Projektledning och vikten av ledarskap
Det som framför allt utmärker framgångsrika projekt eller projektledare är i mångt och mycket de mjuka förmågorna – ledarskapsförmågorna.
Vad gör då någon till en bra ledare, någon som får övriga projektdeltagare att inspireras, motiveras, arbeta effektivt och nå eller överträffa uppställda mål? Som vanligt handlar det inte om tur utan om noggranna förberedelser och ett gedigert arbete.
IPMA:s ramverk och standard för projektledning är framtaget utifrån denna premiss och bygger på kunskapsområdena practice, perspective och people, där just people handlar om ledarskap och de mjuka förmågorna. Genom en IPMA certifiering får du ett kvitto på att du besitter en god ledarskapsförmåga. Igen, det handlar inte om tur utan om hårt arbete och en god medvetenhet.
Det finns mycket skrivet om vad ett gott ledarskap och projektledarskap innebär i praktiken och ett bra, summerande exempel på detta hittar du här – Top 10 Project Team Motivation Techniques For Better Performance
Källa: https://thedigitalprojectmanager.com/
Artikel Top 10 team project team motivation techniques for better performance
Kvitto på kompetens
Under våren genomgick drygt 30 medarbetare från konsultföretaget AFRY en utbildning som ledde fram till IPMA-certifiering inom projektledning. Satsningen är resultatet av ett samarbete mellan Lexicon, som ansvarade för den förberedande utbildningen, och Svenskt Projektforum, som genomförde själva certifieringsprocessen. IPMA-certifiering är en internationellt erkänd kompetensstandrad för att validera kompetens inom projekt-, program- och portföljledning.
I samband med denna satsning har vi intervjuat Ulrika Adlerz-Lind, marknadsområdeschef på AFRY, som berättar varför företaget valt att satsa på denna kombination av utbildning och certifiering.
– För mig handlar det om att ge mina medarbetare möjlighet att utvecklas och samtidigt få ett kvitto på deras erfarenheter och kompetenser, säger hon.
Ulrika Adlerz-Lind leder ett 70-tal medarbetare inom marknadsområdet Project Management, som är en del av AFRYs erbjudande inom byggnation. Uppdragen som konsulterna arbetar med är mycket varierade – allt från att stötta bostadsrättsföreningar i deras byggprojekt, till att driva omfattande infrastrukturprojekt eller renovera kommersiella fastigheter och kontor.
– Det som förenar alla våra uppdrag är projektledning. Därför är det viktigt att vi stärker detta som ett strategiskt kunskapsområde, säger hon.
Intresset bland medarbetarna för att gå utbildningen och bli IPMA-certifierade har varit stort. Ett trettiotal personer erbjöds möjligheten, och responsen har varit övervägande positiv – många upplever att utbildningen inte bara utvecklat dem professionellt utan också skapat en starkare gemenskap inom gruppen.
– Fler var intresserade än vad vi hade plats för. Därför planerar vi att fortsätta satsa på utbildning och IPMA certifiering framöver, säger Ulrika Adlerz-Lind.
Varför är IPMA-certifiering och utbildning så värdefull för AFRY?
– Det höjer kvaliteten i vår verksamhet. På sikt stärker det våra projektledares självförtroende, ökar kundnöjdheten och bidrar till ett ökat förtroende för AFRY på marknaden.
Så loggar du in på nya Mina sidor
Vi är glada att kunna meddela att vår nya hemsida nu är lanserad! Den är utformad för att ge dig som medlem en modernare, enklare och mer inspirerande upplevelse.
Som en del av uppgraderingen har vi även lanserat en uppdaterad version av Mina sidor – med förbättrad design och nya smarta funktioner.
Viktig information om ditt medlemskonto
I samband med lanseringen har vi, enligt GDPR, rensat gammal användardata. Det innebär att alla aktiva medlemmar behöver skapa ett nytt användarkonto för att logga in på Mina sidor.
Så här gör du:
📧 Skicka ett mejl till info@projektforum.se och märk mejlet med "Inlogg hemsidan"
✉️ Ditt användarnamn blir den mejladress du skickar från. Om du önskar ett annat användarnamn, ange det i mejlet.
🔐 När ditt konto har skapats får du ett mejl med dina nya inloggningsuppgifter.
Har du frågor eller behöver hjälp? Hör gärna av dig – vi finns här för att stötta dig!
Medlemserbjudande
"Projektledning" av Tina Karrbom Gustavsson, Anette Hallin och Tomas Gustavsson har utsetts till Årets Projektledarbok 2025 – en aktuell och inspirerande bok för dig som studerar eller arbetar med projektledning.
Som medlem i Svenskt Projektforum får du 10 % rabatt när du köper boken via bokus.com.
Ange rabattkoden PROJEKTLEDNING i kassan.
Koden är giltig till och med den 17 augusti 2025.
Läs mer om boken och varför den fick utmärkelsen här: [Vinnaren av Årets Projektledarbok 2025]
Svensk AI-opinion i ett internationellt perspektiv
Hur ser svenskar egentligen på AI – och hur skiljer sig opinionen från resten av Europa och USA?
I takt med att AI blir en allt mer integrerad del av vardag, arbetsliv och samhällsstyrning, ökar behovet av att förstå hur människor uppfattar tekniken. En färsk rapport från Göteborgs universitet visar att svenskar förhåller sig försiktigt nyanserat till AI – men hur står sig denna bild jämfört med opinionen i övriga EU och USA? En internationell jämförelse visar på både gemensamma farhågor och tydliga skillnader i tillit, optimism och förväntningar.
En försiktig men inte rädd svensk opinion
Rapporten Svensk AI-opinion (Weissenbilder, Wessman & Bergström, 2024) visar att cirka hälften av svenskarna ser AI som både positiv och negativ. 63 % är oroade över att AI ska leda till färre jobb totalt i samhället, men bara 7 % tror att deras egna jobb hotas. Förtroendet för AI-utvecklande företag är lågt, och över 80 % vill att AI-utvecklingen regleras genom lagstiftning.
EU: Hoppfullhet med förbehåll
Enligt Eurobarometern (2023) uppger 62 % av EU-medborgarna att de ser AI som positivt för arbetslivet, och 70 % tror tekniken förbättrar produktiviteten. Samtidigt stöder en stor majoritet EU:s nya AI-förordning, AI Act, som trädde i kraft 2024 för att skapa rättsliga ramar kring AI:s användning och risker.
USA: Skepsis och misstro
Enligt en studie från Pew Research Center (2024) ser 56 % av amerikanerna AI som något som gör mer skada än nytta, medan endast 13 % anser att det gör mer gott än ont. Endast 7 % av befolkningen litar på att teknikföretagen hanterar AI på ett ansvarsfullt sätt (The Verge, 2025). Samtidigt visar studier en tydlig optimismklyfta: 56 % av experter tror att AI kommer ha en positiv effekt de kommande 20 åren, men bara 17 % av allmänheten instämmer (Stanford HAI Report, 2024).
Särskilt bland yngre amerikaner och tonåringar finns en stark oro över AI-relaterade risker som desinformation, övervakning och ojämlikhet – 80 % av unga vill att politiker gör mer för att reglera AI (Common Sense Media, 2024).
Likheter och skillnader
Gemensamt för Sverige, EU och USA är en stark vilja att reglera AI och en misstro mot kommersiella intressen som drivande kraft. Samtidigt finns kulturella skillnader:
- I Sverige dominerar försiktig öppenhet, med krav på reglering och transparens.
- I EU finns starkare tillit till institutionell styrning, särskilt efter införandet av AI Act.
- I USA präglas opinionen av djupare polarisering och låg tilltro till såväl företag som stat.
Slutsats
Medan AI-utvecklingen accelererar globalt, formar opinionen i olika länder också hur tekniken kommer att tas emot, regleras och styras. I detta landskap står Sverige ut som ett exempel på balanserad försiktighet: kritisk men inte avvisande, hoppfull men kräver tydliga ramar. I kontrast illustrerar USA en djupare oro och misstro, medan EU försöker positionera sig som globalt regelverksexempel. Hur dessa attityder påverkar framtidens AI kommer att vara avgörande – inte bara för tekniken, utan för samhället i stort.
Weissenbilder, A., Wessman, S. & Bergström, T. (2024). Svensk AI-opinion. Göteborgs universitet. Länk
Från förberedelse till IPMA certifierad
Lunchwebinar: Från förberedelse till IPMA certifierad - individuell coaching som gör skillnad
I det här webbinariet i samarbete med Astrakan, får du en unik och detaljerad inblick i hur en IPMA-certifiering går till, samt hur du på bästa sätt kan förbereda dig inför certifieringen genom utbildning i Astrakans coachade, IPMA-registrerade program. Du kommer att få konkreta tips och vägledning från föredragshållare, Camilla Åkesson, expert inom området.
Camilla Åkesson, IPMA-A certifierad, är en erfaren assessor hos Svenskt Projektforum och lärare för Astrakans IPMA-registrerade program. Hon har lång erfarenhet inom projektledning och certifiering och är en expert på IPMA-certifieringsprocessen. Camilla har hjälpt många projektledare att förbereda sig för certifiering och med sin djupa förståelse för projektledningens komplexitet ger hon värdefull vägledning och insikter till både juniora och seniora projektledare. Hennes engagemang och expertis gör henne till en uppskattad mentor och utbildare.
Vad du kan förvänta dig under webbinariet
Under webbinariet får du smakprov från Astrakans utbildningsprogram, vilket ger dig en förhandsvisning av de verktyg och metoder som kan hjälpa dig att ta din projektledarkompetens till nästa nivå. Du får också en djupare inblick i certifieringsprocessen och konkreta tips för att maximera dina chanser till framgång.
Du kommer att få en tydligare förståelse för projektledningens komplexitet och de viktigaste skillnaderna mellan en junior och en senior projektledare. Webbinariet erbjuder dessutom interaktiva gruppsamtal, där du kan diskutera med andra i projektområdet för att få ännu mer konkreta insikter.
Lärdomar
Efter webbinariet kommer du att ha en klarare bild av hur utbildning kan fungera som ett optimalt förberedande steg inför certifiering och vad som förväntas av dig i certifieringsprocessen. Du kommer att ha fått insikter om de praktiska stegen för att lyckas och vad som krävs för att utvecklas i din roll som projektledare.
Tid & Plats
Webbinariet äger rum via Zoom tisdagen den 6 maj, mellan kl. 12.00 och 13.00.
För att få ut maximalt av webbinariet rekommenderar vi att du deltar från en plats där du kan ha kameran påslagen.
Vi ser fram emot att höra om dina projektledningskompetenser och skapa en engagerande och interaktiv upplevelse tillsammans.
Tips
Hur väljer man rätt genomförandemodell för sitt projekt? Tips från Camilla Åkesson Certifierad IPMA-A.
Projektmodellen beskriver de grundläggande stegen för att genomföra ett projekt, såsom initiering, planering, genomförande och avslut, och är tillämplig på alla typer av projekt oavsett bransch.
Genomförandemodellen går ett steg längre och specificerar hur ett projekt ska genomföras beroende på projektets typ. Den anpassar arbetsmoment och processer efter projektets specifika behov, såsom att bygga ett hus, utveckla ett IT-system eller skapa en ny medicin. Trots att alla projekt följer samma grundläggande faser kräver olika projekt olika genomförandemodeller.
https://www.astrakan.se/valj-ratt-genomforande-for-ditt-projekt/
Utbildning
Hybrid projektledning. Kombinera styrkan av flera olika arbetssätt
Arbetar du i en organisation där både agila metoder och traditionell projektledning används? Då befinner du dig i en hybrid-miljö. Den här utbildningen ger dig de verktyg och kunskaper du behöver för att effektivt hantera vanliga utmaningar som uppstår i en sådan miljö. Du kommer att lära dig att kombinera agila arbetssätt med traditionell projektledning för att maximera resultat och skapa en framgångsrik projektstyrning, oavsett projektets karaktär eller komplexitet.
https://www.astrakan.se/kurs/hybrid-projektledning/
Lyssna
Retorikern Aurora Cederholm tipsar om hur man kommunicerar en skarp förändring
Vid kommunikation av förändring fokuserar vi ofta på struktur, intressenter och långsiktiga behov. Men hur hanterar vi kommunikationen när vi är i skarpt läge, t.ex. vid ett första möte eller när vi måste ge negativa besked som uppsägningar?
Retorikern Aurora Cederholm ger värdefulla tips om hur man anpassar kommunikationen efter sammanhang och målgrupp. Vid tuffa besked är det särskilt viktigt att vara ärlig, tydlig och empatisk. Cederholm påpekar att transparens, förberedelse och att förstå mottagarens reaktioner är avgörande för att bygga förtroende och ge stöd under svåra förändringar.
https://www.astrakan.se/kommunicera-en-organisationsforandring/
Facilitering & coachning för framgång
Facilitering och coachning är båda metoder för att stödja grupper eller individer i att nå sina mål, men de skiljer sig åt i fokus och tillvägagångssätt:
Facilitering
Fokus: Hjälpa en grupp att samarbeta och nå gemensamma mål.
Roll: En facilitator styr processen men bidrar inte med egna åsikter eller lösningar.
Metod: Använder strukturerade metoder (t.ex. workshops, brainstorming, gruppdiskussioner) för att underlätta dialog och beslutsfattande.
Exempel: En facilitator leder ett strategimöte för ett team och ser till att alla kommer till tals och att mötet följer en tydlig agenda.
Coachning
Fokus: Stödja en individ (eller ibland en grupp) i att utvecklas och nå sina egna mål.
Roll: En coach ställer frågor, lyssnar aktivt och hjälper individen att hitta egna lösningar och insikter.
Metod: Använder tekniker som kraftfulla frågor, aktivt lyssnande och reflektion för att hjälpa individen att hitta sin egen väg framåt.
Exempel: En coach hjälper en ledare att utveckla sitt självförtroende genom att ställa frågor som får hen att reflektera över sina styrkor och utmaningar.
Facilitering handlar om att leda en grupp genom en process utan att själv påverka innehållet. Coachning är en mer personlig process där en coach hjälper en individ (eller grupp) att hitta sina egna svar och lösningar.
Att kombinera facilitering och coachning skapar både struktur och självinsikt. Facilitering ger en tydlig process, medan coachning hjälper individer och grupper att hitta sina egna svar och engagemang.
1. Teamutveckling
En facilitator kan leda en workshop där ett team analyserar sina styrkor och utmaningar. Under sessionen använder facilitators coachande frågor för att hjälpa teammedlemmarna att reflektera över sina roller och samarbetet.
Exempel:
Ett företag upplever samarbetsproblem i ett projektteam. Facilitatorn leder en session där teamet identifierar hinder och lösningar. Genom coachande frågor hjälper facilitatorn teamet att själva komma fram till hur de kan förbättra sitt samarbete.
2. Ledarskapsutveckling i grupp
En facilitator kan hålla en gruppcoaching-session för chefer, där de diskuterar utmaningar och lär av varandra. Här blandas facilitering (leda strukturerad dialog) med coachning (uppmuntra självinsikt och reflektion).
Exempel:
En grupp chefer har svårt att hantera förändring i organisationen. Facilitatorn leder diskussionen och använder coachande frågor för att få cheferna att hitta egna strategier för att hantera förändringen.
3. Strategiworkshops
När en organisation ska ta fram en ny strategi kan en facilitator skapa en struktur för processen och samtidigt använda coachningstekniker för att hjälpa deltagarna att tänka kreativt och utmana sina egna antaganden.
Exempel:
Ett företag ska utveckla sin femårsstrategi. Facilitatorn leder workshopen med metoder som SWOT-analys och brainstorming. Samtidigt använder hen coachande frågor för att få deltagarna att tänka större och våga ifrågasätta gamla arbetssätt.
4. Agila retrospektiv
I agila team är retrospektivmöten vanliga för att reflektera över vad som fungerat bra och vad som kan förbättras. Här agerar facilitatorn som en coach genom att ställa frågor som hjälper teamet att hitta egna lösningar.
Exempel:
Efter en sprint leder Scrum Mastern en retrospektiv. Istället för att ge lösningar ställer hen frågor som:
-Vad gick bra denna sprint?
-Vilka hinder upplevde vi?
-Vad kan vi göra annorlunda nästa gång?
Hållbara projekt och hållbar projektledning
Hållbara projekt kan vara ett sätt för projektledare att aktivt bidra till den hållbara utvecklingen i sitt yrke. Bakgrunden till detta är FN:s Agenda 2030, som antogs 2015 och omfattar en global utvecklingsagenda med 17 mål för hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 är att utrota fattigdom, bekämpa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen.
Vad är egentligen hållbar projektledning?
Hållbar projektledning innebär att projektledaren tar hänsyn till miljöpåverkan och andra omgivningsfaktorer vid planering, genomförande och leverans av ett projekt.
Ett förslag är att i projektet tillsammans med andra projektmål även skapa mål för hållbarhet. Se även till att det inom projektet genomförs olika hållbara projektaktiviteter. Exempel på hållbara aktiviteter kan vara att man som projektledare i projektet ser till att det köps hållbara produkter och även använder produkter som skadar miljön så lite som det är möjligt. Ett annat exempel på hållbar projektledning är att även titta på området inom social hållbarhet vilket betyder att man i rollen som projektledare även tänker på aktiviteter inom området social hållbarhet. Att det arbete som sker inom projektet även sker med bra arbetsvillkor och bra arbetsmiljö.
Tänka på att i rollen som projektledare kan det finnas möjlighet att vara med och påverka och driva en hållbar utveckling genom att se till att det tas hållbara beslut och det inom projektet. Om det är möjligt även se till att det inom projekten och även organisationen följer FN:s agenda 2030.
Man kan säga att hållbarhet inom projektledning innebär att man som projektledare skapar en balans mellan miljö, sociala och ekonomiska aspekter. Att under projektet även att kunna möta projektets mål, uppdragsgivare och intressenter utan att behöva kompromissa när det hållbarhet både när det gäller miljö och sociala aspekter.
Några tips för att kunna skapa en hållbar projektplan
- Skapa en hållbarhetsvision för projektet.
- Ta beslut om det kan/skall vara hållbart inom projektet.
- Förstå vad hållbarhet är för någonting och skapa focusområden exempelvis inom energi, inköp eller hantering av avfall.
- Skapa eller välj ut hållbarhetsstrategier och metoder.
- Undersök vad som genomförts tidigare inom organisationen.
- Sätt hållbara mål för projektet exempelvis skapa KPI:er för att köpa mer hållbara produkter.
- Utveckla hållbara steg inom projektet.
- Börja med att implementera olika former av hållbara initiativ.
- Kommunicera och dokumentera framgångar inom hållbarhet, både inom och utom projektet.
- Speciellt om ni inom projektet har överkommit någon form av utmaning inom hållbarhetsområdet.
Författare: Camilla Malmer, ledamot i Svenskt Projektforums styrelse. Mars 2025