Grattis Magnus - uppsatsvinnare!
I Svenska ProjektAkademiens årliga uppsatstävling 2023 inkom19 uppsatser från inte mindre än åtta olika lärosäten. Vinnaren i år är Magnus Olsen med uppsatsen: Political Astuteness in Project Management: Could Street Smart Project Management be an Additional Dimension?.
Inom projektledningsfältet fokuseras ofta på hur projektledare och projektmedarbetare skall kunna agera mer rationellt i sina yrkesroller, för att kunna hantera komplexa leveranser och komplex organisering. Samtidigt vet vi av praktisk erfarenhet och en mer begränsad forskningstradition, att projektsituationer kan inbegripa mångtydighet, intresseskillnader, maktspel, konflikter och att projektledare behöver hantera sådana företeelser med hjälp av intuition och förståelse för kulturskillnader. Magnus Olsens uppsats är ett intressant och väl genomfört bidrag till denna forskningstradition, genom att han lyfter fram företeelser som vi alla vet existerar men som vi sällan studerar inom projektforskningen. Projektledarens politiska skicklighet är en aspekt på projektledarskap som vi behöver diskutera mer framgent.
Tidigare forskning har identifierat både svåra situationer och utmaningar i en projektledares karriär och man uttrycker också att det i många sammanhang är kopplat till politik i organisationer och projekt. Politik sägs finnas överallt och att det är en nödvändighet att kunna hantera de politiskt laddade situationerna. I relation till tidigare forskning har Magnus Olsens studie funnit att politisk skicklighet och street-smartness i projektledningssammanhang är outforskat men kan vara av stor relevans. I de beskrivna situationerna som projektledare ställs inför är det underförstått att det blir negativa konsekvenser och ofta allvarliga, om inte situationen förutses, förebyggs och/eller hanteras på ett bra sätt. Studien har varit kvalitativ med en induktiv ansats och använt sig av semistrukturerade intervjuer och tematisk analys som datainsamlingsmetod respektive analysmetod. Resultaten presenteras i fyra huvudteman; “Karaktären av politisk skicklighet i projektledningskontext”, “De fula tricken”, “Den politiskt skickliga projektledaren”, samt “Den street-smarta projektledaren: Använd kraften – kännandet”.
Grattis säger vi till Magnus!
Grattis Wenell - IPMA registrerad kurs
Grattis Wenell till den IPMA registrerad kursen - “Praktisk Projektledning”
Under våren har Wenell genomfört en IPMA registrering av deras fyra dagars kurs “Praktisk Projektledning”. En IPMA registrering innebär att Svenskt Projektforums assessorer har validerat kursinnehållet mot IPMA´s kompetensmodell, vilket medför att kursen kan benämnas som “IPMA registrerad” och är därmed en bra teoretisk förberedelse inför en IPMA certifiering.
Praktisk Projektledning - Enkelhet, Skalbarhet, Flexibilitet och Iterativt arbete.
En koncentrerad projektutbildning för dig som arbetar med utveckling och förnyelse. Fokus är på samverkan och kommunikation såväl inom projektet som med dess omgivning, samt att tillvarata styrkor och olikheter.
Wenells skalbara arbetssätt genomsyras av enkelhet, vilket ger dig en möjlighet att fokusera på uppgiften. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och därför berör vi såväl traditionella som iterativa arbetssätt.
Praktisk projektledning ger dig enkla och kraftfulla verktyg för att hantera utmaningarna i modernt projektarbete. Vi arbetar genom hela utbildningen mycket verklighetsnära och du får uppleva hur verktygen används, och hur de enkelt kan anpassas.
Läs mer om kursen och kursstarter på deras hemsida https://www.wenell.se/kurser/praktisk-projektledning/
Camilla Åkesson - IPMA A certifierad
Här presenterar vi ytterligare en intervju i serien “Möt en IPMA-certifierad”, kortare intervjuer med projektledare och ledare på olika nivåer och med olika bakgrunder om deras upplevelse av sin IPMA-certifiering. Denna vecka möter vi Camilla Åkesson, konsult i egen firma inom projekt och förändringsledning, IPMA certifierad på nivå A - Certifierad Projektchef samt assessor på Svenskt Projektforum
Varför valde du att IPMA certifiera dig?
Min upplevelse är att det är stor skillnad på projektledare och projektledare. Rollen har gått från att vara relativt odefinierbar, ”vem som helst” kan kalla sig projektledare, till att nu faktiskt vara ganska tydlig. Jag bestämde mig tidigt för att dels utbilda mig så mycket som möjligt, skaffa mig erfarenhet och sedan certifiera mig. På senare år är det tydligt att när man efterfrågar projektledarkompetens, krävs oftast någon form av certifiering. När tiden var inne för att jag skulle genomföra min certifiering undersökte jag de olika aktörerna och vilka certifieringar som erbjöds. Valet blev enkelt - IPMA var den som innehåller ledarskap i den omfattning som jag anser behövs i rollen som projektledare. Jag gjorde slag i saken och anmälde mig till en certifieringsomgång på nivå B, Certifierad Senior Projektledare.
Arbetet med att göra certifieringen var både nyttig, lärorik, roligt och oerhört utvecklande. Den feedback jag fick från assessorerna var väldigt träffsäker och jag fascinerades över hur de kunde se saker tydligt. Deras feedback var verkligen till nytta i mitt fortsatta arbete.
I samband med certifieringsintervjun fick jag frågan om jag ville bli assessor. OM jag ville?! Jag blev smickrad, glad och otålig att komma igång. Nu har det gått några år och runnit lite vatten mellan broarna och jag har precis certifierat mig på A-nivå. Det har hela tiden varit ett nästan ouppnåligt mål, så det är med stor ödmjukhet och glädje jag nu inser att jag har klarat det.
Stort grattis säger vi!
NKT HV Cables säkrar leveransen med IPMA Certifiering
Vi har under våren haft nöjet att genomföra en företagsintern IPMA certifieringsomgång tillsammans med NKT HV Cables AB. Fem av deras medarbetare har tillsammans under några månader genomfört IPMA certifieringar på de två högsta nivåerna, nivå A – Certifierad Projektchef samt för nivå B – Certifierad Senior Projektledare. I maj avslutades certifieringsprocessen och vi vill rikta ett stort grattis till alla fem deltagare för godkända certifieringar och erhållna IPMA certifikat!
Deltagarna berättar att initiativet till att påbörja en certifiering initialt kom från organisationen då kunderna, i allt högre utsträckning, ställer krav på certifierade projektledare.
Även om kännedomen om IPMA inte var etablerad bland samtliga blev medarbetarna uppmuntrade av sin chef att påbörja sin resa mot ett certifikat. Vad var då motivet till att genomföra certifieringen?
- Min motivering var tudelad, för egen del var det att få en kvalitetsbedömning av mig själv, min erfarenhet och mina kvaliteter, men det var också för att få en kvalitetsstämpel mot våra kunder som i regel alltid kräver en oberoende projektledarcertifiering (Anders Brammesjö, Director Project Execution)
- Personligen för att få ett kvitto på att jag som person jobbar med ”rätt” uppgifter för att på bästa sätt uppnå målsättningen för projektet. (Conny Ternström, Senior Projektledare)
- Ett certifikat kommer att visa min kompetens och expertis inom projektledningen i organisationen men även externt. För mig personligen så skulle en certifiering ge mig en kvittens på min roll som jag har idag (Christian Fisch, Senior Projektledare)
En återkommande reflektion från majoriteten av våra kandidater efter en genomförd certifiering, är att de som individer fått möjlighet till att reflektera över sina utvecklingsområden och blivit starkare i sin yrkesroll. Det blev tydligt att deltagarna på NKT HV Cables delar samma uppfattning när vi frågar dem vad de tror att nyttan med certifieringen är och vad den kommer att bidra till?
- För mig är det ett bevis av högsta märke att jag har de kvaliteter som krävs för att driva komplexa projekt. Det gör att jag kan fortsätta i samma anda men också stärka delar av mitt ledarskap och engagemang tack vare de reflektioner jag gjort under certifieringen. För NKT är det ett bevis för att vi har en utvecklingsstege som gör att våra projektledare får möjlighet att utbilda sig och att de får adekvat erfarenhet i våra leveransprojekt. Certifieringen innebär också att jag individuellt, men också NKT, får en analys på vilka kompetensområden vi ska fortsätta vara bra på men också vilka vi ska utveckla vidare (Anders Brammesjö)
- Den största nyttan/lärdomen har varit att reflektera över mitt sätt att agera samt de beslut jag tar, dessutom kommer troligen ökad trovärdighet för mig som projektledare. (Conny Ternström)
- Certifieringsresan i sig gav stort utrymme till att reflektera en hel del både över mig själv och mina egenskaper tillsammans med min yrkesmässiga resa. Det var både nyttigt & intressant. (Maria Månsson)
Vi säger stort grattis och varmt lycka till med framtida projekt!
Anders Brammesjö - IPMA Certifierad Projektchef nivå A
Magnus Larsson Hoffstein - IPMA Certifierad Projektchef nivå A
Maria Månsson - IPMA Certifierad Senior Projektledare nivå B
Conny Ternström - IPMA Certifierade Senior Projektledare nivå B
Christian Fisch – IPMA Certifierad Senior Projektledare nivå B
Certifieringsstart före sommaren
IPMA Certifiering
Öka din konkurrenskraft och kompetens genom att skapa trygghet i din projektledarroll för att leverera i en komplex och snabbt föränderlig värld.
Vilken nivå ska du välja?
Nivå D – för dig som är ny som projektledare. Ställer inga krav på tidigare erfarenhet.
Nivå C – för dig som leder mindre komplexa projekt och har minst tre års erfarenhet
Nivå B – för dig som leder komplexa projekt, program eller portföljer och har minst fem års erfarenhet.
Nivå A – för dig som leder mycket komplexa projekt, program eller portföljer på strategisk nivå och har minst fem års erfarenhet.
Anmäl dig Här
Vad lockar Gen Z i arbetslivet?
Vi har läst flera artiklar om den nya generationens inställning till arbetsliv och hur Gen Z ratar prestationshets till förmån för quiet quitting, det vill säga att inte göra mer än det absolut nödvändigaste på jobbet.
Och att quiet quitting-trenden är stark bland Gen Z bekräftas av en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Blocket jobb. Den visar att nästan en tredjedel av dem inom Gen Z (30 procent) kan tänka sig att börja med quiet quitting, och 8 procent har redan gjort det. Minst benägna att börja med quiet quitting är generation boomers, de som är mellan 59 och 68 år gamla. Bland dem svarar bara nio procent att de skulle kunna tänka sig att börja med quiet quitting.
Undersökningen visar att vi står inför ett skifte på arbetsmarknaden där en ny generation anställda tänker minst lika mycket på vad arbetsgivaren kan göra för dem som vad de kan göra för arbetsgivaren.
Gen Z tillsammans med Millennials är också den generation där störst andel inte ser någon anledning att göra mer än det absolut nödvändigaste på jobbet. Hela 14 procent av både Gen Z och Millennials håller med om det påståendet. Bland Boomers är motsvarande siffra ynka 4 procent.
Till skillnad från tidigare generationer där jobbstress och kvällsjobb nästan varit statussymboler prioriterar Gen Z sin fritid högt. När man frågar dem vilka saker förutom lönen som är viktigast för att få dem att tacka ja till ett jobb hamnar flexibla arbetstider och att slippa obetald övertid överst på listan.
I samma anda så är det saker som att behöva jobba obetald övertid och vara tillgänglig efter arbetstid som mest av allt skrämmer bort Gen Z. När man frågar dem vilka anledningar förutom lönen som är mest troliga att få dem att tacka nej till ett jobb så hamnar just obetald arbetstid överst på listan. Hela 56 procent svarar att det är den anledning som troligast skulle få dem att tacka nej till ett jobb.
Här är anledningarna som får Gen Z att tacka nej till ett jobb (utöver lönen):
- Att behöva jobba övertid utan att få betalt för det (56 procent)
- Att behöva vara tillgänglig efter arbetstid (36 procent)
- Att det finns små eller inga möjligheter att göra karriär (30 procent)
- Att företaget/arbetsplatsen inte har en ljus framtid (29 procent)
- Att karriärmöjligheterna ser olika ut beroende på kön (26 procent)
Här är anledningarna som får Gen Z att tacka ja till ett jobb (utöver lönen):
- Flexibla arbetstider (42 procent)
- Att aldrig behöva jobba övertid utan att få betalt för det (41 procent)
- Att få stort eget ansvar och utrymme för egna alternativ (31 procent)
- Att det finns goda möjligheter att göra karriär (29 procent) Att inte behöva vara tillgänglig utanför arbetstid (29 procent)
- Att det är lika karriärmöjligheter oavsett kön (25 procent)
OM UNDERSÖKNINGEN:
Undersökningen genomfördes med 1 000 personer i den arbetsföra allmänheten i åldrarna 18-65.Undersökningen genomfördes mellan den 28 mars och den 3 april 2023.
OM GENERATIONER:
Baby boomers (födda 1946–1964) är den mest traditionella generationen på dagens arbetsmarknad. De påstås präglas av optimism, är vana vid hårt arbete och började sin karriär genom att använda teknik som skiljer sig avsevärt från dagens.
Generation X (födda ca 1965–1979) anses vara mer skeptiska och negativa till arbetsmarknaden, vilket kan bero på att de växte upp under en svår tid med hårt arbetande föräldrar som sällan var hemma. De såg den tidigare generationen förlora sina arbeten under 90-talets svåra lågkonjunktur trots löften om att deras hårda arbete och stora uppoffringar skulle förtjäna sig.
Generation Y/ "Millenials" / (födda ca 1980-1995) har växt upp i en allt mer digitaliserad värld där kommunikation lika gärna kan ske virtuellt som ansikte mot ansikte. Likt Generation X såg de sina föräldrar bli uppsagda trots hårt arbete och har därför inte samma lojalitet till företaget som sådant som Baby boomers.
Generation Z/ "Zoomers" (födda ca 1995-2012) är den yngsta generationen på arbetsmarknaden. Det är den enda generationen som inte upplevt en värld utan internet och från tidig ålder är vana vid att exponeras för mycket information. De äldsta i denna generation har startat sina karriärer medan de yngre fortfarande studerar.
Vinnaren av årets projektledarbok 2023!
Juryn för Årets Projektledarbok har utsett ”Leda i ständig förändring” av Ylva M Andersson till vinnare av Årets Projektledarbok 2023.
Motivering:
Hur man bäst förhåller sig som projektledare i en värld av ständiga förändringar skriver Ylva M Andersson om i Årets Projektledarbok. Hon skriver så att det är lätt att läsa boken och det som står skrivet är även lättsmält. Hon använder sig av storytelling på ett berikande sätt med många relevanta exempel som illustration till det hon menar är nyckeln till en fungerande förändringshantering.
Författaren beskriver uttrycket ”kollektiv intelligens” och hon sammanfattar den på följande sätt:
Jag bidrar aktivt med min egen kunskap.
Jag söker aktivt kunskap hos andra.
Vi lyckas integrera och optimera den sammanlagda kunskapen.
Vi ökar gruppens totala idé- och kunskapskapital.
Ylva M Andersson skriver även om kreativitet och hur man bör bjuda in alla till att vara kreativa – inte minst de på ekonomiavdelningen! Juryn upplevde ett flertal gånger att det fanns överraskningsmoment i boken, vilket gjorde den mer läsvärd. Detta är en bok som vi varmt rekommenderar till alla de som vill modernisera sitt ledarskap.
Leda i ständig förändring av Ylva M Andersson - ISBN 78-91-47-14427-3 - Förlag: Liber
Fakta Årets Projektledarbok
Sedan år 2008 har Svenskt Projektforum delat ut priset “Årets Projektledarbok“. För att bli nominerad måste boken beröra något som direkt kan användas inom projektområdet. Det kan vara en bok direkt riktad till projektledare eller projektmedarbetare men det kan också beröra områden som tex kommunikation, teamutveckling eller ledarskap. Boken måste ha en svensk författare men den måste inte vara skriven på svenska. Juryn* försöker sedan bedöma hur aktuella böckerna är, hur lätta de är att ta till sig samt om de tillför något nytt.
Juryn består av: Johan Hydén (ordf), Andrea Kurdik, Henrik Stadler, Tarja Räihä, Christina Gillberg, Anders Eklund, Anna Lidmark och Linda Östberg.
Skapa nya vanor med DSD-metoden
Att bryta gamla mönster är inte alltid så lätt. Med DSD-metoden gör du hjärnan sugen på förändring.
Den psykologiska metoden från Storbritannien, Do Something Different, DSD, kan vara till god hjälp för att skapa nya vanor. Den går ut på att du ändrar till synes obetydliga vanor så att det skapas nya kopplingar i hjärnan, vilket i sin tur öppnar för fräscha tankar och infallsvinklar. Det har en stressdämpande effekt som gör det lättare för oss att skapa positiva livsstilsförändringar.
– Metoden är motsatsen till kognitiv beteendeterapi, KBT, där man jobbar med tankemönster för att förändra beteenden. DSD gör tvärtom och fokuserar direkt på beteendet, säger Karen J Pine, professor i psykologi vid Hertfordshire University i England, som varit med och utarbetat metoden. Hon har också gett ut flera bästsäljare i ämnet. Vad vi gör påverkar våra tankar, och genom att föra in små justeringar i vardagen skapar vi alltså en mental motorväg till de stora förändringarna.
– Bristande viljestyrka är det som gör att många misslyckas gång på gång när de har bestämt sig för att exempelvis gå ner i vikt, börja träna mer eller dra ner på onödig stress. Och därför ska man förändra enkla saker som inte kräver någon viljestyrka, säger Karen J Pine.
Börja med något litet som att byta radiokanal, sova på andra sidan av sängen eller sitta på vänster sida i bussen om du alltid brukar sitta på höger. Efter hand kommer de nya tankespåren att hjälpa dig att hantera problem på nya sätt.
Successivt kommer du att upptäcka att du har lust att göra saker som tidigare känts omöjliga. Det kan vara att söka det där drömjobbet, att avsluta en dålig relation, ta mer tid för dig själv, börja rida, träna regelbundet eller dra ner på sötsaker. Att göra något vi inte brukar kan alltså få långtgående positiva effekter.
Välj en eller kanske två ”göra-annorlunda-saker” i taget. Se vad som händer. När du känner dig klar att gå vidare kan du ta dig an några fler.
5 gör-annorlunda-tips:
- Navigera om. Ta en annan väg till jobbet.
- Lyft blicken. Se träden, titta på omgivningen om du brukar titta ner i marken.
- Gör något nytt. Prova nya recept och ingredienser, boka in dig på en yogalektion, gå en kurs i salsa eller på teater.
- Utmana sinnena. Smaka något nytt, som en ovanlig exotisk frukt, ladda ner ny musik, lyssna på en talbok.
- Det är viktigt att ha kul! Prioritera om på att-göra-listan då och då och skriv de roliga sakerna överst, de som ”du ska göra sen”, men aldrig hinner med. Som att träffa vänner eller helt enkelt att sluta göra listor – och bli mer spontan.
Må bra-vinsterna:
Karen J Pines egen studie av metoden visar att: Nedstämdhet och oro minskade med 70 procent. De som tränade lite blev motiverade att träna mer, från två till fyra dagar i veckan. Intaget av grönsaker och frukt ökade med i genomsnitt 18 procent per dag. Det allmänna välbefinnandet gick upp 27 procent.
Baserat på drygt 600 personer som följt programmet i 28 dagar.