Så mogna är företagen för projekt


Varje år mäts SPI - Svenskt Projektindex. SPI ger en bild av hur moget ett företag är på att driva projekt. För att framgångsrikt kunna genomföra projekt med hög kvalitet och god lönsamhet behöver hela verksamhetens ha en viss projektmognad.

En mognadsanalys kan ge en tydlig bild av hur olika projektchefer, projektledare och styrgruppsmedlemmar ser på sin organisations förmåga. Något som SPI kan indikera.

Nu är alla mätdata sammanställda fram till våren 2013 och presenteras i SPI 2013 - Svenskt Projektindex (pdf)


Vad tyckte du om årets Projektverktygsdag?

Projektverktygsdagen 2013 är över. Flera av talarna hade många intressanta seminarier. Vi fick massvis med kommentarer från er som var på plats, men vi vill gärna veta vad du tyckte var bäst och hur vi gör det ännu bättre nästa år. Svara gärna på vår enkät.

Fyll i vår enkät


Projektnätverk Väst 5 jun

5 jun träffas Projektnätverk Väst på Västsvenska Handelskammaren i Göteborg. Temat är Styrgruppens roll och funktion. Bengt-Erik Larsson, lärare på bl.a. Handelshögskolan i Göteborg, som också gett ut boken gett ut boken Projekt i Praktiken, håller i föredraget.
Anmäl dig till Projektnätverk Väst 5 jun och träffa andra som arbetar i projekt.


Det är skillnad på självkänsla & självförtroende


LEDARSKAP: Det är skillnad på självkänsla & självförtroende. Framgångsrika ledare har god självkänsla. Med vad utmärker en person med god självkänsla?

Utmärkande för personer med god självkänsla är att de inte slösar energi på sådant som de ändå inte kan påverka och att de inte tar situationer personligt. Det finns en hälsosam självdistans hos dessa människor. En människa med god självkänsla har tydliga ramar och principer som illustrerar integritet, karaktär och moral. Med en god självkänsla infinner sig inställningen att man klarar de utmaningar man ställs inför och ett mod att uttrycka sina åsikter även om de är avviker. Det betyder också att man vågar be om ursäkt och att erkänna att man inte vet allt.

Genom att studera hur ledare använder patos kan man få en bild av deras självkänsla. En låg självkänsla visar sig ofta som en rädsla för att uttrycka eller tala om känslor. Orsaken är enkel. Självkänslan skildrar hur man värderar sig själv som människa. Självkänslan är varje individs personliga plattform, grunden till vem han eller hon anser sig vara och vad han eller hon tror sig kunna åstadkomma.

En låg självkänsla betyder inte att man är misslyckad eller mindre omtyckt, det är inte heller något som är mer utmärkande för en person som är ny som chef utan att det är personen själv som i så fall värderar sig så. Det heter självkänsla av en anledning. Det är känslan inför sig själv det handlar om. Därför är det endast en enda person som kan
värdera känslan av sig själv. Man bestämmer själv sitt värde, ingen annan.

Det är som den där historien: Tänk dig att du är en 100-kronorssedel. Någon har tappat dig och du ligger smutsig på gatan. Du trampas på och någon tar upp dig och knölar ihop dig till en oansenlig liten boll och stoppar ner dig i fickan. Du tappas igen. Någon hittar den sargade 100-kronorssedeln igen. Efter den bryska behandlingen kvarstår frågan om hur mycket sedeln är värd? Lika mycket som innan: 100 kronor. På samma sätt är det med oss människor: hur vi än blir behandlade är vi människor och har ett egenvärde.


Freddie Larsson, Larsson & co
www.freddielarsson.se


Vi behöver bra förebilder

I Mats Engwalls doktorsavhandling i projektledning från 1995, (KTH) Jakten på det effektiva projektet är det många som söker efter förebilder att inspireras och dra lärdom av. Det kan vara goda exempel på skickligaprojektledare som, trots omgivningens omständigheter och projektets komplexitet, lyckats leda projektet i mål. Det kan också vara goda exempel på projekt som uppfattas som lyckade av de medverkande och omgivande aktörerna.

För att lyfta fram goda exempel på skickligaprojektledare utser Svenska Projekt-Akademien sedan 1995 Årets Projektledare utifrån en bedömning av ledarskapets utförande, resultatet av genomförd verksamhet, projektets omfattning och komplexitet samt nytänkande i projektarbetet. De senaste årens vinnare är: Maria Forss, se artikel i detta nummer (2012), Marie Reinicke, projektledare av World Scout Jamboree (2011),Björn Helander, projektledare för projekt Havsörn (2010) och Kaj Ahlbom, projektledare i delprojektet ”Forsmark - Platsen förslutförvaring av använt kärnbränsle” (2009).Syftet med utmärkelsen Årets Projektledar är att främja utvecklingen och tillämpningen av projektarbetsformen.

För att lyfta fram goda exempel på lyckadebyggprojekt utser en jury sedan 2006 Stora Samhällsbyggarpriset utifrån en helhetsbedömning av process och produktkvalitet. Bedömningskriterier för produktkvalitet är samhällsnytta, arkitektur, teknik och hållbarhet medan bedömningskriterier för processen är samverkan, förnyelse och effektivitet. De senaste årens vinnare är: Messingehuset i Upplands Väsby (2012),Citytunneln i Malmö (2011), bostadsprojektet Limnologen i Växjö (2010) och Hus Vänern (2009). Syftet med utmärkelsen Stora Samhällsbyggarpriset är att breddasynen från att bara bygga, till att leda projekt som skapar samhälleliga värden.

Förebilder är bra. De kan visa på sådant som fungerar och sådant som inte fungerar och på så sätt bidra till utvecklingen av individers förmåga att leda projekt och förutsättningarna att genomföra lyckade projekt. Förebilder är speciellt bra när de ligger nära den aktuella situationen. Eftersom projekt är olika behöver sätten att leda dem också vara olika. Ett skickligt projektledarskap förutsätter alltså en situationsanpassning vilket betyder att man inte rakt av kan imitera en skicklig projektledare, utan man behöver kunna översätta lärdomen till en tillämpning i den egna situationen.

En slutsats av detta är att den tillämpbara lärdomen ibland finns närmare än man tror. Istället för att söka lyckan lång borta i andra branscher i jakten på det effektiva projektet, kan det vara läge att stanna upp en stund och fråga kollegan: Hur gjorde du?


Träffa projektledare i Västsverige

Nästa träff för Nätverk Väst är 12 april då Prince2 kommer diskuteras.

I sommar ordnar man också en träff 5 juni i Göteborg.

Nätverk Väst är ett nätverk för projektledare som verkar i västra Sverige och är ett samarbete mellan Svenskt Projektforum och Västsvenska handelskammaren. Bli medlem och träffa andra projektledare i västra Sverige.

Bli medlem i föreningen

Mer om Nätverk Västs frukostmöte 12 april
Mer om Nätverk Västs frukostmöte 5 juni


Indexera dina projekt

Bo Tonnquist, berättar om hur man kan bedöma en organisations eller företags projektförmåga via Svenskt Projektindex.


En heldag på Projektverktygsdagen

Grattis till vinsten!

Fredagen 15 januari, lottade vi ut två heldagar på projektverktygsdagen, 29 maj 2013, och ett bokpaket.

De lyckliga vinnarna blev:

Stefan Danielsson, Polisen - Heldag på projektverktygsdagen

Inger Wilén, Edient - Heldag på projektverktygsdagen

Stefan Danielsson, Polisen - Exklusivt bokpaket


Använd projektbudgeten för att skapa ett bättre projektteam

Freddie Larsson:
Projektformen är världens vanligaste arbetsform vid förändring och ”boxade” leveranser. När det krävs extra fokus, noggrannhet och när riskerna är höga är projektformen den härskande arbetsmetoden. Trots vår förkärlek till projektformen och höga kompetens misslyckas förvånansvärt många projekt. Själv lever jag i IT-branschen och inom IT är vi kända för att misslyckas med våra projekt. Det finns siffror på att upp till 80 % av IT-projekten misslyckas på det ena eller andra sättet.

För att öka förståelsen i ett projekt bör man låta projektdeltagarna vara med tidigt i budgetprocessen. Projektbudgeten är ett av de viktigare verktygen i ett framgångsrikt projekt, menar Freddie Larsson på Olingo.

Använd projektbudgeten som ett verktyg
Vad krävs för att lyckas med projekt är den ständigt återkommande frågan? Och det finns hyllmeter skrivet om just detta. För det mesta brukar svaret låta något i stil med: Tydliga ramar och ett tydligt mål. Effekt och projektmål måste vara SMARTa och väldefinierade. Vi måste ha ledningens och sponsorernas aktiva och synliga stöd. Aktiviteter måste vara konkreta, väl förankrade och prioriterade. Rätt resurser måste allokeras och ägarskapet av dessa måste vara tydliga.

Men, vad många glömmer är projektbudgeten, och då talar jag inte om projektbudgeten som ett ekonomiskt ramverk och de monetära resurserna utan som verktyg för att nå inspiration, samsyn, förståelse och kontroll. Projektbudgeten är ett underskattat och fantastiskt bra verktyg när du vill skapa gemenskap, delaktighet och samsyn. Själva arbetet med att ta fram budgeten, budgetprocessen, är viktigare än själva resultatet.

Budgetprocessen leder till nya erfarenheter.
Under processen samlar man in data och information från olika delar i verksamheten och projektomgivningen. Data som sedan används i projektdiskussioner och beslut. Diskussioner som bör utgå ifrån tidigare genomförda projekt och samlade erfarenheter.

Budgetarbetet skapar gemenskap 
På ett eller annat sätt bör så många som möjligt som har ett engagemang i projektet vara med i budgetarbetet. Något som många intressenter och deltagare vill, men sällan får chansen till. Budgetarbetet skapar också en tidig förankring av beslut och mål samt en samsyn på hur projektet är uppbyggt och ska drivas. Att budgetprocessen skapar gemenskap är tämligen logiskt.

Har deltagarna fått vara med att diskutera och komma med idéer på hur projektet ska drivas och hur resurser ska användas, skapas det inte bara en viktig projektvetskap utan även ett personligt ansvar och ett incitament för att uppnå vad som har bestämts. Underskatta därför inte budgetprocessen som ett av de viktigare verktygen i jakten på framgångsrika projekt.


Freddie Larsson, 
regionchef och författare.

Olingo Consulting AB, konsulttjänster och utbildningar inom ITIL & Service Management

www.olingo.se


Mötesplatsen för Sveriges projektledare.

Kontakt

Olof Palmes Gata 11
111 37 Stockholm

info@projektforum.se
certifiering@projektforum.se