Svenskt Projektforum

Sommarhälsning 2021

Värmen och sommaren är här och semestertider närmar sig. Vi vill ta tillfället i akt och tacka alla våra medlemmar, kandidater, kunder och partners för ett fint samarbete, det är ni som gör Projektforum så Tack! Det gångna året har varit en utmanande och utvecklande tid där vi lärt oss att mötas i en digital värld och där lösningar och ständiga förbättringar stått i fokus. Tillsammans med er har vi kunnat fortsätta att göra det vi brinner för; att verka för ett bättre projektsverige!

Vi jobbar på ett par veckor till och håller därefter semesterstängt v.28-31.

För Dig som är nyfiken på certifiering eller redan är i en certifieringsprocess kan ni under denna tid nå oss på certifiering@projektforum.se.

Även om vi ser fram emot sommar, sol och lata dagar kan vi inte låta bli att blicka framåt, mot en spännande höst här på Projektforum. Om du vill engagera dig i föreningen, kanske som föredragshållare eller nätverksledare, tveka inte att höra av dig till oss.

Med det sagt vill vi önska er alla en riktigt härlig sommar!

// Emely & Andréa

by Svenskt Projektforum

Grattis Jörgen - vinnaren av årets DDP Stipendium!

Ett 40-tal nominerades och ur dessa valde juryn ut två finalister till stipendiet. Under ett digitalt event Donald Davies Insights Webinar 2021, arrangerat av Donald Davies & Partners, utsågs vinnaren Jörgen Wiklander och hans projekt: Ett ökat intresse för produkter inom bl.a. grön vätgas har medfört nya krav på produktionsmetoder och kapacitet hos Permascand.

Juryns motivering: 

Vinnaren av Donald Davies Stipendium 2021 har lett ett industriföretag igenom ett omfattande automatiseringsprojekt med betydande kapacitetsökningar och kostnadsreduceringar som följd. Med stor kunskap, ett kommunikativt och förtroendeskapande ledarskap – och en unik och osviklig målmedvetenhet – har vinnaren lyckats överbrygga hinder där många andra skulle ha stannat. 

Grattis Jörgen, hur känns det att vinna Donald Davies Stipendium? 

– Det känns fantastiskt, jag är mycket överraskad. Till att börja med var det en stor ära att bli nominerad och att bli uppmärksammad på det sättet. Sen är det ju aldrig så att det är en enskild person som ligger bakom ett projekts framgång, utan alla inblandade. Jag har jobbat på Permascand i över 20 år och i takt med att projektmiljön har expanderat har det bara blivit roligare att arbeta med projekten.

Om Donald Davies Stipendium 

Till minne av projektledarpionjären Donald Davies, delas årligen Donald Davies Stipendium ut till en projektledare som gjort en extraordinär insats för att ro ett till synes omöjligt, omfattande eller på annat sätt komplext projekt i hamn. Stipendiet, som är öppet för alla som är verksamma inom Sverige, är till ett värde om 50 000 kr till utbildning eller certifiering. 

Nomineringsperioden till Donald Davies Stipendium 2022 öppnar hösten 2021. Läs mer på ddp.se/stipendium 

Läs hela intervjun:

by Svenskt Projektforum

Kvinnor mest rustade för distansledarskap

Det har nu gått mer än ett år sedan de första rekommendationerna om distansarbete. I en rapport ”Wes Insights 2021 kartlägger chefsrekryteringsbolaget Wes hur svenska ledare ser på framtidens arbetsliv och hur de upplevt transformationen av arbetssätt som pandemin inneburit. 700 chefer och ledare inom svenskt näringsliv och offentlig sektor har deltagit i undersökningen genomförd av analysbolaget Rasmussen Analys i november 2020.

Resultaten pekar bland annat på att kvinnor klarat distansledarskap bättre än män och att mångfald i organisationen verkar stärka förmågan att hantera samhällskriser.

Före pandemin arbetade chefer 1,1 dagar på distans, nu arbetar chefer i genomsnitt 3,65 dagar i veckan på distans, en markant ökning. De tillfrågade cheferna i undersökningen upplever att man genom distansarbete förlorar en social och levande arbetskultur, innovation och kreativitet samt att det blir svårare att upptäcka när medarbetare mår dåligt.

Vinsten däremot är större balans mellan arbete och privatliv, tid för viktiga arbetsuppgifter samt att man upprätthåller en balanserad möteskultur. Det är betydligt fler kvinnor än män som ser fördelarna med distansledarskap, samt fler män än kvinnor som pekar på nackdelarna, vilket tyder på att kvinnor är bättre rustade för att leda på distans.

- Rapporten visar att kvinnor briljerar i distansledarskap, vilket kan bero på att kvinnor har en ledarstil som lämpar sig bra på distans och att de värdesätter balans mellan arbete och privatliv högre än män, säger Liv Gorosch, vd på Wes.

Topp 10 egenskaperna för ett bra distansledarskap enligt cheferna själva:

1. Strukturerad/genomtänkt
2. Rak i kommunikationen
3. Lyhörd
4. Coachande
5. Inspirerande/peppande
6. Stöttande/empatisk
7. Resultatorienterad
8. Förtroendeingivande
9. Uppmuntrande
10. Uppgiftsorienterad

Läs mer här>

by Svenskt Projektforum

Glad sommar önskar Svenskt Projektforum

Vi på Svenskt Projektforum vill önska alla våra medlemmar, kunder och samarbetspartners en riktigt härlig och avkopplande sommar!

Nu börjar det bli dags för oss på kansliet att arbeta våra sista dagar innan semestern tar vid och vi reflekterar över det första halvåret av 2020 med omställning till distanscertifieringar, lanseringen av vår agila certifiering och vårt första digitala årsmöte. Ett av årets höjdpunkter för oss brukar vara att arrangera Projektverktygsdagen i maj och få möta många av våra medlemmar och kunder och lyssna på inspirerande föreläsningar. Då detta inte var möjligt nu i vår är vi ändå oerhört glada att kunnat lansera PM Talks, en webinarieserie där vi vill bjuda in erfarna projekt- och förändringsledare att dela med sig av sina erfarenheter och tips. Detta kommer vi fortsätta utveckla, liksom våra nätverk och samarbeten som är en viktig del av vårt mål att stärka projektkompetensen i Sverige.

Vi tar nu paus några veckor och kommer sedan tillbaka i mitten av augusti med full fart framåt och med målet att skapa många möjligheter att utvecklas och inspireras för alla er projekt- och förändringsledare där ute i vårt avlånga land.

TACK till alla er som vi fått äran att ha kontakt med under första delen av 2020 och till alla er som gör ett fantastiskt jobb för och tillsammans med Svenskt Projektforum så som vår paraplyorganisation IPMA, vår styrelse, våra assessorer, vår redaktion till tidningen Projektvärlden, Young Crew Sweden, våra IPMA-registrerade utbildningsorganisationer och alla våra andra samarbetspartners. Vi ses och hörs i höst igen!

Tips till inspiration!
Om ni under sommaren vill inspireras så kan vi varmt rekommendera att titta på PM Talks från 12 juni, då Johanna Lycken och Erika Quist pratade om ”Insikter för att lyckas” och Tomas Gustavsson om ”En balansakt mellan motsägelser”. Vi fick även uppleva prisutdelningen av Donald Davies stipendium 2020 i samverkan med Donald Davies & Partner. Läs mer och se filmen här>>

Varma hälsningar,

Ulrika, Emely och Pia

Kansliet är stängt vecka 29-31, men ni är varmt välkomna att skicka mail om ni har frågor eller funderingar så återkommer vi så snart vi är tillbaka. Våra kontaktuppgifter hittar ni här>>

by Svenskt Projektforum

Praktikplats: Digital Marketing

Kanske går du sista året i skolan och ska ut på LIA-period? Då vill vi välkomna dig att söka LIA hos oss!

Din huvudsakliga arbetsuppgift blir att skapa engagerande innehåll för Svenskt Projektforum och nå ut med det i alla kommunikationskanaler. Du kommer att utveckla din kommunikativa förmåga genom att kreativt arbeta med skriftlig och visuell kommunikation på webb, sociala medier, nyhetsbrev, annonser, presentationsmaterial och PR. Dessutom kommer du kommer att få delta på events, göra trendspaningar mm.

Under denna praktikperson kommer du även vara en viktig del i förändringsarbetet som Svenskt Projektforum arbetar med, vilket ger dig chansen att arbeta med strategiskt kommunikationsarbete tillsammans med oss. Som praktikant kan du förvänta dig att få hänga med på det mesta som våra arbetsdagar har att bjuda på. Vi vill att din praktik ska vara värdefull och ge dig relevanta erfarenheter. Vi är därför måna om att låta dig vara högst delaktig i det vi gör. Vi ger dig ansvar och möjlighet att utvecklas inom det du är intresserad av.

I din ansökan vill vi gärna att du berättar följande:

• När du vill praktisera och vad du hoppas få ut av din praktikperiod.
• Vad din största drivkraft är för att arbeta med digital marknadsföring.

Skicka din ansökan till: info@projektforum.se

Svenskt Projektforum sitter i fräscha lokaler i Danderyd, 5 minuter från T-bana Mörby Centrum.

by Svenskt Projektforum

Maximera nyttan med PENG

Hur skapar man samsyn och gemensam förståelse för en investering och ökar förutsättningen för att få ut maximal effekt av den? Vilka nya arbetsmetoder krävs för att ett nytt system ska kunna fungera? Är det rätta beslutet att inte göra någon förändring alls? Hur räknar man ut nyttan av till exempel kundservice, ökad kvalitet och nöjda medarbetare? Det är några av de frågor som nyttovärderingsmodellen PENG kan hjälpa dig att ge svar på. TEXT: KERSTIN ENGLUND

Att investeringar verkligen ger effekt på verksamheten är inte alltid självklart. Det är tvärtom ganska vanligt att nyttan med en investering inte blir så stor som den skulle kunnat bli, eller att bilden av vad som ska uppnås är så olika att man inte har en gemensam plan eller förståelse av vad som behöver göras. Och när man ska analysera varför, hamnar ofta fokus på projekten och dess leveranser istället för på förändringen man vill skapa. Problemet kan vara att man inte har en samsyn på verksamheten och vad investeringen ska bidra med eller ändra på. Eller så har man kanske inte tänkt på att ändra processer och arbetsmetoder för att få effekt. Bristande förståelse kan också ligga bakom, då verksamhetsansvariga och olika grupper av medarbetare som regel talar ”olika språk”, vilket gör att kommunikationen dem emellan inte fungerar.

Identifierar och värderar alla nyttor
PENG-modellen har funnits sedan mitten av 90-talet som en hjälp för att identifiera och värdera alla nyttor som en förändring eller investering kan ge.
      – Det finns många analysmodeller, men få som är så kraftfulla och etablerade, säger Teresa Thorsson som är VD på Knowit Project & Quality Management AB och ansvarig för PENG-modellen. Utmärkande för PENG är att det är en enkel, trovärdig och kommunicerbar metod för nyttovärdering inför alla typer av investeringsbeslut. Den fungerar på såväl statliga myndigheter som det privata näringslivet. PENG står för ”Prioritera Enligt NyttoGrunder”. Sedan 2013 är Teresa ansvarig för modellen och sedan hon gick till Knowit i början av 2018 så sker all utbildning och certifiering i Knowits regi.
      – Kunskapen och tillvägagångsättet är öppet för alla som vill ta för sig av lärdomar och insikter från PENG, säger Teresa. Men för att bli PENG certifierad och hänvisa till att man jobbat enligt PENG eller gjort en PENGanalys så måste man vara certifierad. PENG-modellen passar alla branscher och alla olika typer av verksamhet och är enkel att anpassa till det som ska uppnås, men de skattefinansierade sektorerna ligger mig personligen varmt om hjärtat. Det finns så mycket att göra där och det kan ge så stora effekter, vilket känns bra med tanke på att det handlar om hur vi fördelar skatteintäkter!

Bestämma mål och syften
Modellen har tre steg, och det första innebär att man bestämmer vilka mål och syften man har med investeringen och analysen. Man tar helt enkelt fram de förutsättningar som krävs för att göra en lyckad analys. I den andra fasen handlar det om att identifiera nyttorna, sätta dem i relation till varandra och värdera nyttoeffekterna. Nyttorna delas upp i tre kategorier: Direkt nytta (grön), Indirekt nytta (gul) och Svårvärderad nytta(röd). Se bild ovan. Grön nytta: Direkt resultatpåverkande nytta. Exempel kan vara lägre kostnader till följd av sänkta lönekostnader då en process blir effektivare. Gul nytta: Indirekt resultatpåverkande nytta. Exempel kan vara minskade kostnader för rekrytering på grund av effektivare rekryteringsprocess, eller färre kassationer som ett resultat av högre kvalitet. Röd nytta: Svårvärderad nytta. Exempel kan vara förbättrad image som följer av investeringar i miljöförbättrande åtgärder.
      – Ett vanligt beteende är att man tror att alla nyttor kommer att falla ut bara för att man kan räkna på dem, men man missar då att identifiera vilka av dem som är indirekta och vad som behöver göras för att de ska falla ut säger Teresa. Man missar ofta även de mjuka värdena och tillskriver dem som svåra att räkna på, men man glömmer lätt att om man inte har med dem så är risken stor att man inte har ett korrekt beslutsunderlag för att fatta rätt beslut, då de ofta svarar för en väsentlig del av den totala nyttan.

Det handlar om kvalitetssäkring
I den sista delen av PENG-metoden handlar det om kvalitetssäkring. Analysgruppen gör en sista rimlighetsbedömning och identifierar de hinder som finns kvar för att få fram nettonyttan, och hur man ska eliminera dessa hinder. Slutligen görs en hemtagningsplan som exakt beskriver hur man ska hämta hem nyttan och dess ansvarsfördelning. Finns det svagheter eller utmaningar i PENG-modellen?
      – Nej, egentligen inte om den görs med kompetens och medvetenhet, säger Teresa. PENG-modellen tar hand om det som behövs tas om hand. Det kan vara allt från att skapa samsyn, hantera kulturfrågor på ett strukturerat sätt eller att helt enkelt skala av. Det kanske inte är läge att göra förändringen eller investeringen alls! Totalt sett sparar man en massa tid, men det är kanske inte de som genomför analyserna som sparar sin tid. Man måste ha ett holistiskt synsätt.
      – Jag använder ofta PENG-metodik i min yrkesroll på Knowit när en medarbetare kommer med ett förslag till förändring, fortsätter Teresa. Antingen stärker det min övertygelse om att vi inte ska göra det, eller så är det jag som måste tänka om!

Läs mer: www.peng.se

by Svenskt Projektforum

Resultatvärdemetoden ger Saab svaret på frågan: Vart är vi på väg?

För drygt fem år sedan ingick Saab och Boeing ett partnersamarbete för att designa, utveckla och flygutprova två helt nya jetflygplan, T-X, för pilotträning. Flygplanen ingår i ett avancerat pilotträningssystem tillsammans med simulatorer och underhållssystem. I höstas valde U.S. Air Force att upphandla T-X av Boeing för att ersätta nuvarande T-38 träningsflygplan.

Under utvecklingsarbetet med de två T-X flygplanen introducerade Boeing Saabs affärsområde Aeronautics i Earned Value Management System (Resultatvärdemetoden) enligt standarden EIA-748. Amerikanska myndigheter ställer krav på certifiering enligt denna standard för stora order och vissa kontraktsformer. Det är Defence Contract Management Agency (DCMA) som certifierar försvarskontrakt och Boeing är sedan länge certifierade, ”det sitter i generna” säger programledningen på Boeing.
Saab behöver egentligen inte följa standarden i affären med Boeing för US Air Force, men ser så stor nytta med metoden, så man använder den ändå. Saab är dock certifierat genom ett dotterbolag i USA.

Kvalitetsstyrning
Lennart Idegren är Program Quality Manager i detta kontrakt. Där ingår, kvalitetsplanering, styrning och säkerhet bland annat. För att säkra kvaliteten utbildas alla projektledare och linjechefer i hur man arbetar i projekt. Det är Lennart som håller i de utbildningarna. Lennart Idegren ingår i en gruppering inom Saab-koncernen som arbetar med de Saab-gemensamma processerna för kontrakt- och projektledning, vilket motsvarar Processägare.

– Syftet är att göra vårt arbetssätt med kontrakt och projekt bättre, enklare, minska riskerna och öka möjligheterna. Och som i detta projekt kvalitetsstyrning, säger Lennart.

– Projektledaren är ju både koordinator och arbetsledare hos oss, säger Lennart Idegren. Vi kör IPT:er (Integrated Product Teams) där vi sätter samman team med olika kompetenser. I linjen har vi en kompetensorienterad organisation, det vill säga att alla som arbetar med samma sak, radar till exempel, sitter i samma sektion. Men deras kompetens kan behövas i olika projekt. Så när vi behöver lösa ett problem sätter vi samman ett IPT för att komma fram till den bästa lösningen, där då radarkompetensen kan vara en del. Vi skapar något vi kallar för funktionskedjor för att skapa den förmåga som kunden, FMV exempelvis, efterfrågar. Boeing arbetar efter samma modell och i programmet finns ett antal sådana team, så hos dem är Saab ett IPT i deras organisation för ordern till U.S. Air Force.

Resultatvärdemetoden
Resultatvärdemetoden (Earned Value Management) är en metod som egentligen kommer från USA, men nu tillämpas av bland annat Saab. I USA är användningen utbredd och vill man lära sig mer finns Colleagues of Performance Management (CPM) som håller konferenser två gånger per år och utbildar i EVM. Saab började använda metoden då JAS 39 började utvecklas enligt det sätt som utvecklats av bland andra Sven Antvik, som är assessor för IPMA-certifiering och varit med i Svenskt Projektforum i många år.

Aeronautics har börjat tillämpa Resultatvärdemetoden enligt standarden EIA-748 och använder den i sina större projekt. Lennart Idegren utbildar i de teoretiska delarna, det finns även kurser i hur man implementerar det i olika verktyg. Det är framför allt projektledare, tidplanerare och controllers som utbildas, men även en del linjechefer, eftersom metoden berör de flesta.

I korthet går metoden ut på att mäta resultatvärdet (earned value), som är ett mått på den tekniska progress för färdigställande av resultatet som ett projekt har. Denna progress kan sedan jämföras med den planerade progressen. Progressen mäts i pengar. Man ser då om man ligger före eller efter i tid, man får också verkliga kostnader för den tekniska progressen och kan jämföra med den planerade kostnaden (budgeten) för denna progress.

Eftersom resultatvärdet är en funktion av progressen för färdigställande av resultatet så kan man i varje projekt, eller i delar av det se hur man ligger till i tid och kostnader. Genom att ha denna kontroll kan man lättare sätta in insatser i god tid om ett projekt börjar halka efter. Ju tidigare man kan se störningar, desto mindre negativ effekt får de på resultatet.

Nyckeln i projekt
Man brukar säga att nyckeln att lyckas i projekt är planeringen. Nyckeln till planering hos Saab är WBS (Work Breakdown Structure). Den ger svar på frågor som: Vad är det vi ska leverera för att uppnå projektets mål? Vilket arbete är involverat för att leverera resultatet? Man kan kalla detta den tekniska planeringen, vilken skapas i samarbete mellan projektledare och systemingenjörer. Det är en slags kalkyl av helheten som görs innan projektet sätter igång. WBS:n, vad som ska levereras, bryts ner till arbets-paket och fördelas på projektorganisationen, vem som ska leverera. Projektorganisationen kallas OBS (Organization Breakdown Structure) och fördelningen av arbetet Responsibility Assignment Matrix (RAM).

För att uppfylla krav på vad som ska levereras krävs ju en viss mängd arbete, så klart. Det kan vara krav på produkten, eller krav på dokumentation. Ett arbetspaket är idealiskt en till tre månader och utförs av en arbetsgrupp/ett team. Arbetsgruppen kan arbeta med flera arbets-paket. Varje arbetspaket definieras med vad man ska leverera, vilken budget som behövs, hur lång tid det tar och vilka förutsättningar som behövs för att starta paketet. För att kunna genomföra ett arbetspaket behöver sedan resurser och kompetens/människor allokeras. Så innan man drar igång ett arbetspaket måste man se till att alla dessa saker är uppfyllda, det kallar Saab att startsäkra arbetspaketet.

Kostnader och tid i ett diagram
De stora fördelarna med att mäta efter resultatvärde är att man tar hänsyn till progress på resultat, kostnaderna för denna progress och tid när progressen är uppnådd. För att kunna styra ett projekt måste man kunna styra på de enskilda delarna, därför mäter man resultatvärde på varje arbetspaket. Genom att mäta på varje enskilt arbetspaket kan man spåra var det gick bra eller var det inte gick som man tänkt sig. Saab arbetar i Antura Projects med resultatvärdemetoden. Allt eftersom arbetspaketen färdigställs sätts progress och del av resultatvärdet tillgodoräknas, när arbetspaketen är klara tillgodoräknas hela resultatvärdet. Totala resultat-värdet kan jämföras med planerade budgetvärdet och på så sätt visa hur man ligger till i den tekniska progressen. På arbetspaketen skriver projektmedlemmar tid och alla kostnader tas upp.

– Summerar vi alla arbetspaket så får vi den verkliga totala kostnaden och den tekniska progressen, berättar Lennart Idegren. De jämförs med den planerade totala kostnaden och den planerade tekniska progressen. Om dessa stämmer överens är det inga problem, men om det finns en differens är det i detta system lätt att härleda var, i vilket delprojekt eller i vilket (eller vilka) arbetspaket som differensen uppstått. Det blir en tidig varning, vilket gör att man kan styra upp och justera, innan det går för långt.

Rapporterar till USA
Resultatvärdemetoden är inte bara ett internt hjälpmedel för att utvärdera projekt. Resultatvärdet rapporteras även till de amerikanska myndigheterna (i de projekt som är tillräckligt stora) månadsvis. Betalningen för uppdraget är kopplad till det resultatvärdeman uppnått, det vill säga den tekniska progressen. Det forskas mycket på resultat-värdemetoden, framför allt i USA. Det visar sig att den prestanda som projektet uppvisar efter 15 procent av projektets gång är starkt korrelerad med det slutliga resultatet av projektet. Man kan förbättra sig något, men max 10 procent. På så sätt får man verkligen en tidig varning om hur det kommer att gå, genom resultatvärdemetoden.

– Att arbeta med resultatvärdemetoden bygger på traditionell projekt-metodik. Det som tillkommer är hur man mäter på respektive arbetspaket, säger Lennart Idegren. Och hur man analyserar resultatet.

Ont om tid kan kosta
Många har gjort som oss att planera och följa upp planen i ett system, samt budgetera och följa upp kostnader i ett annat system. Det är inte säkert att budgeten håller bara för att man håller tidsplanen. Om det blir ont om tid i ett projekt kanske man sätter in mer personal, men personal kostar pengar. Man uppfyller sin deadline, men det kostar i resurser.

– Vi är nu inne i transformeringsfasen där allt läggs in i IT-systemet från Antura Projects, säger Lennart Idegren. Detta kommer att medföra en hel del rationaliseringar, i och med att vi slipper en del administrativa uppgifter. Planering av hur produkten ska växa fram kopplas till tids-planeringen och kostnadsplaneringen samt sammanförs i ett och samma system. Rapporteringen skapas automatiskt ur IT-verktyget. Det som är nytt är att förstå och kunna analysera resultatet. Rapporter kan tas ut för ett team, ett arbetspaket, ett delprojekt, eller ett projekt. Man väljer den nivå man är intresserad av.

– Med resultatvärdemetoden får man kontroll över flera parametrar i ett och samma diagram. Vi kan alltså se vad vi har åstadkommit för teknisk progress i förhållande till den planering vi gjorde. Och vad har den tekniska progressen kostat i förhållande till den planering vi gjorde. Förhållandet mellan tid och pengar är egentligen inte märkvärdigt, det som är speciellt är att man kan se det i förhållande till den tekniska progressen.

by Svenskt Projektforum

Projektledare är framtidsyrket

Kjell Lindström är trendspanare på företaget Noden i Uppsala. Varje fredag publicerar
han sitt nyhetsbrev med de senaste trenderna inom teknik, ekonomi, politik, socialt,
miljö och övrigt. Hans säkraste trend just nu är att projektledare är ett framtidsyrke.
TEXT ANDREAS LINDBERG

Projektvärlden träffar Kjell Lindström för en pratstund om framtiden och trender inom
projektområdet.

Varför ska man som projektledare spana in i framtiden?
– Framtiden kommer att drabba oss alla oavsett om du vill det eller inte. Då kan du välja
att ha olika förhållningssätt till det, ibland pratar man om tre scenarier. Det första skulle
kunna vara ”Wait and see”. Alltså du gör inget utan väntar in vad som händer. Problemet
med det är att du är helt oförberedd och kan bli totalt överraskad av vad som kan komma
att hända. Det andra är ”Allmän beredskap”, det vill säga, att du är medveten om att något
kommer att hända, även om du inte vet vad. Det tredje är att du har någon bestämd idé
om vart framtiden är på väg. Då får du ett mål och en inriktning.
– Oavsett vilken storlek av organisation eller vilken bransch du är i, så kan framtiden
påverka ditt projekt, därför gäller det nog att ha lite koll på vad som kan komma att hända.

Vad är det som kan hända?
– Det kan vara vad som helst, men på mitt företag Noden fokuserar vi på olika områden
så att det blir lättare att sortera begreppen. Vi tittar på förändringar i den tekniska miljön,
inom ekonomi, politik, socialt, miljö och övrigt. En del saker kan vara ett hot, andra kan
vara möjligheter. Den tekniska utvecklingen har den senaste tiden till stor del skapat möjlig-
heter att arbeta effektivare eller på ett nytt sätt, vilket har påverkat och kommer att påverka
projekt i allra högsta grad.

Har du exempel på vad som kan hända om man inte är vaken på  dessa saker?
– Det finns många exempel, men jag förvånas över att till exempel kommuner inte har koll
på hur många barn som föds och vilka inverkningar det får på antalet platser i förskolan.
Där finns ett uppenbart samband, men detär inte alltid så. Vissa signaler kan vara svåra att tyda.
Flygande bilar till exempel – det trodde man redan på 1930-talet skulle bli verklighet. Men det
blev inte så. Däremot finns det tekniska lösningar i dag, som kan göra att det blir verklighet
inom en snar framtid. Vi får väl se.

Hur ser framtiden ut för projekt?
– Den ser bra ut. Det klassiskt viktiga området för en organisation är att ha kontroll över
informationen. Eftersom det kommer mycket ny teknik som handlar om informationshantering
så tror de  flesta numera att de stora organisationernas tid är över, eftersom mycket i dag kan
göras lika bra  och lika billigt i en småskalig miljö. Och det är digitaliseringen som ofta gör
det möjligt.
– När det gäller projektledare som yrke, så kommer  det naturligtvis att finnas kvar, men arbets-
uppgifterna kommer att förändras. Den traditionella sättet att driva projekt med styrgrupper och
referensgrupper etc, upplevs nog i dag som lite stelbent. Det agila förhållningssättet är ett tydligt
exempel på det. Att stanna upp oftare och stämma av med uppdragsgivaren är numera en självklarhet.

Vilka tekniska trender kan du se som berör projektvärlden?
– Artificiell intelligens, självlärande system och robotiseringen är tydliga trender. Nu går vi
mer  mot  humanoida robotar, det vill säga människoliknande robotar. Det kan tänkas att
många kommer  att få  arbeta tillsammans med robotar i framtidens projekt. Eller så kommer
projektledaren att vara  en robot.  Det beror på komplexitetsgraden i projektet. Dagens projekt
i komplexa miljöer kanske inte  är det första  man robotiserar, men delar i projektet kan säkert
skötas bättre av en robot.

Man kan väl inte bortse från att den mänskliga faktorn i projekt är viktig?
– Nej visst, men den mänskliga faktorn är något som man försöker få bort. Människor gör fel,
fattar  irrationella beslut och är opålitliga, till skillnad från robotarna som gör som de ska,
upprepar samma  sak om och om igen, fattar rätt beslut och jobbar dygnet runt. Men jag är
inte säker på att det är så enkelt.
– En intressant sak som kommer nu, är hur robotiseringen samverkar med människan. Du har
till  exempel robotdräkter som du klär på dig och på så sätt kan förstärka din styrka. Människan
och roboten  börjar allt mer samverka både fysiskt och psykiskt med varann. Du kan också operera
in datachip och liknande i kroppen för att förstärka vissa egenskaper.

Och hur kommer projektledarrollen att förändras?
– Den klassiska projektledarrollen är ganska inåtvänd, jag menar mot projektets organisation och
dess styrning. I framtiden blir det mer viktigt att hålla reda på andra projekt och vad som händer i
omvärlden och då kommer nog projektledarrollen att bli mer utåtriktad. Det finns forskning som
tyder på det. Det betyder att projektledaren måste ha andra verktyg, arbetssätt och ett annat perspektiv
än i dag. En följd av det blir i sin tur att de traditionella projektledarutbildningarna måste anpassas
till de nya förutsättningar som råder.

Och projektmedarbetarna?
– Projekt blir en allt mer vanlig arbetsform, så medarbetarna kan lättare anpassa sig, vilket under-
lättar  för projektledaren. Men projekt som arbetsform borde integreras mer i utbildningarna.
– Åter till projektledarna. John Kotter skriver i en av sina böcker om vilka egenskaper som krävs för
att  vara en bra projektledare. Mycket av det gäller fortfarande: om du ska leda i komplexa miljöer
behöver  du ha en energi utöver genomsnittet. Du måste också ha en viss distans till det du gör.
En helikoptersyn.  Det tredje är en social förmåga, eftersom du har att göra med andra människor,
med olika bakgrund och  olika kompetens, och förstå hur de fungerar. Den fjärde egenskapen är
integritet. Du måste ha en idé om vad som är bra projektledning för dig, som du kan kommunicera
till andra och följa.
– Den sociala förmågan kommer att vara särskilt viktig i framtiden, eftersom kompetensnivån och
komplex- iteten ökar och som projektledare ska du inte kunna allt själv, men kunna plocka fram det
som  behövs ur medarbetarna.

Kan du sammanfatta hur det kommer att bli i framtiden?
– Projekt är framtidens organisationsform. Mer av dagens arbete kommer att utföras i projektform.
Att leda  projekt kommer att kräva nya metoder och förhållningssätt för att kunna anpassas till nya krav.
Och slutligen;  framtidens projektmedarbetare kanske inte är en människa.

by Svenskt Projektforum