Tieto PPS är IPMA registrerad
En IPMA registrerad utbildning är kartlagd vad gäller längd, innehåll, utbildningsmetod och den effekt utbildningen ger på deltagarens kompetens och nu presenterar vi Tieto PPS. De fem företag som fått sina utbildningar verifieriade för 2015 är Astrakan, Canea, LC2, Lexicon och Tieto PPS - de fem företag som har IPMA registrerade utbildningar i Sverige.
Fördjupa dig i Tieto PPS utbildning för praktisk projektstyrning.
Nu har LC2 och Lexicon fått sina kurser verifierade
En IPMA registrerad utbildning är kartlagd vad gäller längd, innehåll, utbildningsmetod och den effekt utbildningen ger på deltagarens kompetens. De fem företag som fått sina utbildningar verifieriade för 2015 är Astrakan, Canea, LC2, Lexicon och Tieto PPS - de fem företag som har IPMA registrerade utbildningar i Sverige.
Fördjupa dig i LC2:s och Lexicons kurser och program.
Astrakan och Caneas kurser är verifierade
En IPMA registrerad utbildning är kartlagd vad gäller längd, innehåll, utbildningsmetod och den effekt utbildningen ger på deltagarens kompetens. De fem företag som fått sina utbildningar verifieriade för 2015 är Astrakan, Canea, LC2, Lexicon och Tieto PPS - de fem företag som har IPMA registrerade utbildningar i Sverige.
Fördjupa dig i Astrakans och Caneas kurser och program.
Stor uppslutning på Young Crew i Umeå
IPMA Young Crew Sweden är vårt nätverk för unga projektledare. 7 maj hade Young Crew Umeå en projektträff på Umeå Universitet, som var väldigt välbesökt. Young Crew hade bjudit in Tobias Emilsson från Umeå Datakonsulter och näst intill alla 70 platser fylldes upp. Återväxten för projektledare och intresset för ämnet i norra Sverige bara växer och växer.
Lycklig iPad vinnare på projektverktygsdagen
PROJEKTVERKTYGSDAGEN Under projektverktygsdagen ordnade vi en tipspromenad tillsammans med våra utställare. Deltagarna var tvungna att lista ut en hel del kluriga svar på frågor som Tieto PPS, Antura, Canea och andra utställare hade konstruerat. Efter sista passet samlades vi på M/S Mercorion för lite bubbel och snacks och utsåg vinnaren Michael Frejenholm, från Sveriges radio, som kunde gå hem med en sprillans ny iPad.
Det är inte lätt att vara tydlig - men viktigt
Den 5 maj arrangerar Svenskt Projektforum Projektverktygsdagen på Münchenbryggeriet i Stockholm. I år är temat kommunikation – en av de bidragande faktorerna till lyckade projekt. En av huvudtalarna är retorikern Elaine Eksvärd. Projektvärlden har pratat med henne om hur man kan bli tydligare i sin kommunikation.
– Det är inte lätt att vara tydlig, menar Elaine. Många personer lindar in sitt budskap i långa utläggningar och kallprat. Det blir en lång transportsträcka innan de kommer fram till vad de ska säga. Det tröttar ut lyssnaren och gör kärnbudskapet otydligt. Därför är det viktigt att veta vad man ska säga och gå direkt på kärnan.
Vilka är de vanliga misstagen?
– Det vanliga är att man utgår ifrån sig själv och tror att alla andra tänker på samma sätt.
– Det gäller att sätta sig in i mottagarens situation. Det räcker inte med att bara säga det man tänkt. Fråga mottagaren om budskapet gått fram.
– Jag brukar säga att man måste fråga med hela handen. Det är lite som att göra läxförhör med en femåring. Våga fråga om du varit otydlig och lyssna på svaret, så du kan omformulera dig och förklara dig på ett annat sätt. Man måste lära sig mottagarens språk och lägga sig på dennes nivå.
Hur anpassar man sig till mottagaren?
– Det handlar väldigt mycket om hur man säger saker. I vissa situationer passar det att linda in budskapet lite, medan man i andra situationer måste vara väldigt rak och kortfattad.
– I en telefonkonversation brukar jag ge rådet att tänka sig att personen sitter mitt emot en, att prata med hela kroppen och röra sig som om samtalet var i samma rum.
– Ett riktigt möte är alltid bättre än alltid en telefonkonversation, för vad man säger är bara en liten del av budskapet. Hur man säger och agerar är minst lika viktigt. Man kommunicerar med hela kroppen.
Elaines tips för tydligare kommunikation
1. Förstå kontext och timing
För att kommunikationen ska bli effektiv och tydlig är det viktigt att förstå i vilken kontext den sker. Är det ett möte, en telefonkonversation eller ett mail? Olika situationer och ämnen sätter olika krav på kommunikationen. Det är också viktigt med rätt timing. Är ämnet för samtalet bäst att ta på morgonen, över en lunch eller efter arbetstid?
2. Sätt dig in i personlighetstypen
För att en dialog ska kunna bli bra är det A och O att känna till hur den andra personen kommunicerar. Är det en saklig person eller en person som använder många superlativ? Det är inte bra att svara ett kort ”OK” i ett mail som är näst intill ett A4 långt, men det är inte heller bra att vara översvallande känslig och säga att man bara äääälskar att arbeta ihop, när den andra personen inte använder sig av den typen av uttryck.
3. Var öppen för kritik
För att slipa på kommunikationen och göra den bättre och tydligare är det av stor betydelse att lära sig att ta kritik. Visa förståelse för den som kritisera och försök att sätta dig in i kritiken på riktigt. Efter det kan du försöka förklara hur du menar. Annars är det lätt att hamna i en försvarsposition och i en konflikt med varandra.
Vad menas med projektnytta - egentligen?
PROJEKTVERKTYGSDAGEN Daniel Jafari var en av de tongivande personerna i e-delegationens rapport om nyttorealisering. En av de viktigare insikterna i arbetet var den begreppsförvirring som finns inom ämnet. Det är något han kommer prata om på projektverktygsdagen 2015, 5 maj.
Det faktum att projektmodeller, utvecklingsmodeller och även många andra standarder har sitt ursprung i engelsktalande länder, har gjort att engelska språket har fått en betydande påverkan på innebörden och användningen av dessa modeller och metoder i icke-engelsktalande länder.
Många av begreppen har inte ens en tydlig och självklar översättning som bär exakt samma innebörd till 100 procent. Et sådant begrepp är "Business Case". Avsaknaden av en heltäckande synonym har gjort att många organisationer väljer att använda det engelska ordet istället. Ordet "Benefits" är inte alltid nytta, utan den kan även betyda socialbidrag. Begreppet realisering, hörde jag någon associsera till realisation ute i affärerna.
Värde, realisering, effekthemtagning, effektrealisering, nyttohemtagning, nyttorealisering och en del andra begrepp syftar till samma sak fast med olika ord. Begrepp som effekt och effektmål blir föremål för långa diskussioner. Vad menas med dessa och vad gäller egentligen?
Svenska myndigheter och konsultbranschen som jobbar med nyttorealisering och de närliggande koncepten skulle tjäna mycket på en förenkling av begreppen. Att på något sätt komma till en begreppsapparat vi är eniga om och att acceptera att använda dessa är grundläggande.
I rapporten "Vägledning i Nyttorealisering" 2.0 är ett ett försök i den riktningen.
Begreppsmodellen som presenteras i bild talar för sig själv kan man tycka, men för de av oss som föredrar text, kan följande textuella beskrivning vara ett stöd.
Begreppsmodellens resonemang
- Vision och myndighetsuppdraget tolkas i någon sorts verksamhetsmål.
- Verksamhetsmålen påverkas också av omvärlden.
- Verksamhetsmålen styr inriktningen på strategier samt definierar förändringsbehoven.
- Förändringsbehoven ger underlag till strategier och ställer krav på förändringsinsatser.
- Strategier ger inriktning till Portföljstyrningen som styr och prioriterar förändringsinsatserna.
- Förändringsinsatser initierar framtagning av möjliggörare som kan styras med olika styrformer (projekt/uppdrag) för att leverera en slutprodukt (möjliggöraren).
- Möjliggöraren tillsammans med andra förändringinsatser leder till förändrat beteende.
- Förändrat beteende leder till effekter.
- De positiva effekterna värderas i nyttor och de negativa effekterna föranleder kostnader
- Skillnaden mellan Nyttor och kostnader ger oss Nettonyttan.
- Nyttor och kostnader följs m.h.a. Indikatorer.
- Indikatorerna får sitt värde från Mättalen.
- Indikatorerna används för verksamhetsuppföljning som i sin tur påverkar Verksamhetsmålen.
Kunskapsåterföring ger fler lyckade projekt
PROJEKTVERKTYGSDAGEN Constance Kampf arbetar på Århus universitet och forskar på hur kunskap hanteras och tas tillvara på, inom projekt och organisationer. Vi har bjudit in henne till Projektverktygsdagen för att berätta om hur kunskap och erfarenheter kommuniceras i olika projekt och hur man kan länka ihop en organisations och ett projekts kulturella resurser och arbeten. Något som kan förändra dem på ett rätt fundamentalt sätt.
Constance kom till Danmark efter det hon avslutat sin Ph.D. i teknisk kommunikation på University of Minnesota. Hon började dock sina studier för att bli civilingenjör.
- Under min ingenjörsutbildning blev jag mer och mer intresserad av språk och retorik vilket ledde mig i en ny riktning. För att kunna arbeta effektivt som teknisk skribent insåg jag hur viktigt det var med projektledning och att bli inblandad i ett tidigt stadium, så att kommunikationen blir en integrerad del i projektprocessen.
Hon menar att hennes forskning leder till nya idéer för kommunikationsverktyg för projektledning, som kommer hjälpa organisationer att göra projekten effektivare och bättre. När kommunikationsprocesserna är formaliserade och används på rätt sätt kan både projekten och organisationerna förändras.
- Jag har nyligen utbildat mig för att bli assessor för IPMA-certifieringar och jag blev glatt överraskad över hur många av kriterierna för lyckade projekt var kopplade till just kommunikation, säger hon.
Vilka verktyg kan du rekommendera för projektkommunikation?
- Baserat på mitt arbete att integrera kunskapsöverföring med projektledning ser jag behovet av ett verktyg som dokumenterar användandet av kunskapsöverföring inom uppstart, planering, genomförande och avslut.





