Projektledare är framtidsyrket
Kjell Lindström är trendspanare på företaget Noden i Uppsala. Varje fredag publicerar
han sitt nyhetsbrev med de senaste trenderna inom teknik, ekonomi, politik, socialt,
miljö och övrigt. Hans säkraste trend just nu är att projektledare är ett framtidsyrke.
TEXT ANDREAS LINDBERG
Projektvärlden träffar Kjell Lindström för en pratstund om framtiden och trender inom
projektområdet.
Varför ska man som projektledare spana in i framtiden?
– Framtiden kommer att drabba oss alla oavsett om du vill det eller inte. Då kan du välja
att ha olika förhållningssätt till det, ibland pratar man om tre scenarier. Det första skulle
kunna vara ”Wait and see”. Alltså du gör inget utan väntar in vad som händer. Problemet
med det är att du är helt oförberedd och kan bli totalt överraskad av vad som kan komma
att hända. Det andra är ”Allmän beredskap”, det vill säga, att du är medveten om att något
kommer att hända, även om du inte vet vad. Det tredje är att du har någon bestämd idé
om vart framtiden är på väg. Då får du ett mål och en inriktning.
– Oavsett vilken storlek av organisation eller vilken bransch du är i, så kan framtiden
påverka ditt projekt, därför gäller det nog att ha lite koll på vad som kan komma att hända.
Vad är det som kan hända?
– Det kan vara vad som helst, men på mitt företag Noden fokuserar vi på olika områden
så att det blir lättare att sortera begreppen. Vi tittar på förändringar i den tekniska miljön,
inom ekonomi, politik, socialt, miljö och övrigt. En del saker kan vara ett hot, andra kan
vara möjligheter. Den tekniska utvecklingen har den senaste tiden till stor del skapat möjlig-
heter att arbeta effektivare eller på ett nytt sätt, vilket har påverkat och kommer att påverka
projekt i allra högsta grad.
Har du exempel på vad som kan hända om man inte är vaken på dessa saker?
– Det finns många exempel, men jag förvånas över att till exempel kommuner inte har koll
på hur många barn som föds och vilka inverkningar det får på antalet platser i förskolan.
Där finns ett uppenbart samband, men detär inte alltid så. Vissa signaler kan vara svåra att tyda.
Flygande bilar till exempel – det trodde man redan på 1930-talet skulle bli verklighet. Men det
blev inte så. Däremot finns det tekniska lösningar i dag, som kan göra att det blir verklighet
inom en snar framtid. Vi får väl se.
Hur ser framtiden ut för projekt?
– Den ser bra ut. Det klassiskt viktiga området för en organisation är att ha kontroll över
informationen. Eftersom det kommer mycket ny teknik som handlar om informationshantering
så tror de flesta numera att de stora organisationernas tid är över, eftersom mycket i dag kan
göras lika bra och lika billigt i en småskalig miljö. Och det är digitaliseringen som ofta gör
det möjligt.
– När det gäller projektledare som yrke, så kommer det naturligtvis att finnas kvar, men arbets-
uppgifterna kommer att förändras. Den traditionella sättet att driva projekt med styrgrupper och
referensgrupper etc, upplevs nog i dag som lite stelbent. Det agila förhållningssättet är ett tydligt
exempel på det. Att stanna upp oftare och stämma av med uppdragsgivaren är numera en självklarhet.
Vilka tekniska trender kan du se som berör projektvärlden?
– Artificiell intelligens, självlärande system och robotiseringen är tydliga trender. Nu går vi
mer mot humanoida robotar, det vill säga människoliknande robotar. Det kan tänkas att
många kommer att få arbeta tillsammans med robotar i framtidens projekt. Eller så kommer
projektledaren att vara en robot. Det beror på komplexitetsgraden i projektet. Dagens projekt
i komplexa miljöer kanske inte är det första man robotiserar, men delar i projektet kan säkert
skötas bättre av en robot.
Man kan väl inte bortse från att den mänskliga faktorn i projekt är viktig?
– Nej visst, men den mänskliga faktorn är något som man försöker få bort. Människor gör fel,
fattar irrationella beslut och är opålitliga, till skillnad från robotarna som gör som de ska,
upprepar samma sak om och om igen, fattar rätt beslut och jobbar dygnet runt. Men jag är
inte säker på att det är så enkelt.
– En intressant sak som kommer nu, är hur robotiseringen samverkar med människan. Du har
till exempel robotdräkter som du klär på dig och på så sätt kan förstärka din styrka. Människan
och roboten börjar allt mer samverka både fysiskt och psykiskt med varann. Du kan också operera
in datachip och liknande i kroppen för att förstärka vissa egenskaper.
Och hur kommer projektledarrollen att förändras?
– Den klassiska projektledarrollen är ganska inåtvänd, jag menar mot projektets organisation och
dess styrning. I framtiden blir det mer viktigt att hålla reda på andra projekt och vad som händer i
omvärlden och då kommer nog projektledarrollen att bli mer utåtriktad. Det finns forskning som
tyder på det. Det betyder att projektledaren måste ha andra verktyg, arbetssätt och ett annat perspektiv
än i dag. En följd av det blir i sin tur att de traditionella projektledarutbildningarna måste anpassas
till de nya förutsättningar som råder.
Och projektmedarbetarna?
– Projekt blir en allt mer vanlig arbetsform, så medarbetarna kan lättare anpassa sig, vilket under-
lättar för projektledaren. Men projekt som arbetsform borde integreras mer i utbildningarna.
– Åter till projektledarna. John Kotter skriver i en av sina böcker om vilka egenskaper som krävs för
att vara en bra projektledare. Mycket av det gäller fortfarande: om du ska leda i komplexa miljöer
behöver du ha en energi utöver genomsnittet. Du måste också ha en viss distans till det du gör.
En helikoptersyn. Det tredje är en social förmåga, eftersom du har att göra med andra människor,
med olika bakgrund och olika kompetens, och förstå hur de fungerar. Den fjärde egenskapen är
integritet. Du måste ha en idé om vad som är bra projektledning för dig, som du kan kommunicera
till andra och följa.
– Den sociala förmågan kommer att vara särskilt viktig i framtiden, eftersom kompetensnivån och
komplex- iteten ökar och som projektledare ska du inte kunna allt själv, men kunna plocka fram det
som behövs ur medarbetarna.
Kan du sammanfatta hur det kommer att bli i framtiden?
– Projekt är framtidens organisationsform. Mer av dagens arbete kommer att utföras i projektform.
Att leda projekt kommer att kräva nya metoder och förhållningssätt för att kunna anpassas till nya krav.
Och slutligen; framtidens projektmedarbetare kanske inte är en människa.
Hållbart ledarskap: Genom att involvera hela projektteamet i Project Excellence
Hållbart Ledarskap – Hur skapar du med ett hållbart ledarskap bättre projekt, fler affärer och ökad arbetsglädje. Hur kan ett hållbart ledarskap förbättra både resultat, ett bestående värde och lärande i projekt och i organisationen?
Svenskt Projektforum har tillsammans med ett antal kunder använt Project Excellence Preparation (PEP) som ett projektverktyg för att facilitera systematisk förbättring av pågående projekt baserat på IPMAs standard för projekt som kallas Project Excellence Baseline.
Metoden har tillämpats på ett antal projekt inom olika branscher för att ge projektledaren en tydlig vägledning om vilka åtgärder som är mest prioriterade för att säkerställa Project Excellence. Som en del av erbjudandet av denna tjänst har ett antal PEP assessorer från COWI och Vattenfall använt ett format för att involvera hela projektgruppen samt styrgruppen i ständiga förbättringar.
Under hösten genomfördes en workshop tillsammans med ett kärnteam av projektledare samt deltagande av projektägare och projektsponsor. Utfallet blev positivt och leder till en ny samsyn om prioriteringar och nödvändiga förbättringsåtgärder vilket är en förutsättning för det hållbara kollektiva ledarskap som eftersträvas i excellenta program och projekt.
Nästa steg i utvecklingen blir att följa upp beslutade åtgärder samt att fördjupa analysen av Project Excellence.
Erik Månsson
Head of Project Excellence och Vice Ordförande
Svenskt Projektforum
Deltagande PEP assessorer var:
Agneta Adelsköld, Vice President, COWI, Stockholm
Klas Sporre, Project Director, COWI, Stockholm
Mats Hägglund, Project Director, Vattenfall Generation P&S
Niclas Norrby, Senior Project Manager, Vattenfall Generation P&S
Thomas Carlqvist, Quality Manager, Vattenfall Generation P&S
För att veta mer var god kontakta:
thomas.carlqvist@vattenfall.com
Eller träffa oss vid Svenskt Projektforums monter på Projektforum 2018 torsdag 6 december samt lyssna på paneldiskussionen om hållbart ledarskap.
Få det du vill. Första intrycket säger allt.
Angela Ahola är doktor i psykologi och författare, hon har nominerats
till Stora Talarpriset 2018 och är en av landets mest anlitade föreläsare.
På Projektforum 2018 kommer hon att berätta om framgångsrikt ledarskap
genom relationsbyggande.
Text: Andreas Lindberg
Angela Ahola föreläsningar brukar bjuda på många aha-upplevelser, inspiration, skratt och igenkänning.
Deltagarna brukar få med sig några verktyg för att skapa nya relationer,eller att bygga på de gamla.
Man varför ska man bygga på sina relationer?
– Vi ska inte nöja oss med att tänka ”jag är som jag är” utan vi behöver tänka på mottagaren också,
säger Angela Ahola. Det är helt avgörande för hur goda relationer vi får. Och relationer är ju det
viktigaste vi har både när det kommer till det privata och vårt jobb, karriär och framgång.
Vi människor söker efter att komma på samma våglängd med våra medmänniskor, oftast genom
att spegla varandra. Det är ett av de mest kraftfulla psykologiska fenomen som finns i sociala interaktioner.
Socialt kompetent
– Vi människor har under tusentals generationer tränat upp förmågan att vara socialt flexibla.
Den som är socialt flexibel är också socialt kompetent, vilket behövs om vi ska klara oss i de
flesta situationer när man har med människor att göra. Inte minst som projektledare. Människor
söker likheter och är benägna att hitta dem hos varann.
– Om du som projektledare eller projektmedarbetare kommer in i en grupp där du inte känner
någon samhörighet alls, så finns det metoder för att komma över den bristen, berättar Angela.
Det enklaste och mest naturliga är att ställa frågor till varann. Du kommer garanterat att hitta
något som kan föra er samman. Men det är viktigt att vi förstår att det behövs olika kompetenser
och personligheter i en grupp som ska arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Styrkan i ett
framgångsrikt team ligger i att vi är olika.
Döm inte andra efter dig själv
– Ett hinder på vägen kan vara att man dömer andra människor utifrån sitt eget sätt att uppfatta
omvärlden, säger Angela. Bara för att jag tycker på ett sätt så betyder det inte att alla andra gör
det. Nej, försök att hitta likheterna istället, oavsett om de finns i attityder eller i aktiviteter, så
kommer du lättare att skapa en vi-känsla och det är en viktig komponent när det gäller relationer.
Angela berättar att ett av det viktigaste när vi ska lära känna en människa är det första intrycket.
Forskning visar att vi på bråkdelen av en sekund har skapat en bild eller en känsla av en främmande
person som man möter för första gången. Det är det som är det viktiga första intrycket. I detta första
och avgörande intryck ställer vi oss två frågor. Det är två egenskaper som är de allra viktigaste och
hela 82 procent av alla de egenskaper vi läser av hos varann hamnar i just dessa två egenskapskluster.
Det första vi frågar oss är: Kan jag lita på denna person? Är det en schysst, godhjärtad, empatisk
människa med hjärtat på det rätta stället? En bra människa? Det här är nedärvt från stenåldern för
att vi ska få en signal om det är en vän eller en fiende, om vi ska fly eller stanna kvar.
Snäll och dum eller elak och dominant?
– Den andra frågan inbegriper kompetens, kapacitet,förmåga, dominans, självförtroende, etc, säger
Angela. Du bedömer människor utifrån de här parametrarna och det styr ditt förhållande till den
andra personen. Om jag generaliserar grovt: En snäll och dum person har du ingen nytta av, en elak
och dominant person kan vara farlig. Men det är inte bara jag som generaliserar. Alla människor gör
sådana omdömen om andra omedvetet. Angela berättar att det här har fyllt en evolutionär funktion.
Att veta vår plats i gruppen eller i hierarkin, det har hjälpt oss att överleva eftersom det minskade
skadorna och konflikterna i gruppen. Man ska inte göra sig ovän med mäktiga artfränder och folk har,
förmodligen i alla tider, strävat efter att alliera sig med rätt personer.
Vi möts i den digitala världen
Hon menar att det som komplicerat saker och ting de senaste åren är att vi inte alltid möter andra
människor i den fysiska världen. Vi tvingas att samarbeta med personer via mejl och andra digitala
medier. Vissa medarbetare träffar vi inte ens. Då är det ännu viktigare hur du uttrycker dig och är
tydlig med vad du menar.
– Mejlkorrespondens är som upplagt för missförstånd, säger hon. Människan är gjord för att träffa
andra människor. En stor del av vår kommunikation har att göra med hur vi säger saker och ting, hur
vi pauserar och betonar, hur vårt kroppsspråk är etc. Att kunna ta varann i hand, att se varann i ögonen
är en viktig del av vårt sätt att interagera. Allt detta går man miste om i elektronisk post. Kanske är det
därför emojis finns? De ska ju på något sätt visa på känslan i det vi skriver.
Laptop skärmar av dig
En annan sak som skapar avstånd är hur vi numera agerar när vi har möten.
– Många har möten där alla har varsin laptop framför sig, säger Angela. Skärmen blir som en fysisk
barriär eller en mur som man bygger upp. Bokstavligt talat ett sätt att avskärma sig från omvärlden.
– Bristen av mänsklig kommunikation i digitala medier går att komma till rätta med, berättar Angela.
En mycket enkel sak är att ge personliga kommentarer, vara lite extra artig, ställa vanliga frågor om
fritidssaker även i mejl. Det är ett socialt smörjmedel. Eller använd positiva superlativer, även i skrift.
Forskning visar att de som säger: jättetrevligt, underbart, fantastiskt, supersnabb eller urkul, uppfattas
mycket mer positivt av mottagaren. Men är du lite kort och kantig kan du uppfattas som arg, sur eller
som ett hot, och då är det inte lika lätt att få igenom det du vill.
Du kan få inflytande
Men vad är då syftet med att agera på det här sättet, oavsett om det är i verkligheten eller via mejl?
– Jo, du vill ju åstadkomma något, du vill få inflytande, säger Angela. Men du har en mycket kort tid
på dig att göra intryck, oavsett om det är hos potentiella kunder, medarbetare eller andra, när du
presenterar en idé, ett förslag, förhandlar eller pitchar. Jag är ingen bra projektledare om jag inte kan
få med mig min projektgrupp och få dem att samarbeta. Men allt har inte att göra med hur du själv uppträder.
– Det är minst lika viktigt att kunna läsa av andra. Det är allas ansvar att behandla varann med respekt och
hitta sätt att kunna samarbeta på. Man kan vara både auktoritär och lugn och vänlig. Att skrika och bråka
inger inte respekt, avslutar Angela.
Certifierade projektledare är en konkurrensfördel!
PQ Projektledning har 35 anställda och de arbetar som projektledare inom fastighets och byggbranschen. Företaget finns i Stockholm, Eskilstuna och Västerås. Kunderna finns hos stat, kommun och i den privata byggbranschen.
Tomas Domberg är kontorschef på Västeråskontoret och den som ansvarar för certifiering hos PQ Projektledning. De första projektledarna certifierades för fem år sedan, nu har de första börjat att re-certifieras, däribland Tomas Domberg själv. Företaget har ständigt några på gång som ska certifieras. Hittills har tolv projektledare certifierats på C och B-nivå.
– Vår målsättning är att så många som möjligt ska certifieras, säger Tomas. Vi värdesätter det goda ledarskapet och vet att det är en vilja och förmåga att leda. Fler och fler av kunderna ställer krav på att projektledarna är certifierade, vilket gör att det naturligtvis är en konkurrensfördel. – Vi vill vara pionjärer och ligga i framkant på det här området, säger Tomas. Kraven kan komma att öka i en tid av ökad konkurrens, när till exempel konjunkturen viker och då kan det hända att vi ligger lite före. Våra projektledares kompetens är det viktigaste värde vi har. Det kanske är ännu viktigare i ett konsultföretag som vårt än i andra branscher. – Men det gäller också att de som vill certifieras både är kapabla och motiverade till det, tillägger Tomas. När man ger sig in i den här processen tvingas man att reflektera över sitt eget beteende, vilket kan vara ganska tufft. Men det är också det som är så värdefullt.
– Vi låter våra projektledare certifiera sig i grupper om cirka fyra personer i taget. Varje kull kan stötta varandra när man gör självutvärderingarna. Jag och andra som är certifierade hjälper också till och agerar diskussionspartner eller stöd i certifieringsprocessen. Tomas menar att kunderna förväntar sig att de projektledare som PQ tillhandahåller kan branschen, processen och strukturen. De måste förstå en kravspec och bedöma kostnader i ett projekt. Samtliga projektledare har en grundutbildning som byggnadsingenjörer eller motsvarande, vilket är en förutsättning, men det räcker inte. – Vi tycker att projektledning är det roligaste som finns, berättar Tomas. Byggbranschen är väldigt projektvan, men de har mycket kvar att lära. Vi tror att vi kan göra det lite bättre. Det handlar om beteende och ledarskap.
Tomas säger att det finns flera fördelar med certifieringen. – En generell satsning på IPMA-certifiering är ett sätt att göra skillnad i vårt förhållande till våra uppdragsgivare och för oss som medarbetare. Vår individuella utveckling tillsammans med en utvecklande dialog med våra uppdragsgivare skapar hela tiden nya möjligheter och då blir förstås enade verktyg viktig. Till exempel talar alla samma språk, att vi använder samma uttryck och nomenklatur.
PQ Projektledning valde IPMA dels för att det är har ett europeisk ursprung och dels för att det fokuserar på beteende, vilket utvecklar ledarskapsförmågan. – Vi tror på framtiden, slår Tomas fast. Vi jobbar ju med människor och samspelet mellan kund och konsult ger ett lyckat resultat. Arbetet blir framgångsrikt om samspelet fungerar. Vi vet att certifiering är ett sätt att utveckla våra medarbetare, eftersom det ger dem en ökad självinsikt. Och det gör i sin tur att de är lättare att sälja in dem till kunden som projektledare, avslutar Tomas Domberg.
Modern Agility
Det agila arbetssättets värdegrund, det agila manifestet, har fått sig en utmanare! Nu är
Modern Agile på mångas läppar. I korthet handlar det om fyra principer med mål att få
både kunder och egna medarbetare att briljera och få superkrafter. För att nå dit behöver
vi skapa trygga arbetsplatser, våga experimentera och leverera värde löpande.
Om vi strävar mot det agila arbetssättet ökar chanserna att få innovativa, högpresterande och lärande
organisationer, säger Ann-Louise Ulfsparre och Lena Åckander, förändringsledare och agila coacher på
konsultföretaget Citerus.
Enkelt och fräscht
Modern Agile beskrivs bäst med sina fyra principer, formulerade
av Joshua Kerievsky, CEO på Industrial Logic. Det är en vidareutveckling och modernisering
av det agila manifestet som formulerades för mjukvaruindustrin redan år 2001. Joshua Kerievsky
hävdar att det 
traditionella agila förhållningssättet är på väg att drunkna i verktyg, ramverk för skalning samt byråkrati och att det numera är mycket pengar involverade.
Joshua Kerievsky vill inte att detta ska stå i vägen för en sund vidareutveckling av det agila, och menar att Modern Agile erbjuder en motvikt, något som på ett enkelt sätt fångar kärnan i det agila och som är anpassat till dagens affärsklimat och tempo.
– Förutom att Modern Agile sätter människan i centrum, så tilltalas vi av det sätt som Modern Agile
vänder sig mot olika typer av verksamheter, organisationer och företag, säger Lena Åckander. Vi känner
dessutom att principerna är lätta att ta till sig, lättare att komma ihåg och fungerar ännu bättre som vision
än det agila manifestet.
Modern Agiles fyra principer
Vilka är då de fyra principerna?
Prinicipen ”Hjälp människor briljera” (eng. Make people awesome) beskrivs bäst i genom ett citat av Kathy
Sierra ”Vi är inte här för att skapa en fantastisk produkt eller fantastiskt företag utan för att få våra kunder att
briljera när de använder produkterna eller tjänsterna som produceras.”
– I Modern Agile talar vi till och med om att ge kunderna ”superkrafter”, vilket vi tycker är en riktigt bra
vision, säger Ann-Louise Ulfsparre. Inte nog med det, principen gäller lika väl i den egna organisationen för
att få högpresterande organisationer och människor. Det gäller att skapa en miljö där utvecklare, användare,
beställare, chefer har möjlighet att utveckla sin fulla potential och bli sina bästa jag.
För att vi ska lyckas få människor och organisationer att briljera behöver vi leva efter principen ”Skapa trygga förutsättningar” (eng. Make safety a prerequisite). Dels handlar det om att göra våra produkter, verktyg och processer säkra att använda. Dels handlar det om fysisk och psykologisk trygghet som är basala mänskliga behov. Otrygghet begränsar oss starkt och rädsla förhindrar prestation på hög nivå; det är som att hålla en fot på bromspedalen. För att få fram innovationer och världens bästa användare av organisationens tjänster och produkter måste alla våga uttrycka sin åsikt, ta risker och misslyckas – vilket kräver trygga förutsättningar.
– Just psykologisk trygghet finns det mycket forskning runt och till exempel Google har kommit fram till att detta är den viktigaste förutsättningen för högpresterande team, säger Lena. Innovation är i dag
viktigare än någonsin och principen ”Experimentera och lär dig snabbt” (eng. Experiment and learn rapidly)
belyser hur viktigt det är att inte bara anpassa sig till förändringar, utan driva dem. Det gäller att inte ägna
sig åt alltför tidsödande analyser och planeringar utan säkerställa snabbt lärande genom experiment, små
delleveranser och tidig verifiering av hypotesen eller experimentet.
– Genom att lära av våra framgångar och misstag – utan att leta syndabockar och skuldbelägga – utvecklar vi
våra organisationer, säger Ann-Louise. Att ständigt lära nytt är en överlevnadsfråga på dagens snabbt rörliga
marknad. Något värdefullt som inte ännu levererats hjälper inte någon. Med principen ”Leverera värde löpande”
(eng. Deliver value continuously) i ryggen så behöver vi hela tiden ställa oss frågan: ”Hur kan vi kontinuerligt
leverera rätt värde snabbare?”
– Detta mindset är ju definitivt användbart, även utanför mjukvarubranschen och gäller inte bara hela produkter
eller lösningar, säger Lena Åckander. En halvfärdig idé som en användare kan ge värdefull feedback på, kan
vara guld värd för alla inblandade.
Modern Agile – för alla?
– Alla principer är direkt applicerbara, egentligen oavsett verksamhet och agil mognad, säger Lena och Ann-Louise.
I all slags framgångsrik verksamhet är det viktigt att förstå och leva efter sina värderingar, principer och mindset.
Vi anser att Modern Agile är en utmärkt grund att utgå ifrån eftersom den har ett enkelt uttryck, har människor i
fokus och är värdedriven. En kraftfull utgångspunkt om man vill röra sig mot ett mer agilt arbetssätt!
Läs mer på www.modernagility.se
Projektnätverk Väst träffades på Landvetter
Johanna Lycken, nätverksledare och Eva-Lena Kihlbom, Swedavia
Ett gäng projektledare träffades i veckan på Landvetters flygplats där vi lyssnade till Eva-Lena Kihlbom som är Programchef på Swedavia AB på Landvetters flygplats. Mycket inspirerande och spännande att lyssna till Eva-Lenas beskrivning kring den förändring och utveckling som pågår för fullt på Landvetters flygplats. En rad utmaningar som Programchef, Programledare och Projektledare ställs inför dagligen på en komplex arbetsplats där säkerhet och miljö ligger i fokus.
Nästa Nätverksträff Väst blir i slutet av november, anmälan och mer information sker via Svenskt Projektforums hemsida, här hittar du en länk till anmälan. På nästa träff kommer vi bland annat att lyssna till Peter Karlsson Lund från Coast konsult föreläser om ledarskapet utan att vara ”lönesättande” chef. Som projektledare är vi tillfälliga ledare och vi behöver kunna hantera ledarskapsfrågor. Vi får en guidning genom HR-frågor som kan komma behöva hanteras av tillfälliga eller avgränsade ledare, dvs av oss som projektledare.
Författarintervju: Bo Tonnquist
Boken Projektledning finns nu i en sjunde upplaga, vi ställde några frågor till författaren Bo Tonnquist:
1. Din bok Projektledning kommer nu i sin sjunde upplaga och är en mycket populär kursbok. Varför tror du att den har blivit så framgångsrik?
- Därför att den fyllde ett tomrum genom att ta ett ordentligt grepp om projektmetodiken och ledarskapet ur både ett svenskt och internationell perspektiv. Att den var lättläst och hade rikligt med illustrationer och exempel. Att den kom ut samtidigt som det började bli fokus på certifieringar inom projektledning i Sverige. Första upplagan blev uppmärksammad genom att den fick pris av FEI och kom in på topplistan av böcker inom management.
2. Kan du lyfta fram exempel på vad som är nytt i den sjunde upplagan?
- Förtydligande av skillnaden mellan projektstyrning och projektledning och hur de tillsammans utgör en helhet som ger resultat i projekten och lönsamhet i verksamheten. Fler analysmetoder för att välja rätt projektmetod och mer om planering. Hur nya standarder påverkar projektledning och uppdatering av PMI respektive IPMA certifieringar.
3. Projektledare och projektledning är ju ord som ibland används lite slarvigt, hur skulle du definiera konceptet Projektledning?
- Projektledning handlar om förmågan att prioritera, planera och genomföra uppdrag och förändringar med fokus på att skapa nytta och lönsamhet.