Få det du vill. Första intrycket säger allt.
Angela Ahola är doktor i psykologi och författare, hon har nominerats
till Stora Talarpriset 2018 och är en av landets mest anlitade föreläsare.
På Projektforum 2018 kommer hon att berätta om framgångsrikt ledarskap
genom relationsbyggande.
Text: Andreas Lindberg
Angela Ahola föreläsningar brukar bjuda på många aha-upplevelser, inspiration, skratt och igenkänning.
Deltagarna brukar få med sig några verktyg för att skapa nya relationer,eller att bygga på de gamla.
Man varför ska man bygga på sina relationer?
– Vi ska inte nöja oss med att tänka ”jag är som jag är” utan vi behöver tänka på mottagaren också,
säger Angela Ahola. Det är helt avgörande för hur goda relationer vi får. Och relationer är ju det
viktigaste vi har både när det kommer till det privata och vårt jobb, karriär och framgång.
Vi människor söker efter att komma på samma våglängd med våra medmänniskor, oftast genom
att spegla varandra. Det är ett av de mest kraftfulla psykologiska fenomen som finns i sociala interaktioner.
Socialt kompetent
– Vi människor har under tusentals generationer tränat upp förmågan att vara socialt flexibla.
Den som är socialt flexibel är också socialt kompetent, vilket behövs om vi ska klara oss i de
flesta situationer när man har med människor att göra. Inte minst som projektledare. Människor
söker likheter och är benägna att hitta dem hos varann.
– Om du som projektledare eller projektmedarbetare kommer in i en grupp där du inte känner
någon samhörighet alls, så finns det metoder för att komma över den bristen, berättar Angela.
Det enklaste och mest naturliga är att ställa frågor till varann. Du kommer garanterat att hitta
något som kan föra er samman. Men det är viktigt att vi förstår att det behövs olika kompetenser
och personligheter i en grupp som ska arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Styrkan i ett
framgångsrikt team ligger i att vi är olika.
Döm inte andra efter dig själv
– Ett hinder på vägen kan vara att man dömer andra människor utifrån sitt eget sätt att uppfatta
omvärlden, säger Angela. Bara för att jag tycker på ett sätt så betyder det inte att alla andra gör
det. Nej, försök att hitta likheterna istället, oavsett om de finns i attityder eller i aktiviteter, så
kommer du lättare att skapa en vi-känsla och det är en viktig komponent när det gäller relationer.
Angela berättar att ett av det viktigaste när vi ska lära känna en människa är det första intrycket.
Forskning visar att vi på bråkdelen av en sekund har skapat en bild eller en känsla av en främmande
person som man möter för första gången. Det är det som är det viktiga första intrycket. I detta första
och avgörande intryck ställer vi oss två frågor. Det är två egenskaper som är de allra viktigaste och
hela 82 procent av alla de egenskaper vi läser av hos varann hamnar i just dessa två egenskapskluster.
Det första vi frågar oss är: Kan jag lita på denna person? Är det en schysst, godhjärtad, empatisk
människa med hjärtat på det rätta stället? En bra människa? Det här är nedärvt från stenåldern för
att vi ska få en signal om det är en vän eller en fiende, om vi ska fly eller stanna kvar.
Snäll och dum eller elak och dominant?
– Den andra frågan inbegriper kompetens, kapacitet,förmåga, dominans, självförtroende, etc, säger
Angela. Du bedömer människor utifrån de här parametrarna och det styr ditt förhållande till den
andra personen. Om jag generaliserar grovt: En snäll och dum person har du ingen nytta av, en elak
och dominant person kan vara farlig. Men det är inte bara jag som generaliserar. Alla människor gör
sådana omdömen om andra omedvetet. Angela berättar att det här har fyllt en evolutionär funktion.
Att veta vår plats i gruppen eller i hierarkin, det har hjälpt oss att överleva eftersom det minskade
skadorna och konflikterna i gruppen. Man ska inte göra sig ovän med mäktiga artfränder och folk har,
förmodligen i alla tider, strävat efter att alliera sig med rätt personer.
Vi möts i den digitala världen
Hon menar att det som komplicerat saker och ting de senaste åren är att vi inte alltid möter andra
människor i den fysiska världen. Vi tvingas att samarbeta med personer via mejl och andra digitala
medier. Vissa medarbetare träffar vi inte ens. Då är det ännu viktigare hur du uttrycker dig och är
tydlig med vad du menar.
– Mejlkorrespondens är som upplagt för missförstånd, säger hon. Människan är gjord för att träffa
andra människor. En stor del av vår kommunikation har att göra med hur vi säger saker och ting, hur
vi pauserar och betonar, hur vårt kroppsspråk är etc. Att kunna ta varann i hand, att se varann i ögonen
är en viktig del av vårt sätt att interagera. Allt detta går man miste om i elektronisk post. Kanske är det
därför emojis finns? De ska ju på något sätt visa på känslan i det vi skriver.
Laptop skärmar av dig
En annan sak som skapar avstånd är hur vi numera agerar när vi har möten.
– Många har möten där alla har varsin laptop framför sig, säger Angela. Skärmen blir som en fysisk
barriär eller en mur som man bygger upp. Bokstavligt talat ett sätt att avskärma sig från omvärlden.
– Bristen av mänsklig kommunikation i digitala medier går att komma till rätta med, berättar Angela.
En mycket enkel sak är att ge personliga kommentarer, vara lite extra artig, ställa vanliga frågor om
fritidssaker även i mejl. Det är ett socialt smörjmedel. Eller använd positiva superlativer, även i skrift.
Forskning visar att de som säger: jättetrevligt, underbart, fantastiskt, supersnabb eller urkul, uppfattas
mycket mer positivt av mottagaren. Men är du lite kort och kantig kan du uppfattas som arg, sur eller
som ett hot, och då är det inte lika lätt att få igenom det du vill.
Du kan få inflytande
Men vad är då syftet med att agera på det här sättet, oavsett om det är i verkligheten eller via mejl?
– Jo, du vill ju åstadkomma något, du vill få inflytande, säger Angela. Men du har en mycket kort tid
på dig att göra intryck, oavsett om det är hos potentiella kunder, medarbetare eller andra, när du
presenterar en idé, ett förslag, förhandlar eller pitchar. Jag är ingen bra projektledare om jag inte kan
få med mig min projektgrupp och få dem att samarbeta. Men allt har inte att göra med hur du själv uppträder.
– Det är minst lika viktigt att kunna läsa av andra. Det är allas ansvar att behandla varann med respekt och
hitta sätt att kunna samarbeta på. Man kan vara både auktoritär och lugn och vänlig. Att skrika och bråka
inger inte respekt, avslutar Angela.
Modern Agility
Det agila arbetssättets värdegrund, det agila manifestet, har fått sig en utmanare! Nu är
Modern Agile på mångas läppar. I korthet handlar det om fyra principer med mål att få
både kunder och egna medarbetare att briljera och få superkrafter. För att nå dit behöver
vi skapa trygga arbetsplatser, våga experimentera och leverera värde löpande.
Om vi strävar mot det agila arbetssättet ökar chanserna att få innovativa, högpresterande och lärande
organisationer, säger Ann-Louise Ulfsparre och Lena Åckander, förändringsledare och agila coacher på
konsultföretaget Citerus.
Enkelt och fräscht
Modern Agile beskrivs bäst med sina fyra principer, formulerade
av Joshua Kerievsky, CEO på Industrial Logic. Det är en vidareutveckling och modernisering
av det agila manifestet som formulerades för mjukvaruindustrin redan år 2001. Joshua Kerievsky
hävdar att det 
traditionella agila förhållningssättet är på väg att drunkna i verktyg, ramverk för skalning samt byråkrati och att det numera är mycket pengar involverade.
Joshua Kerievsky vill inte att detta ska stå i vägen för en sund vidareutveckling av det agila, och menar att Modern Agile erbjuder en motvikt, något som på ett enkelt sätt fångar kärnan i det agila och som är anpassat till dagens affärsklimat och tempo.
– Förutom att Modern Agile sätter människan i centrum, så tilltalas vi av det sätt som Modern Agile
vänder sig mot olika typer av verksamheter, organisationer och företag, säger Lena Åckander. Vi känner
dessutom att principerna är lätta att ta till sig, lättare att komma ihåg och fungerar ännu bättre som vision
än det agila manifestet.
Modern Agiles fyra principer
Vilka är då de fyra principerna?
Prinicipen ”Hjälp människor briljera” (eng. Make people awesome) beskrivs bäst i genom ett citat av Kathy
Sierra ”Vi är inte här för att skapa en fantastisk produkt eller fantastiskt företag utan för att få våra kunder att
briljera när de använder produkterna eller tjänsterna som produceras.”
– I Modern Agile talar vi till och med om att ge kunderna ”superkrafter”, vilket vi tycker är en riktigt bra
vision, säger Ann-Louise Ulfsparre. Inte nog med det, principen gäller lika väl i den egna organisationen för
att få högpresterande organisationer och människor. Det gäller att skapa en miljö där utvecklare, användare,
beställare, chefer har möjlighet att utveckla sin fulla potential och bli sina bästa jag.
För att vi ska lyckas få människor och organisationer att briljera behöver vi leva efter principen ”Skapa trygga förutsättningar” (eng. Make safety a prerequisite). Dels handlar det om att göra våra produkter, verktyg och processer säkra att använda. Dels handlar det om fysisk och psykologisk trygghet som är basala mänskliga behov. Otrygghet begränsar oss starkt och rädsla förhindrar prestation på hög nivå; det är som att hålla en fot på bromspedalen. För att få fram innovationer och världens bästa användare av organisationens tjänster och produkter måste alla våga uttrycka sin åsikt, ta risker och misslyckas – vilket kräver trygga förutsättningar.
– Just psykologisk trygghet finns det mycket forskning runt och till exempel Google har kommit fram till att detta är den viktigaste förutsättningen för högpresterande team, säger Lena. Innovation är i dag
viktigare än någonsin och principen ”Experimentera och lär dig snabbt” (eng. Experiment and learn rapidly)
belyser hur viktigt det är att inte bara anpassa sig till förändringar, utan driva dem. Det gäller att inte ägna
sig åt alltför tidsödande analyser och planeringar utan säkerställa snabbt lärande genom experiment, små
delleveranser och tidig verifiering av hypotesen eller experimentet.
– Genom att lära av våra framgångar och misstag – utan att leta syndabockar och skuldbelägga – utvecklar vi
våra organisationer, säger Ann-Louise. Att ständigt lära nytt är en överlevnadsfråga på dagens snabbt rörliga
marknad. Något värdefullt som inte ännu levererats hjälper inte någon. Med principen ”Leverera värde löpande”
(eng. Deliver value continuously) i ryggen så behöver vi hela tiden ställa oss frågan: ”Hur kan vi kontinuerligt
leverera rätt värde snabbare?”
– Detta mindset är ju definitivt användbart, även utanför mjukvarubranschen och gäller inte bara hela produkter
eller lösningar, säger Lena Åckander. En halvfärdig idé som en användare kan ge värdefull feedback på, kan
vara guld värd för alla inblandade.
Modern Agile – för alla?
– Alla principer är direkt applicerbara, egentligen oavsett verksamhet och agil mognad, säger Lena och Ann-Louise.
I all slags framgångsrik verksamhet är det viktigt att förstå och leva efter sina värderingar, principer och mindset.
Vi anser att Modern Agile är en utmärkt grund att utgå ifrån eftersom den har ett enkelt uttryck, har människor i
fokus och är värdedriven. En kraftfull utgångspunkt om man vill röra sig mot ett mer agilt arbetssätt!
Läs mer på www.modernagility.se
Slussa rätt - hur man driver ett stort projekt
Slussen i Stockholm har varit i bruk i 80 år och behöver göras om från grunden.
Stockholms Stad bygger därför om Slussen och minskar därmed risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen samt säkrar vattentillgången för de människor som får sitt dricksvatten från Mälaren. Framtidens Slussen kommer att bli en knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik. Men det är en lång resa dit och under byggtiden påverkas bland annat kollektivtrafiken.
Eftersom trafikförvaltningen på Stockholms Läns Landsting ansvarar för kollektivtrafiken finns ett program för de delarna. I programmet ingår fyra huvudprojekt:
• Projekt Slussen
• Projekt upprustning av Söderströmsbron
• Projekt Saltsjöbanans upprustning
• Projekt Tvärbanans förlängning till Sickla
Projekten har i sin tur ett antal delprojekt och omfattar 300 konsultkontrakt och 4 miljarder kronor. Programmet påbörjades 2012. 2025/26 ska det vara klart.
Programorganisation
Lars Devero är programledare på Landstingets trafikförvaltning, till sin hjälp har han en biträdande programledare och en stab med ansvariga för ekonomi, administration, kommunikation och kvalitet. Programmet lyder under en programdirektör, här kallad sponsor, som till sin hjälp har en styrgrupp.
Uppdraget går ut på att samordna och hantera trafikförvaltningens krav och behov vad gäller Slussen,
men också att bevaka de frågor som rör hur befintliga och framtida anläggningar påverkas under byggtiden
och i framtiden, samt att säkerställa att kollektivtrafiken fungerar under hela byggtiden. Det senare är en stor utmaning.
Saltsjöbanan, lokalbanan som haft slutstation Slussen, kan under byggtiden inte gå in till Slussen och tågen ersätts med bussar sista biten. Innerstadsbussarna flyttas från Katarinavägen till Södermalmstorg och Nacka- och Värmdöbussarna får en tillfällig bussterminal från våren 2018 då den nuvarande bussterminalen behöver rivas för att göra plats åt en ny huvudbro. Efter cirka fem år flyttas bussarna till en ny bussterminal och vänthall i Katarinaberget och Saltsjöbanan läggs tillbaka till Slussen.
Den nya bussterminalen i Katarinaberget är ett samfinansierat projekt mellan Landstinget och Stockholms stad,
där staden är byggherre.
Nytta för resenärerna
Hela Slussenprojektet har fått utstå en hel del kritik, men Lars Devero ser också de positiva delarna:
– Nackaborna har och kommer att ha det ganska besvärligt under själva byggtiden, men i slutändan är det de
som är de stora vinnarna. De får betydligt bättre bussfunktioner, bättre turtäthet för Saltsjöbanan, en ny tunnelbanelinje och Tvärbanan till Sickla.
– Vi vill inte göra för stora omläggningar av trafiken, eftersom det ofta skapar irritation hos resenärerna om bussen byter färdväg, säger Lars Devero. I det här projektet har vi varit tvungna att lägga om väldigt många busslinjer, till exempel alla som trafikerade Katarinavägen, som nu får gå andra vägar. Men de förändringarna försöker vi göra så sällan som möjligt.
Den här typen av omläggningar är inte lätta. Kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken är prioriterade, biltrafiken
har fått stå tillbaka mycket i det här projektet, men samtidigt måste ambulans, polis och brandkåren kunna komma fram.
Samarbete mellan projekten
De fyra olika huvudprojekten är egentligen inte beroende av varann, de har sina egna deadlines och ska uppfylla sina egna mål. Därför finns inget direkt behov av samarbete mellan projekten. Däremot kan det finnas synergieffekter inom de interna processerna så att alla arbetar på samma sätt. Lars Devero följer upp alla fyra projekten separat och kontinuerligt. Till det har de gemensamma möten med alla projektledare för att leta synergieffekter. Projekten befinner sig på olika punkter i sina livscykler, så synergierna eller samarbetsvinsterna mellan projekten är inte så stora.
– Det program jag ansvarar för är inte ett traditionellt program där en samling projekt tillsammans bidrar till att programmet uppfyller ett mål, säger Lars Devero.
Det är en intressant utmaning att försöka hålla ihop ett team som sitter på flera olika platser och dessutom har kontakter med flera olika intressenter såsom bussoperatörer, kommuner och inte minst Stockholms Stad.
Lars Devero menar att samspelet mellan Stockholms stad och trafikförvaltningen har fungerat mycket väl. Trots att det är politiskt styrda parter, mycket pengar inblandade och olika ansvar.
– Jag tycker att de är väldigt lyhörda för våra åsikter, säger han. Ofta handlar det om hur man kommunicerar sitt budskap. Minsta lilla hål vi gräver i en gata kan få stora konsekvenser för kollektivtrafiken på flera ställen i stan.
Projektkvalitet
En särskild del inom staben ansvarar för projektkvaliteten. De gör internrevisioner och ser till att vi säkerställer att projektmetodiken följs inom de olika delarna i projekten. Programmet följer en egen projektmetodik som bygger på XLPM, men är utvecklad och anpassad.
– Tidigare hade vi inte en gemensam metodik, men sedan 2012 så använder vi denna metod, säger Lars Devero. Så det här har varit en resa för oss internt, som vi nu kan se har gjort stora framsteg och ger ett mycket gott resultat. Framför allt kan vi se att vi har en ännu bättre styrning, tydlighet och översikt nu. Exempelvis har den ekonomiska uppföljningen blivit mycket mer avancerad.
En fråga är hur man kan hålla ett så långt projekt vid liv och säkerställa att det fungerar hela vägen?
– Vi har lagt upp en strategi just för att säkerställa att det fungerar under lång tid, berättar Lars Devero. Vi har mer fast anställd personal. När vi tar in konsulter försöker vi i den mån det går att ta in de som har intresse och erfarenhet av att arbeta långsiktigt.
En stor utmaning
En annan fråga är hur man kan ta på sig ett sådant här jätteprojekt med alla de utmaningar som det innebär?
– Ja, det kan verka vara ett litet självmordsuppdrag, erkänner Lars Devero. Men utmaningen ligger i att strukturera, förbättra och få ordning och reda.
– Att arbeta för samhället har gjort att jag har fått göra en personlig resa. Att påverka och hjälpa människor i sin vardag betyder något på djupet. Det finns en stor tillfredsställelse i att vara med och göra om Söderströmsbron där 330 000 människor färdas varje dag. Mitt arbete kommer att göra skillnad och stor nytta.
– Inom trafikförvaltningen finns det otroligt många intressanta, spännande och komplexa projekt. Det här är bara ett av dem, men det utmanar och utvecklar mitt ledarskap. Som projektmänniska är det här en av de mest intressanta arbetsplatser man kan jobba på, avslutar Lars Devero.
De senaste trenderna inom projektledning
Resan in i det så kallade kunskapssamhället går med högre och högre fart där vår konkurrens-
kraft stavas kunskap och innovationsförmåga snarare än tillverkning och rationalisering.
Förmågan att behålla initiativet och samtidigt klara av en allt högre hastighet i utvecklingen av
nya integrerade varor och tjänster sätter stark prägel på vår kanske vanligaste organisationsform.
Projektområdet är inne i en period av särskilt snabb utveckling och omvandling. I någon mån
kan man spekulera om inte just projekt är lite av en ”perfekt storm”. Vi ser generellt en snabb
omvandling i samhället, i det offentliga såväl som i affärslivet. Projekt är överallt –om allt.
Inventerar man projektröster bland kunskapskonsulter, projektledare, tyckare, bloggare och otaliga
”think-tankers” står vi inför en hel uppsjö nya trender, nu på tröskeln till 2020-talet.
Flera av dessa trender är i allra högsta grad pågående – med det siamesiska tvillingparet digitalisering
och globalisering som dess gigant – har vi levt med i flera decennier redan nu. Deras omvandlingstryck
synes inte minska utan snarast öka.
Utan att tveka kan vi konstatera att den digital-globala revolutionen förmodligen är det mest omvälvande
världen hittills skådat. Och, vi är fortfarande bara i början av vad denna revolution har att åstadkomma
på projektledningsområdet. Då handlar det inte om att Gantt-schemat blivit digitalt och flyttat in i Excel
eller att vi alla fick en dator att spela Tetris på i väntan på nästa e-mailade framstegsrapport.
Det är vad britterna säger: det är inga småpotatis.
Digitaliseringen är en förutsättning för och katalysator av det vi kallar globalisering.
Utan den förra är inte den andra mycket att tala om. Digitaliseringen har i ordets djupaste bemärkelse
inneburit en närmast revolutionär upplösning av både tiden och rummet. Vi kan driva projekt runt hela
jordklotet över alla dygnets timmar med medarbetare i Stockholm, Delhi, Sydney och San José. Ett schysst
höghastighets Wifi gör det möjligt att byta kontoret i Lissabon mot ett strandcafé i Cascais.
Inte nog med det. Vi kan och måste i allt större utsträckning konkurreramed fler potentiella leverantörer
av liknande varor och tjänster på global basis.
De senaste trenderna
Detta leder oss till en annan trend med samma digitala-globala rötter. Projektledning? Lägg ut det på
entreprenad! Varför sitta på sådan dyr kompetens som snabbt blir sur, grinig och förlegad – köp in
en fräsch, uppdaterad projektledare när det behövs. Eller varför inte lite mer avancerad outsourcing?
Lägg ut hela klabbet offshore. Varför betala dyrt hemma när man kan få billigt borta?
Den starkaste trenden just nu inom projektområdet är ändå de nya metoderna. Det skall vara agilt i år.
Alla gör det, påstår att de gör det eller vill i alla fall göra det. Inga mål och ingen projektledare,
ja inte ens ett rekorderligt projekt i många fall. Självorganiserande grupper, kollektiv problemlösning,
användarberättelser och löpande omtag. Ingen tycks vilja ha traditionell projektledning längre.
Så långt från Vattenfallsmodellen man kan komma tycks det. Detta är nu det nya mainstream inom allt
fler branscher. Mjukvara och IT, ja självklart, men också utveckling av radiobasstationer,
högspänningsbrytare och linjäracceleratorer för avancerad strålbehandling kan sättas samman agilt.
Agilt är ett digitalt barn
Det digitala där då? Jo, agilt är faktiskt ett digitalt barn även om det föddes i finmekanikens
utvecklingsvagga. En analog födsel kanske, men uppväxten är digital. De som utvecklade de agila
metodikerna till det de är i dag var ett gäng på sin tid stöddiga, auktoritetsskygga och lite
introverta typer. De kom från ett annat håll, de var programmerare som brottades med föråldrade
och stela chefer med stela och blytunga modeller för programutveckling till de nya underbara datorerna.
Tetris för den trötte projektchefen och styrprogram för den interkontinentala missilen. Bakom nästa
digitala hörn står nu AI. Föreställ dig din nya projektassistent (eller varför inte din nya projektledare).
Säg hej till ”ProjektBot” som utan ansträngning och med matematisk precision planerar, följer upp och
kalkylerar framdrift, kostnadsutveckling och tidsbudgetar. ”ProjektBot” håller i möten, följer upp
aktivitetsplaner, coachar dig och dina medarbetare och förhandlar om förändringar i scope med ”BeställarBot”.
Det är, med Aldous Huxleys termer, till en skön ny värld som vi projektörer mornar oss i just nu.
Men innan vi säger tack och adjö, vill jag som ”la piece de la resistance” avsluta med att lyfta fram den
digitala omvälvningens viktigaste och kraftfullaste gamechanger. Det gäller några riktiga ”enfant terribles”.
Det är – menar jag – alla de unga människor som i dag ger sig in i projektvärlden.
De ungas drömjobb
Förra året toppade projektledare listan för ungas drömjobb enligt Manpowers årliga undersökning.
Det var inte heller något undantag. Projektledare har stadigt legat på den övre tio-i-topp
halvan av drömjobb de senaste åren, nationellt såväl som internationellt. Från universitet och högskolor
över hela världen står horder av högutbildade och hungriga individer och trampar otåligt för att med liv
och lust kasta sig in i projektäventyret. Man borde kanske kalla dem cyborgs en blandning mellan människa
och maskin – de har redan den digitala världen inskriven in sin DNA där obegränsade överföringshastighet,
full mobilitet och digital interaktion är självklarheter. De flesta är också rentav uppväxta med ett
agilt förhållningssätt. Självorganisering, självbestämmande, kollektivt ledarskap och betoning på coaching
– grundstenar i den agila ledningsfilosofin – är ju ganska långt den digitala generationens egna ledord.
Unga kunniga och rastlösa digitalister – välkomna till denna sköna nya värld! Projekten behöver er.
Nu blir det åka av!
TEXT MARCUS LINDAHL
Markus Lindahl är professor in Industriell Teknik vid Uppsala Universitet.
Han bedriver forskning kring ledning och organisation av projekt. Ett större pågående
forskningsprojekt handlar om innovation och utveckling i konservativa miljöer och marknader.
Träffa Svenskt Projektforum i Jönköping
Nu startar vi igång ett nätverk för projektledare i Jönköping. Kom på vårt första informationsmöte där vi berättar mer om föreningen och håller en inspirerande föreläsning om framtidens projektledare. Vi träffas i Science Parks lokaler, Gjuterigatan 9 och vi bjuder på enklare lunch. Tipsa gärna kollegor och vänner. Lunchseminariet är kostnadsfritt. Varmt välkomna!
https://projektforum.se/events/natverkstraff-jonkoping/
Årets Projektledare 2017
Utmärkelsen Årets Projektledare 2017 har tilldelats Sven Olsson, projekt Operationscentrum, Landstinget i Värmland. Han har varit projektledare för ett operationshus med ett helt nytt flöde och ett arbetssätt som helt fokuserar på patienten. Idag är 15 salar i drift och det genomförs ca 50 operationer varje dag. Totalt jobbar ca 150 personer i huset varav 80 dagtid på operationsavdelningen. Projektet Operationscentrum är en om- och nybyggnation av operationscentrum på Centralsjukhuset i Karlstad.
Lyssna till en intervju med vinnaren här:
http://www.wenell.se/inspiration/podcast-sven-olsson-arets-projektledare-2017/
Foto: Sven Antvik
Projekt handlar om människor
“Fokus på ledarskap och resultat i utvecklad certifieringsprocess och kompetensmodell för IPMA-certifiering i Sverige“.
Enligt flera internationella studier investeras en allt större del av europeiska länders BNP i
projekt. 2007 var andelen 34 procent och idag närmar vi oss 40 procent. I Tyskland blir det
12 000 Mdr kr och i Sverige 1 500 Mdr kr. Dessutom visar en studie från PWC att andelen lyckade projekt
ökar med certifierade projektledare. 80 procent av alla lyckade projekt (majoriteten av intressenterna är nöjda)
har certifierade projektledare. Allt tyder på att certifiering ökar oddsen till ett lyckat projekt och att en av de
viktigaste framgångsfaktorerna för ett lyckat projekt är projektledarens kompetens.
Individuell kompetensmodell för projekt, program och portföljledarskap
Sedan 2002 har Svenskt Projektforum certifierat projektledare enligt IPMA:s internationella standard. Idag finns
det cirka 4 000 IPMA-certifierade projektledare i Sverige och 260 000 i världen.
Under 2017 kommer kompetensmodellen för IPMA-certifieringar att stärkas ytterligare. Representanter från över 60 medlemsländer har tillsammans vidareutvecklat den senaste standarden som fokuserar på en hållbar efterfrågad kompetensdefinition för olika roller inom projektrelaterat yrkesarbete.Kompetensmodellen för projekt, program och portföljledarskap delas in i tre kompetensområden: Perspective (projektets syfte), People (ledarskap, beteende och människorelaterad kompetens) samt Practice (metoder, verktyg och tekniker i praktiken).
Den nya kompetensmodellen är liksom den tidigare oberoende av bransch, metod och projektmodell men nomenklaturen har utökats med begrepp från olika branscher som till exempel produktbacklog för att arbeta med omfattningen i ett agilt IT-projekt.
Vidareutvecklad mognadstrappa för kompetens
Kompetensmognaden delas in i tre steg: kunskap, färdighet och förmåga. För att uppnå färdighet och förmåga krävs att man har tillämpat kunskap i praktiken. Skalan följer numera branschpraxis och omfattar både kunskapsbaserad och erfarenhetsbaserad kompetens. Skalan baseras på en variant av Bloom’s taxonomy tillämpad i en projektkontext med stegen 0-6 mot tidigare 0–10.
Fokus på ”People”
I den stärkta kompetensmodellen kommer ett stort fokus att ligga på området ”People”. Där finns tio kompetenselement och cirka femtio kompetensindikatorer på området som handlar om att kunna arbeta med människor. Till exempel är förmågan att styra och leda sig själv en förutsättning för att kunna arbeta med och leda andra. Andra indikatorer i området People är förmåga att få teamet att både utvecklas, trivas och samtidigt leverera resultat, integritet, pålitlighet, att skapa nya relationer och behålla dem, krishantering och förhandling.
Utvecklad certifieringsprocess
Certifieringsprocessen har utvecklats på flera sätt. Till exempel ges möjlighet att göra om delar av processen som prov, rapport, workshop och intervju. Självutvärderingen blir enklare med mer stöd för kandidaten och skalan blir tydligare, renare och enklare att tillämpa.
Fler får möjlighet till certifiering
De fyra nivåerna A, B, C och D finns kvar med några förändringar. På A-nivå kommer det att, förutom programledare och portföljledare, vara möjligt att certifiera sig som Megaprojektledare det vill säga de som har kompetens på att leda riktigt stora projekt. På B-nivån kommer det förutom projektledare att vara möjligt att certifiera sig som programledare och även som portföljledare. C- och D-nivåerna ligger kvar som tidigare, med certifiering som projektledare och i projektkunskap. Detta betyder att flera personer som arbetar professionellt med projekt kan certifiera sig på Svenskt Projektforum.
Något om övergång från tidigare kompetensmodell och certifikat
Svenskt Projektforum har hittills certifierat nästan 4 000 projektledare. Certifikat utfärdade på den nuvarande modellen gäller, liksom den nya, fem år framåt. Därefter krävs recertifiering för att certifikatet fortsatt ska gälla.
Efterfrågad yrkeskompetens för projektrelaterat arbete 2025
2025 kommer den efterfrågade kompetensen på personer som arbetar projektrelaterat att vara ännu mer personanpassad. För att säkerställa en fungerande arbetsmarknad kommer det att efterfrågas certifieringar på allt mindre och specialiserade områden. En projektledares kompetensprofil kommer att avgöra om projektledaren är valbar eller inte och behovet av certifierad kompetens kommer att öka betydligt. Metoder, verktyg, projektmodeller och utvecklingsprocesser kommer att vidareutvecklas allt snabbare och det är idag omöjligt att förutse vilken metodkompetens som kommer att krävas 2025. Det står dock bortom allt tvivel att ett kompetensområde kommer att efterfrågas oavsett all annan förändring – nämligen ”People”. Framtidens projekt kommer som alltid att kräva ett förstklassigt samarbete mellan människor, ett föredömligt ledarskap med motiverade och inspirerade människor. En hållbar definition av vilken kompetens en projektledare måste ha för att vara valbar 2025 finns i IPMA:s område People. Arbetsgivare, rekryterare och arbetsmarknaden i sin helhet kommer att efterfråga bevis på den påstådda kompetensen. Certifiering av en oberoende organisation är ett sådant bevis.
IPMA-certifiering genom Svenskt Projektforum
– certifiering på riktigt
Svenskt Projektforum certifierar idag projektledare på området ”People”. Varje kandidat bedöms under hela
processen av en assessor på D-nivå och två assessorer på övriga nivåer. Under workshop och intervju visar kandidaten sin kompetens på samtliga kompetensområden, men framför allt på området ”People”. En IPMA-certifiering genom Svenskt Projektforum certifierar hållbar kompetens som kommer att efterfrågas idag och 2025. En IPMA-certifiering på Svenskt Projektforum certifierar ledarskapet på riktigt.
/PER-OLOF SANDBERG
Certifieringsansvarig på Svenskt Projektforum,
IPMA-A certifierad 2006 och styrelserepresentant
för Svenskt Projektforum.