Testbana i arktiskt klimat

En unik testbana för tåg där man ostört kan köra upp till 300 km/tim genom snöstorm och klibbsnö är snart på plats mellan Arvidsjaur och Jörn. En vinst för alla inblandade, inte minst för tågtrafiken runt om i Europa.

Norrlands största industriprojekt har det kallats. Projektet med den 75 km långa testbanan
för tåg som går från Jörn till Arvidsjaur är inne i sin slutfas och byggstart är beräknad till vårvintern 2016. Responsen från marknaden och berörda instanser är odelat positiv.
– Vi har gjort en ordentlig marknadsundersökning och funnit att det finns en given marknad över hela Europa för den här typen av testanläggningar för tåg, säger Lars-Åke Tjernström som är VD för Rail Test Nordic.

Vi räknar med full beläggning från början och har redan fått förfågningar från de tre stora företagen Bombardier, Alstom och Staedler, samt från bland andra ett engelskt tunnelbaneföretag som vill testa fyra olika tågsätt under två års tid. Det här blir en unik testanläggning där tillverkare och operatörer kan göra sina tester utan störningar av annan trafik, i ett arktiskt klimat och med en raksträcka på 32 km där man kan köra upp till 300 km/tim.

Spårade spår
Det hela började med att Lars-Åke, med ett förflutet som signaloperatör på Malmbanan, lärare och konsult inom organisationsvärlden passerade den gamla järnvägen mellan Jörn och Arvidsjaur som låg öde. Samtidigt som han mötte lastbilar med tyska testbilar på flaken, hörde han på radion hur folk klagade på alla tågförseningar.
– Varför använder man inte de järnvägsspår som finns till något vettigt och tar bort lite trafik från vägarna som belastas allt hårdare, frågade han sig själv.

Det var snart två år sedan, och Lars-Åke (som då var i färd med att gå i pension) har hunnit starta ett nytt företag, Rail Test Nordic, och knyta myndigheter, privata sponsorer och kreativa människor till sig och sin idé. Idag är de tre som jobbar heltid, samt en rad ideella krafter för att genomföra projektet.

Det arbete som nu ligger framför dem är att upprusta och bygga om den befintliga banan; rälsen ska plockas bort och ersättas med ny. Signal- och elsystem ska byggas, broar, tunnlar och bangårdar ska modifieras och växlar upprustas.
– Testerna av tåg ska kunna göras under hela året i en rad olika klimatmiljöer, säger Lars-Åke. Vi ska kunna skapa alla olika typer av väder från snöstorm till klibbsnö. Den långa raksträckan kommer att inhägnas vilket gör att man kan testa tågen i hög hastighet utan att störas av eller störa omvärlden i form av övergångar, djurpassager och bebyggelse.

300 arbetstillfällen
Att bygga om den befintliga banan kommer att kosta 1,2 miljarder kronor, och denna del kommer att finansieras av staten, EU och det privata näringslivet. Resterande del, det vill säga uppbyggandet av själva testverksamheten med byggnader, utrustning och personal, står Rail Test Nordic för tillsammans med privata och offentliga partners i Norr- och Västerbotten.

Trafikverket, som överlåter testbanan till annan förvaltning i detta fall och som äger övriga delar av järnvägsnätet, har uttryckt glädje över att slippa testtrafiken på sina egna banor och ser också fördelar med att kunna testa sina vagnar i sitt rätta klimat.

IUC Västerbotten har haft en viktig funktion med samordning, kontaktnät och kompetens under projektets första tid. Lennart Wallberg, tidigare konsult på IUC, har nu flyttat över som en viktig aktör i Rail Test Nordic.
– Vi räknar med att projektet kommer att generera upp till 300 årsarbeten i bygden för att bemanna testanläggningen, verkstäder, IT och service till de besökande företagen, säger Lars-Åke. Vidare kan jag tänka mig att det kommer att finnas behov av hotell och sidotjänster i Jörn, Glommersträsk och Arvidsjaur.

Stora vinster för alla
Om allt går som det ska kommer testbanan vara i gång under tredje kvartalet 2017 och Lars-Åke ser optimistiskt på framtiden. Förutom testtrafiken ser han också att man kan släppa på godstrafik på banan när utrymme ges.
– Framför allt kommer testbanan att medföra stora exportintäkter och nya jobb ger stora skatteintäkter till regionen.

Tågtransporter är väldigt bra ut ett hållbarhetsperspektiv, något som blir allt viktigare. En vinst på längre sikt blir dessutom bättre tåg som är anpassade till vårt klimat, vilket sparar mycket tid och pengar. Bara att tågen går enligt tidtabell gör att Sverige sparar cirka 200 miljoner kr per år.

TEXT: Andreas Lindberg


Agil projektledning

I Agil projektledning förklaras på ett lättfattligt och inspirerat sätt tankegångarna bakom de agila metoderna men också det konkreta tillvägagångssättet, de nästan löjligt enkla men lika kraftfulla verktygen och de praktiska knepen som agila projektledare och projektgrupper använder. Kort sagt: Allt du behöver för att jobba agilt.

Traditionella projektledningsmetoder och även Lean tjänar som bakgrund för beskrivningen av hur agila metoder vuxit fram. Ett avsnitt om roller reder ut ledarskapet och mekanismerna bakom den självstyrande projektgruppen. Därefter följer bokens struktur kronologin i projekt – från planering och förstudie till genomförande och avslut – och visar hur det agila förhållningssättet fungerar i varje fas. Övningar för en verklig projektgrupp eller för rollspel avslutar varje kapitel och vill du använda fler övningar finns den kompletterande boken Agil projektledning Övningsbok. Andra upplagan har bl.a. utökats med ett avsnitt om chefens roll i agila projekt.

Författaren, Tomas Gustavsson, undervisar i projektledning vid Karlstads universitet, är certifierad scrum master och har arbetat med agila metoder sedan 2002. Hans förra bok utsågs till Årets projektledarbok av Svenskt Projektforum.

Förlag: Sanoma
Författare: Tomas Gustavsson

Bonusbok. Agil projektledning Övningsbok
Boken fungerar som ett komplement till textboken Agil projektledning men även fristående för dig som vill utveckla din agila förmåga.

Böckerna följer samma struktur: från förstudien till projektets avslut och innehåller olika slags övningar:
- instuderingsfrågor
- praktiska övningar
- diskussionsövningar
- scenarioövningar

Agil projektledning Övningsbok riktar sig till såväl yrkesverksamma projektledare som studenter i projektledning som vill förbättra sitt agila arbetssätt.

Fel: Kontaktformulär hittades inte.


Lorem ipsum

Lorem Ipsum

ipma_certifieraddolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

Anmäl dig till en IPMA certifiering

[events_list_grouped limit=100 mode="monthly" long_events=1 full=1 category="513,542,543,544,545"]


Agila begrepp

AGILT Det råder idag viss förvirring kring populära begrepp som Lean, Agil, Scrum och Kanban och hur de förhåller sig till traditionellt tidsplanerade projekt och projektledning. Bo Tonnquist som skrivit boken Projektledning - ett standardverk inom projektledning, anser att det behöver bringas klarhet i vad agila metoder innebär och hur de bäst kommer till nytta i projektarbete. I samarbete med honom går vi igenom agila begrepp, varje måndag fram till sommaren.


Det agila manifestet

Agila metoder är en uppsättning värderingar, attityder och principer som beskriver hur arbete bör organiseras för komplexa uppgifter i en föränderlig omvärld. Agila metoder har hämtat mycket från Lean.

I Agila manifestet formulerade, år 2001, en grupp mjukvaruutvecklare fyra teser som en reaktion mot trögrörliga och komplexa planeringsmetoder. Att ägna mycket möda åt planering upplevdes som bortkastat arbete när målet och vägen dit är okänd och under ständig förändring.

Planeringsmetoderna tog inte heller hänsyn till att kunskap om hur mjukvaran faktiskt ska utvecklas uppstår under processens gång. Syftet med manifestet var att skapa ett ramverk för att öka förmågan att utveckla det som faktiskt är efterfrågat samtidigt som onödigt arbete minimeras.

Agila metoder bygger på arbete i korta cykler med täta leveranser och kontinuerliga feedbackloopar. Det ger möjlighet att snabbt kunna reagera på förändringar och fånga upp det man lär sig under projektets gång. Beslut bör tas så sent som möjligt, eftersom kunskapen då är större.

Beslut bör tas av de som är närmast informationen. Därför är beslutsfattandet decentraliserat till självorganiserande grupper. Team och medarbetare arbetar bäst när de har stor möjlighet att påverka och känner ägande över sina uppgifter inom givna ramar. Allt ansvar delas av alla medlemmar i gruppen.

Agila metoder handlar om att utveckla en strukturerad förmåga att skapa och svara på förändringar i en
föränderlig omvärld och att ständigt balansera mellan flexibilitet och stabilitet. Struktur krävs i många sammanhang för att flexibilitet ska vara möjlig.

En anledning till att agila metoder blivit populära är att omvärlden förändras i allt snabbare takt och att lättrörlighet då blivit en viktig konkurrensfördel för många organisationer.

Fyra punkter ur det agila manifestet

  • Värderar individer och interaktion framför processer och verktyg
  • Värderar samarbete med kunden framför att förhandla om kontrakt
  • Värderar att reagera på förändringar framför att följa en uppgjord plan
  • Värderar fungerande mjukvara framför omfattande dokumentation

Anna-Karin Gisslén inledde våra projektträffar om stress.

Anna-Karin Gisslén, beteendevetare och coach, inledde vår serie projektträffar om stress.

Hon menar att en förutsättning för att kunna hantera en stressad situation är att lyssna på sina signaler och försöka kartlägga om vad som kan orsaka den upplevda stressen. Är det chefen som har för höga krav, är det krångel hemma, eller trassel med kommunikationen till jobbet? Det är viktigt att lära sig förstå sina personliga värderingar coh drivkrafter.

Man bör identifiera vilka tankar som är negativa och positiva och våga tänka om. Det är lätt att ha förutfattade meningar om vad som går att åstadkomma på arbetet. En del tankar är helt omedvetna, men en del tankar går att styra.

Vi fortsätter med två träffar där vi diskuterar konkreta verktyg som ACT och KLiP för att kunna hantera stressen.

[events_list long_events=0 limit=0 full=1 tag="stress"]

Anmälan

Fel: Kontaktformulär hittades inte.


Projektfrågan: Får styrgruppen för mycket information?

Ofta är statusrapporter alldeles för omfattande och detaljerade. Det skapar absolut ingen transparens utan förblindar snarare styrgruppen enligt principen, att man inte ser skogen för alla träd.

Många statusrapporter innehåller många obligatoriska detaljer. Men det hindrar inte att man inleder sin statusrapport med en kort standardrapport med de allra viktigaste. Något man senare kan använda som bilaga och referensmaterial.

Den som dessutom förmår att förmedla komplexa samband genom enkla bilder har verkligen lagt grunden för en bra dialog med styrgruppen. Vad finns det för fördelar och nackdelar med det förhållningssättet?

Diskutera frågan på Svenskt Projektforums grupp på Linkedin

Läs Erik Sjöbergs artikel som en bakgrund i frågan


Digital certifiering

Under hösten har vi testat att digitalisera delar av proven för IPMA certifieringar och nu är vi redo för lansering. Det snabbar upp rättningen gör det enklare att tyda vad kandidaterna skriver. Anmäl dig till en digital certifiering.

Anmäl dig till en certifiering


- Jag har vässat mina verktyg

Som certifierad projektledare får du större självförtroende och bättre självkännedom, vilket resulterar att du stärks i din roll som projektledare. Det intygar Tobias Emilsson, IT-konsult och projektledare med specialisering på affärssystem.

Tobias Emilsson arbetar på UDK, Umeå Datakonsulter med affärssystemet Movex/M3. Kunderna finns inom alla branscher och alla storlekar. Mest känd är nog LKAB, men det finns flera inom industri och handel. UDK har 60 anställda, där 20 personer arbetar med affärssystem. Tobias har arbetat som projektledare på UDK sedan 2011.

– För att arbeta som projektledare måste du kunna lite om mycket. Det är viktigt att vara förtrogen med vad systemet kan erbjuda, säger Tobias. Man måste förstå helheten. Det vi gör spänner över flera kompetensområden och som projektledare måste jag veta vilken kompetens som behövs var och när. På vårt företag finns alla tänkbara specialister, så det gäller att ta in rätt folk på rätt plats.

Projekten spänner över olika tidsrymder. Vissa projekt pågår i flera år, utvecklas och förändras under tiden. Andra är mer specifika och tidsbestämda. UDK har en egen projektmetodik som utvecklas kontinuerligt. Företaget är mån om att projektledarna får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna utvecklas.

Det var en sådan projektledarutbildning som ledde till att Tobias certifierade sig hösten 2014. Utbildningen utgjorde startskottet för att projektledarna ska gå vidare med certifiering. Tobias företag erbjöd projektledarna att bli IPMA-certifierade om de var intresserade, på den nivå de själva ville. Många nappade på erbjudandet och Tobias och en kollega gick direkt in på B-nivån. Andra valde C-nivån.

– Processen började på en gång, berättar Tobias. Jag hade ingen erfarenhet av detta från tidigare, så det var ganska tufft, men mycket givande. Företaget har verkligen backat upp oss hela tiden.

På UDK resonerar man så att certifieringen bidrar till att man får bättre projektledare. Dessutom är det vanligare numera att kunderna ställer kravet att projektledarna är certifierade. Genom certifieringen kan man verifiera projektledarnas förmågor på ett objektivt sätt. Certifiering ökar kompetensen och det säkerställer leveranserna.
– För min egen del var det att gå igenom den här processen som var själva drivkraften, säger Tobias. Alla vill ju veta var de står. Jag menar att jag egentligen har arbetat i många år ”utan att veta om jag kan det”. Jag vet att jag är bra på att samarbeta med andra människor och jag vet att jag har lätt att få med mig folk, men jag visste egentligen inte varför.

Projektledning är en färdighet som sällan ingår i någon högre utbildning. Det är något som du tillgodogör dig genom arbetslivserfarenhet. Och då är det viktigt att fånga upp vad det är som gör att du är en bra projektledare, vilka sidor som är mindre bra och hur du kan utveckla dessa.

– Den svåra, men nyttiga biten i det här har varit beteendedelen, förklarar Tobias. Genom att komma till insikt om ens starka och svaga sidor kan man börja arbeta med sig själv. Det är en jobbig del, men det är mycket utvecklande.

- Metodik har inte varit min starka sida, men nu reflekterar jag över frågor om metodikval på ett helt annat sätt. Det har varit mycket värdefullt att gå igenom de här självutvärderingsmomenten.

Tobias menar att självkännedomen gör att man lättare inser inom vilka områden man behöver ta in hjälp, eller vad man kan behöva arbeta vidare på. Han har redan sett metoder som han kan använda, som han tidigare inte reflekterat över.
– Jag har vässat mina verktyg, kan man säga, konstaterar Tobias. På det hela taget har jag blivit tryggare i min ledarroll som projektledare.

Att arbeta som projektledare med uppdrag som har olika strukturer innebär att man får hoppa mellan olika roller, ibland är man renodlad projektledare, ibland arbetar man rent operativt, ibland är det en blandning. Då gäller det att hålla rätt på ansvar, gränser och inte tappa bort sig.
– Jag kan verkligen rekommendera att certifiera sig, säger Tobias. Men ett par saker ska man ha klart för sig. Det tar tid och det är bra att det gör det, för det är en process, som du måste gå igenom. Om du har med sig en kollega som går igenom certifieringen samtidigt är det en oerhört stor hjälp. I alla fall var det varit det för mig.

Tobias pekar också på att IT-branschen kanske är lite speciell, eftersom man hela tiden har så mycket att göra. Det finns sällan tid till eftertanke och reflektioner. Men det är väldigt värdefullt att ställa frågor till sig själv, frågor som man annars aldrig skulle ha ställt.

För att certifiera sig ställs vissa krav för att bli antagen. Det handlar bland annat om erfarenhet och ansvar. Tobias tycker det är bra, annars skulle man inte klara processen. Och eftersom det finns olika nivåer är det inget problem att gå in på en nivå som känns rätt.

UDK planerar att alla deras projektledare ska certifieras den närmaste tiden. Tobias har utsetts till ansvarig för en grupp av projektledare. Man träffas fyra gånger om året och går igenom särskilda behov och möjligheter att vidareutvecklas i projektledarrollen. Det kan vara både utbildningar och certifieringar.

Själv tänker Tobias hålla upprätthålla certifieringen och recertifiera sig i framtiden.
– Det är klart att man vill hålla certifieringen vid liv på ett professionellt sätt, avslutar han.


Mötesplatsen för Sveriges projektledare.

Kontakt

Olof Palmes Gata 11
111 37 Stockholm

info@projektforum.se
certifiering@projektforum.se