och vill vara en bra arbetsgivare. Ett bra ställe att vara på. Det är nog mer det som känns av mig på företaget. Jag är inte involverad i alla produktioner längre.

Nästan som ett bemanningsföretag
De funktioner på Baluba som har fast anställd personal är innovation, utveckling, försäljning, företagsledning och produktionskoordinering. När ett projekt är insålt på kanalerna bemannas de med producent, projektledare,programledare och teknisk personal.
- Bakom kameran är det guld att ha ett rutinerat och kompetent gäng som kan sina grejer, säger Peter.

Projektledaren och producenten är olika personligheter
Projektledaren för mig är någon som håller ordning på projektet vad gäller ekonomin och att organisationen fungerar bra. Producenten har det konstnärliga ansvaret för projektet, det kreativa genomförandet. De här personerna kan vara helt olika personligheter. Vi försöker matcha ihop folk som kan fungera ihop. Det är alltid olika grader av komplikationer i programmen.

Vissa program rullar på enligt ett givet mönster och det krävs inte lika mycket. Ett annat program som direktsänd underhållning där allt kan hända, kräver folk med is i magen som fixar att improvisera. Carola kanske ställer in samma dag, någon bryter foten, det blåser så notställen flyger, och så vidare.

Hur får man projekten att bli klara i tid, med den kvalitet som utlovats och till det pris man offererat?
– När jag pratar med människor i andra projektorienterade branscher så får jag ofta den frågan, konstaterar Peter. Vår produkt har en exakt deadline och den kan inte överskridas.

– Jag gillar kombinationen av kreativitet och ”hur får vi det gjort?”. Att hålla kontinuerlig kvalitet i någonting som är så flummigt som att göra TV.

Det är ju inte som att bygga en bro från en punkt till en annan. Vi kan ha problem med kommunikation eller arbetsledning, med ekonomi eller teknik. Ja, allt möjligt kan gå snett, men det som förenar oss som jobbar med det här, från den som ska fixa smörgåsar på morgonen upp till ansvarig producent, är att vi vet att vid det där datumet är det premiär!

[faktaruta]Peter Settmans tips

  • Introkörning
  • Gör nu det du kan göra nu.
  • Identifiera hjälparbeteenden.
  • Gör arbetsbeskrivningar. Vem gör vad?
  • Följ upp och stäm av – var är vi nu?
  • Kvalitetssäkra. Var tydlig med kritiken.
    Kom med konkreta förslag!

[/faktaruta]Vi går in på sekunden
Då är det leveransdags, Då går vi in i, på sekunden går vi i rutan. Vi kan inte komma och säga att ”Nä det gick inte, det bidde ingen leverans!”. Då blir det svart i rutan. Så funkar det ju inte i alla branscher. Om man skulle ta det här gänget och flytta det till exempel byggbranschen så skulle det hända grejer!

Planeringstiderna är väldigt varierande
Planeringstiden av en produktion kan vara allt från ett halvår upp till ett år. Antingen kommer initiativet från Baluba, eller som en beställning från en kanal. När idén är insåld hos kunden, knyter man nyckelpersonerna till sig. En projektledare bemannar sin redaktion och anlitar en producent. Branschen är inte så stor i Sverige.

Det finns ett antal producenter och projektledare som är de mest rutinerade, kompetenta osv. Och det är dem som alla produktionsbolag jagar.
– En duktig producent som jobbar med direktsändning har förmågan att spela filmen innan den är gjord, säger Peter. Han eller hon kan se hur det kommer att se ut, innan det är gjort.

Det gäller att se vem som är bra på vad
Men det finns olika sätt att jobba, och alla har olika särdrag. En annan producent kanske behöver se klippen i redigeringen innan han vet om det blir bra. Och då är han bättre på program som bygger på förinspelade sekvenser. Det är inte så att någon är bättre än någon annan, men om dessa byter plats blir det skakigt!
– En producent måste vara flexibel och innovativ, speciellt i det här landet, fortsätter Peter. Det står i scenen att det är sol, och så regnar det… Det är klart att har du hur mycket pengar som helst, så kan du flytta inspelningen till en annan dag, eller fixa belysning. Men det är ju inte verkligheten för det
stora flertalet, utan då måste du laga efter läge och improvisera.

Hur gör man då för att säkerställa kvaliteten?
På Baluba jobbar man mycket med att betona vikten av att förbereda sig och sätta ihop en organisation som fungerar på alla plan i ett tidigt skede av produktionen. Redan när arbetet sparkar igång på skisstadiet, så är det bra att göra kontaktlistor och körschema.
– Man kanske hasar omkring och tänker att man har all tid i världen, säger Peter Settman. Men min uppmaning är att göra det man kan göra, så snart som möjligt. Plötsligt har tiden gått och det börjar bli jättebråttom. Då hinner man inte göra körscheman och sätta ihop telefonlistor.

Nu metoden är bra att tänka på
Min mamma sa alltid när jag var barn: ”Peter, använd NU-metoden!” Jag hade en tendens
att skjuta upp saker. NU-metoden har jag haft stor nytta av i arbetslivet! I vår bransch är det oftast en kreativ idé som ska förlösas. Och en producent som kanske inte vill berätta hur han tänker förrän han är helt klar. Och det måste man ju anpassa sig till. Men när deadline närmar sig blir det bråttom. Kanske finns det delar som kan förberedas? Vi benar upp de olika delarna i programmet.

Det är viktigt med ansvar
Viktigt är också reda ut ansvarsområden och vem som gör vad?
– Det är lätt att hamna i ”är du bussig och hjälper mig”-syndromet, säger Peter. Då är det lätt att folk inte gör det de ska, utan hjälper någon annan. Men trots alla ansträngningar kan det hända att det
inte blir så bra ändå. Trots alla förberedelser så kanske något går snett, idén kanske inte fungerade.

TV-rutan får inte bli svart
– Leveransen är ju allt och attt det kommer något i rutan, konstaterar Peter Settman.
Ibland sker det tyvärr på bekostnad av kvaliteten! Men det går inte att gråta över spilld mjölk. Och trösten då är att vi har lärt oss något och att vi får chans att göra något bra nästa gång. Det sympatiska med TV i det läget är att misstag snart är glömda! Om man gör många bra saker så kommer folk inte ihåg missarna. Ingen vill ju ha de svarta klumparna i protokollet, men i samma stund som eftertexterna rullar så är det ett nytt program på gång!

Settman har skapat företagskulturen på Baluba
Peter Settman har präglat stämningen på Baluba, och även om han inte är aktiv i alla produktioner längre så bryr han sig om de människor som finns där, samtidigt som företaget ska nå resultat.
– Syftet är att vi ska göra ett bra jobb, en bra produktion, inte att vi är en klubb eller ett kompisgäng, säger han. Vi är ett företag och vi har ett uppdrag.

Man måste backa upp varandra
Jag är beredd att stötta till 100 procent för att medarbetaren ska må bra och kunna leverera det vi har sagt. Men om någon inte är beredd att backa upp mig så blir det bekymmersamt. Den typen av glidare som är förmer än andra blir inte långvariga. För mig är det viktigt vad man har för värderingar och ton mellan sig. Att få in det i kulturen på arbetsplatsen är det viktiga för mig!

Projektvärlden 3 2014

Fler artiklar från Projektvärlden #3 2014


Projektfrågan: Kan en projektledare påverka projektets omvärld?

"Kan en projektledare påverka projektets omvärld eller är det bara att anpassa sig om man diskuterar projektledningsarbete utifrån evolutionär teori, resursberoende teori och principal-agentteori?"

Vad tycker du? Diskutera frågan i vår Linkedin grupp


Mötesplatsen för Sveriges projektledare.

Kontakt

Olof Palmes Gata 11
111 37 Stockholm

info@projektforum.se
certifiering@projektforum.se