Årets Projektledarbok 2026
Av 15 nominerade titlar valdes tre finalister ut. Juryn har läst och granskat bidragen och nu kommit fram till ett resultat. Vi på Svenskt Projektforum är stolta över att kunna presentera vinnaren av Årets Projektledarbok 2026:
Förändring som håller - Att leda tillsammans av Anna Ahrenfelt.
En bok som som fokuserar på hur organisationer inte bara ska hantera förändringen, utan aktivt äga den. Boken går att beställa här.
Juryns motivering
Förändring som håller - att leda tillsammans av Anna Ahrenfelt utses till Årets Projektledarbok för sina handfasta råd, reflekterande frågor och synsättet att förändring är ett ständigt pågående arbete, där projekt ingår som tidsbegränsade inslag. Introduktionen av begreppet förändringsregissör ger ett nytt och användbart språk för att beskriva det ansvar projektledare har i att skapa förutsättningar för hållbar förändring. Ett särskilt uppskattat inslag är beskrivningen av ”kräkseminarium” – ett modigt och praktiskt grepp som syftar till att lyfta alla de fallgropar, hinder, farhågor och den skepticism som ofta motarbetar förändringsinitiativ men sällan får tillräckligt utrymme. Genom att normalisera motstånd och osäkerhet stärker boken projektledarens förmåga att leda genom komplexitet och mänskliga reaktioner. Boken är ett värdefullt komplement till traditionella projektledarmetoder och gör den till en mycket värdig vinnare av titeln Årets Projektledarbok.
Fakta om priset
Sedan år 2008 har Svenskt Projektforum delat ut priset “Årets Projektledarbok“. För att bli nominerad måste boken beröra något som kan användas inom projektområdet. Det kan vara en bok direkt riktad till projektledare eller projektmedarbetare men det kan också beröra områden som tex kommunikation, teamutveckling eller ledarskap. Juryn försöker bedöma hur aktuella böckerna är, hur lätta de är att ta till sig samt om de tillför något nytt. Boken måste ha en svensk författare men den måste inte vara skriven på svenska.
Juryn består av: Johan Hydén (ordförande), Andrea Kurdik, Henrik Stadler, Tarja Räihä, Christina Gillberg, Anders Eklund, Anna Lidmark och Linda Östberg.
Projektmanifest från Svenskt Projektforum – releasewebbinarium med panel
I en tid av ständig förändring – där tempo, komplexitet och osäkerhet är vardag – är projekt som arbetsform viktigare än någonsin. Att kunna samla rätt kompetenser, skapa fokus, leverera värde och samtidigt lära och anpassa sig är avgörande. Det är just detta som är grunden till att Svenskt Projektforum har valt att ta fram ett Projektmanifest. Ett manifest som sätter ord på kärnan i projekt: varför det finns, när det är rätt arbetsform och vilka principer som skapar verklig nytta i praktiken.
Välkommen till releasewebbinarium den 4 juni kl:12
Under webbinariet presenterar vi Projektmanifestet och bjuder in till ett panelsamtal tillsammans med medskapare och representanter från Svenskt Projektforums styrelse. Vi delar bakgrund, vägval och konkreta reflektioner – och öppnar upp för dialog.
Välkommen med din anmälan via länken
Lunchwebinar: Ta chansen att lära känna IPMA Young Crew Sweden – nätverket för dig under 35
Vid detta tillfälle får du träffa styrelsen. De berättar mer om vad IPMA Young Crew Sweden erbjuder och hur nätverket kan bidra till din utveckling inom projektledning. Träffen är öppen för alla – för dig som är student, ny inom projekt eller helt enkelt vill få bättre koll på vad nätverket kan ge dig och dina kollegor. Och du, det är givetvis kostnadsfritt.
IPMA Young Crew handlar inte bara om nätverk – det handlar om utveckling och möjligheter:
Det globala nätverket som ger dig tillgång till erfarenhetsutbyte som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Hoppas vi ses den 21 maj kl. 12!
Välkommen med din anmälan här:https://projektforum.se/event/vad-ar-ipma-youngcrew/
Från grön till trygg – om mentorskap
Att vara ny i arbetslivet är märkligt. På pappret har man rätt kompetens, kanske till och med bra resultat i ryggen. Ändå känns det ofta som att man famlar lite. Inte för att man inte kan – utan för att man inte riktigt vet hur saker faktiskt fungerar. Särskilt i projektmiljöer märks det snabbt. Det är tempo, många viljor och en hel del som inte är helt uttalat. Beslut tas, prioriteringar görs, och det är inte alltid uppenbart varför. De flesta organisationer försöker hjälpa till. Introduktioner, utbildningar, checklistor. Allt det där är bra – men det täcker inte riktigt det som är svårast. Det som saknas är ofta någon att tänka högt med.
Det där som inte går att läsa sig till
Mycket av det som avgör om man kommer in i en roll eller inte handlar om sådant som inte står i någon handbok.
Hur man tar plats i ett möte utan att köra över andra.
När man ska säga ifrån – och när man ska vänta.
Hur man tolkar signaler som ingen riktigt säger rakt ut.
Det är den typen av saker som brukar kallas “tyst kunskap”. Och den är, ärligt talat, ganska svår att lära sig på egen hand. Här fyller mentorskap en funktion som inget utbildningsprogram riktigt kan ersätta. Inte för att mentorn har alla svar, utan för att det finns någon att bolla med. Någon som varit där tidigare och kan säga: “det där är normalt” eller “det där bör du nog ta på allvar”. Det gör mer än man tror.
Trygghet först – prestation sen
Det pratas ofta om att mentorskap leder till bättre prestationer, snabbare utveckling och starkare karriärer. Det stämmer. Men det som ofta kommer först är något enklare: trygghet. Att våga ställa frågor. Att våga göra fel. Att våga testa sina tankar innan de blir beslut. Utan den tryggheten spelar det mindre roll hur många verktyg eller modeller man har lärt sig. Man använder dem ändå inte fullt ut.
Projekt gör det tydligare
I projekt finns sällan ett facit. Det är en del av poängen, men också det som gör det svårt i början. Man förväntas hantera osäkerhet, relationer och prioriteringar – ofta samtidigt. För någon som är ny kan det bli ganska överväldigande. En bra mentor gör inte jobbet åt dig. Men kan hjälpa dig sortera. Vad är viktigt här? Vad kan vänta? Vad är egentligen problemet? Det låter enkelt, men sparar ofta både tid och energi.
Det funkar inte av sig själv
Samtidigt ska man inte romantisera mentorskap. Alla upplägg fungerar inte. Formella program där man “paras ihop” utan tydligt syfte eller engagemang rinner ofta ut i sanden. Det blir ett möte, kanske två, och sedan händer inte så mycket mer. Det som gör skillnad är relationen i sig. Att det finns ett intresse, en öppenhet och en viss kontinuitet. Annars är det mest en punkt i en HR-plan.
Kanske viktigare än vi behandlar det som
Det är lite märkligt att mentorskap fortfarande ofta ses som något extra. Något man gör om det finns tid. För många som är nya i arbetslivet är det snarare tvärtom. Det är en av de saker som faktiskt avgör om man hittar rätt – eller tappar fart i början. Men det finns också en annan sida som inte lyfts lika ofta. Mentorskap behöver inte bara gå i en riktning. Erfarna personer kan ha minst lika stor nytta av att få in perspektiv från någon som är nyare i rollen eller i arbetslivet. Någon som inte är lika färgad av hur saker “brukar göras”. Som ställer andra frågor. Som ser det uppenbara som andra slutat ifrågasätta. Det som ibland kallas omvänt mentorskap – men som egentligen bara handlar om att vara öppen för att lärande går åt flera håll.
Kanske är det där mentorskap gör som mest nytta.
Inte när en lär ut och en lär sig –
utan när båda faktiskt gör det.
Projektforum återigen godkända i IPMA validering
Svenskt Projektforum har återigen blivit godkända som IPMA validerad certifieringsorganisation – och vi är både stolta och glada!
Valideringen genomförs av IPMA centralt vart tredje år och innebär att vår certifieringsverksamhet granskas mot de närmare 700 krav som regelverket innehåller och som alla certifieringsorganisationer inom IPMA måste uppfylla. Det är en viktig kvalitetsstämpel för vår verksamhet.
IPMA (International Project Management Association) finns i cirka 70 länder och erbjuder en global modell för certifiering av projektledare. I Sverige har Svenskt Projektforum ensamrätt att genomföra IPMA certifiering, där utbildade assessorer gör opartiska bedömningar av projektledningskompetens enligt internationella standarder.
Vi erbjuder certifieringen på fyra nivåer (A–D). Nivå A–C är för dig med dokumenterad erfarenhet av projekt-, program- eller portföljledning, medan nivå D är en kunskapscertifiering och passar dig som ännu inte har praktisk erfarenhet av projektledning.
Bedömningen utförs av erfarna, IPMA certifierade assessorer som är särskilt utbildade i att göra strukturerade och opartiska bedömningar enligt den internationella kompetensmodellen ICB (Individual Competence Baseline).
Certifieringen kan genomföras på både svenska och engelska.
Nu är det möjligt att anmäla sig till höstens certifieringsomgångar via vår webbplats. För dig som vill få ett internationellt erkänt kvitto på din kompetens är detta ett viktigt steg i din professionella utveckling.
Vill du veta mer? Delta gärna i våra kostnadsfria digitala informationsträffar.
Via vår bokningssida hittar du alla planerade certifieringsomgångar och informationsträffar.
Projektet under staden – vad vi kan lära oss av Thames Tideway Tunnel
Stora projekt börjar ofta med ett ganska enkelt problem. I London handlade det om något så odramatiskt som avloppsvatten – och något så otrevligt som att det, vid kraftigt regn, rann rakt ut i Themsen. Lösningen blev Thames Tideway Tunnel. En drygt 25 kilometer lång tunnel under staden som nu, efter många års arbete, är färdig och i drift. Enkelt att beskriva. Betydligt svårare att genomföra.
Det trånga utrymmet där allt redan finns
Utmaningarna att bygga under en stad som London är många. Under marken finns redan ett lapptäcke av tunnelbana, ledningar, kablar och äldre konstruktioner. Det är inte som att börja på en tom yta. Här handlar projektledning mindre om att “bygga nytt” och mer om att navigera i något som redan är fullt. Små fel kan få stora konsekvenser. Och allt går inte att förutse, hur mycket man än planerar.
Planer som måste ändras – på riktigt
Projektet pågick länge. Tillräckligt länge för att världen skulle hinna förändras under tiden. Ekonomi, förutsättningar, pandemi – allt sådant spiller in, oavsett hur robust planen var från början. Det är här många projekt spricker. Inte för att planen var dålig, utan för att man håller fast vid den för länge. I det här fallet blev anpassningsförmågan avgörande. Att justera utan att tappa riktning.
Alla vill något – och alla har en poäng
Ett projekt som detta ägs aldrig riktigt av en part. Myndigheter, entreprenörer, miljöintressen, allmänhet – alla har legitima krav. Och de drar inte alltid åt samma håll. Det gör att projektledarrollen snabbt glider bort från att bara handla om tid, kostnad och scope. Det handlar minst lika mycket om att få människor att acceptera vägval, förstå kompromisser och känna förtroende för processen. Det är inte alltid det syns utåt. Men det märks direkt när det saknas.
Det som inte syns – men avgör allt
Att borra tunneln är i sig en bedrift. Men det verkligt kritiska kommer ofta senare. Allt ska kopplas ihop. Fungera tillsammans. Direkt. Det är här komplexa projekt brukar få problem. Inte i de stora dragen, utan i detaljerna mellan systemen. Där olika delar möts, och ingen riktigt “äger” helheten. Får man det rätt märks det knappt. Får man det fel märks det direkt.
Så vad är det vi egentligen tittar på?
Det här är inte bara ett lyckat infrastrukturprojekt. Det är ett ganska bra exempel på hur projekt ser ut idag. Inte linjära. Inte helt förutsägbara. Inte kontrollerbara i klassisk mening. Och det kanske är den viktigaste poängen. Projektledning handlar allt mindre om att följa en plan från start till mål. Och allt mer om att hålla ihop något som rör sig längs vägen.
